är icke heller 1 grundiagen med uiryckliga ord förklarad. Det är således tid ait undersöka, huruvida regeringeas handlingssätt att bevilja vis: sa persoaer den uteslutande förmån, hvarom här är fråga, må anses klokt. Innan regeringen beslot tus!frihet för skeppsmvyentsrier, mäste hon haiva öfvertygst sig, att skeppsbypgeriet är ett för Svenge vigiigt yrke, och att svenska segelduksoch tågverksfabrikerve (vi håla oss blott till dessa) ej lsmna god; och til:äcklig vara för nämnde yrkes z I i HOP ut tj SUVAUUCS, TT SGEIVUCCSENb at ucita : Om det förra kusde kneppt tvekan uppstå, ech om det sedna:e kunde :egeringen öfvertyga sig, bland avvat ävsn deraf, att ingen af de siörre utomlands kända förbättringarne vid sistnämnde abriker blivit här i riket ioförd. Regeringen såg att, om så må sägas, skepp ville bygsas, men stt brist på segel och tågverk hindrade. Regeringen, om den ock truktade at! genast gripa till en rad.kal åtgärd, borde åtminstone göra ett forsok, Hun borde först söka urskilja om hågen att bygga skepp vore allmän eller: blott en till:allig sympiom, d. v. s. den frihet! bon kunde fina sig vid att bevilja. borde blifva allmän (r-geringen antar nemiigen sjelf, att! hon äiven kunde skänka den åt enskilda), så: at hvar och en bade säkerbet för sina företag, utan ait behöfva bygga på den ovissa utgången af en ansökrivg ull Kongl Mej:t Klokhetcnj hade äfven fordrat, att den förmån regeringen beviljat, ej siråckt sig tll fulikomlig tuilfrihet, ty nu kan regeringen icke med säkerhet sfsöra, om profisen å skeppsbyggeriet härflyter från arbetsvinsten å fartyget eller från tullfihsteu på inveutarierne. Msu när nu regeringen kommit ända derhäs, att en fullkomlig tulifrihet behöfdes, så mötte väl ingen tvekan uppstått derom, att tiågverkesoch seg .lduks-fabrikerna ej fylide Jandeis bebof af derss produkter. O:sa kerca dertill kusde vara flera, men då regeringn upmruatrade skeppsbyggriet, bade regeringen ä:ven undau:öjt alla klsgomål öfver bristende afsätturvg, och således tjort hvad göras kunde, för att framkslla abetshåg och kepitaler, (och det återstod blott att tilldela tågverksoch seg-lduks abrikerne sådarve förmåner, som icke vpphbäfde u:sa motsvarade skeppsbyggeriets tullforisåner. Denna förmån var lätt fuonen:: nedsättnivg atullen å harpa; att böja ivförselstullen å bsmpväf låt sig ej göra, det hade ock varit rskt ändsmålslöst, den är redan för hög, hvaremot tillåten införsel af tågverk varit rent af en nödvändighet. Utrymmet nekar oss att omröra de många fördelarne af en; sådan rättvisa å: båda partierne. Bloit en vilje) vi nämna. Regeringen ovskar synas liberal i afseende på nänsgarne: på val, här hade regeringen hatt ulfslle att visa detta i handling, och lossa en af nåringsfliens fjettrar på ett sätt, som i allmäcna röstens bitall gifvit regeriigen ett 3 mo: det obehagliga kvotet från tågverksoch segslduks-fabrikanternas sida. Detta knot hade väl i alla hävdelser låtit hora sig, men icke med upprepande af det förhatliga ordet monopolium. Vi vilja icke länge profva lässrens tålamod med detaljer af en tråga, den vi önska få afbandla hel, och vi :ekommendera desföre nu den insända artikeln, som föreställer skeppsredarnes intressen, och rnogsarat viser att tadlet i denna fråga endast tröffar halfheten i regeringens åtgärd. En insänd artikel i N:o 143 af Sjette Aftonbladet klandrar den nådiga tillåtelsen Kongl. Maj:t behagat lemna -keppsredare och Varfsägare att tullfritt infö-! ra Skepps-Invenfarier. Artikel-törfattaren, som tyc1 kes hafva saknat til fäile att göra sig bekant medi. verkehga förhållandet, täckes benäget mottaga följande upplysningar. Importfriheten kan ej kallas Monopolium, emedan alla som derom anhållit, blitvit lika delaktige deraf, Anledningen till Skepps-Redarnes Ansökningar var att ett större antal Fartyg än vanligt blifvit byggde under förlidne vinter, att tillgång saknades sistlidne höst i sjelfva Stockholm på god Segelduk, hvarå!: priset höjdes betydeligt, ett åtskilliga Inventarieper-( sedlar efter nyare tiders bruk dels ej kunna fås ochi!: dels äro orimligt dyra i Sverige, der behofvet af så-!( dana effekter ännu är för inskränkt för att animera till inrättande af Fabriker för deras tillverkning. Nu finnes åter Segelcuk till vanligt pris och följ-:1 den har varit att flera under byggnad varande fartyg, hvilka äga importfrihet, i detta ö-j1 gonblick utredas med Segel och Tågvirkell af inhemsk tillverkning samt att ganska få för!t Svensk räkning construerade fartyg hemtat dessa för-!c nödenheter utifrån. Man hade fog vänta af insändaren att han skulle 4 underrättat sig om dessa omständigheter innan han för allmänheten uppträdt med den orättvisa beskyllr ning mot Herr Statssekreteraren för Finsnserna, att( hafva ruinerat inhemska fabrikerne genom 1 den medgifne partiela tullfriheten. Det borde äfven vara insändaren bekant att Ryskls Om AI AI FF oo Ar Fe oo 27 cec a I dd