tämmer. Det är utom allt tvifvel, att om regerin-
sen vill följa det nu uppgifna systemet och låter
lenna sin bestämda föresats komma till veder-
vörlig kännedom, så måste år ifrån år privilegi-
srnes värde småningom aftaga, äfvensom apote-
arne mer och mer skola finna sin uträkning
vid att bringa sina apotek till en större full-
komlighet, såsom det enda och rätta medlet att
fskräcka medtäflare ifrån försöket att, när yr-
kets utöfvande blir fritt, vilja konkurera med
len, som redan äger och förtjenar allmänhetens
förtroende. — Ett annat medel att nedsätta pri
vilegii-värdet vore visserligen det att nedsätta
nu gällande medicinaltaxa; ty det är tämmeligen
ydligt, att om icke denna medgåfve tillräcklig
bergning at ägare af apotek med någorlunda
sad rörelse och dertill lemnade något öfverskott
ill amorterande af privilegiikopesumman, så skul-
le åtminstone de fleste köpare ej vara nog dår-
akfige att använda ett kapital, som blefve ofrukt-
bart. Men ett sådant nedsättande af taxan lä-
rer val icke vara att förvänta, och vore måhända
också icke billigt, helst man bitintills, vid inkö
pet af apotek, med någorlunda skäl kunnat hop-
pas, det ingen nedsättning skulle äga rum. Ati
medicinaltaxans höjande åter skulle hafva er
alldeles motsatt effekt, ar tämmeligen Jätt all
förstå, och en sådan höjning eller endast et!
framskymtande hopp om en sådan höjnings möj-
lighet skulle vara tillräcklige, att genast jaga upt
privilegiivärdet ännu högre, ehuru man bordt
tycka, att spekulationen i denna väg nått sir
höjd, då man remligen vet, att en äldre apo-
tekare betalt ända till 38,000 Rdr Beo föl
nakna privilegiet att bålla apotek i en små-
stad! — en i sanning oerhörd summa, hels
då man tager i betraktande, att det icke behöf
ves mer än tillkomsten af ett nytt apotbek
samma stad för att förminska värdet af nyss
nämnde privilegium, åtminstone till hälften. Oct
hvem har kunnat garantera denne apotekare
att icke Konungen möjligen medger rätighet å
någon annan att i samma stad anlägga ännu et
apotek? — Ingen! Och om nu likväl en så-
dan tillåtelse skulle gifvas, finnes då något sker
af rätt till ersättning för den, som förköpt sig? —
Alldeles intet, — eller ock måste hvar och er
kortsynt eller olycklig spekulant i statspappe
eller brännvin, eller hvad det vara må, äga an
språk på att hållas skadeslös af det allmänna. —
Vi hafva, egentligen utom ämnet, anselt os
uppmanade att göra denna reflexion, och de
ust af den anledning, att personer möjligen fin
nas af nog liten eftertanka, för att anse rimlig
beviljandet af en högre taxa åt näringsidkare
som våga stora kapitaler endast och allenast fö
att erhålla rättigheten att utöfva ett yrke, hvil
ket de påstå vara ruinerande, i anseende till fö
låg handelsvinst!
Vi hafva nu, såsom vi hoppas, temligen klai
visat, så väl hvarföre apoteks-privilegier köpas
som äfven huru dessa köp småningom och Pp
I det minst känbara sätt kunna afskaffas, och yi
I ket bringas i sitt naturliga skick. — Det återsti
att visa orimligheten af att välja en annan före
I slagen metod, äfvensom olämpligheten och c
nyttan af alt vilja betrak ta och befordra apotc
kare såsom tjenstemän. (Forts.)
5. (
j Göteborg d 28 Juni Collecteuren 5.
2 äå 4 I 4 Il ass kUEfG4 cl från cc
len