är icke heller 1 grundiagen med uiryckliga ord
förklarad. Det är således tid ait undersöka, hu-
ruvida regeringeas handlingssätt att bevilja vis:
sa persoaer den uteslutande förmån, hvarom
här är fråga, må anses klokt.
Innan regeringen beslot tus!frihet för skepps-
mvyentsrier, mäste hon haiva öfvertygst sig, att
skeppsbypgeriet är ett för Svenge vigiigt yrke,
och att svenska segelduks- och tågverksfabri-
kerve (vi håla oss blott till dessa) ej lsmna god;
och til:äcklig vara för nämnde yrkes z
I
i
HOP ut tj SUVAUUCS, TT SGEIVUCCSENb at ucita :
Om det förra kusde kneppt tvekan uppstå,
ech om det sedna:e kunde :egeringen öfvertyga
sig, bland avvat ävsn deraf, att ingen af de
siörre utomlands kända förbättringarne vid sist-
nämnde abriker blivit här i riket ioförd. Re-
geringen såg att, om så må sägas, skepp ville
bygsas, men stt brist på segel och tågverk hin-
drade. Regeringen, om den ock truktade at! genast
gripa till en rad.kal åtgärd, borde åtminstone
göra ett forsok, Hun borde först söka urskilja
om hågen att bygga skepp vore allmän eller:
blott en till:allig sympiom, d. v. s. den frihet!
bon kunde fina sig vid att bevilja. borde blif-
va allmän (r-geringen antar nemiigen sjelf, att!
hon äiven kunde skänka den åt enskilda), så:
at hvar och en bade säkerbet för sina företag,
utan ait behöfva bygga på den ovissa utgången
af en ansökrivg ull Kongl Mej:t Klokhetcnj
hade äfven fordrat, att den förmån regeringen
beviljat, ej siråckt sig tll fulikomlig tuilfrihet,
ty nu kan regeringen icke med säkerhet sfsöra,
om profisen å skeppsbyggeriet härflyter från ar-
betsvinsten å fartyget eller från tullfihsteu på
inveutarierne. Msu när nu regeringen kommit
ända derhäs, att en fullkomlig tulifrihet behöf-
des, så mötte väl ingen tvekan uppstått der-
om, att tiågverkes- och seg .lduks-fabrikerna ej
fylide Jandeis bebof af derss produkter. O:sa
kerca dertill kusde vara flera, men då regerin-
gn upmruatrade skeppsbyggriet, bade regerin-
gen ä:ven undau:öjt alla klsgomål öfver bristen-
de afsätturvg, och således tjort hvad göras kun-
de, för att framkslla abetshåg och kepitaler,
(och det återstod blott att tilldela tågverks- och
seg-lduks abrikerne sådarve förmåner, som icke
vpphbäfde u:sa motsvarade skeppsbyggeriets tull-
forisåner. Denna förmån var lätt fuonen::
nedsättnivg atullen å harpa; att böja ivförsels-
tullen å bsmpväf låt sig ej göra, det ha-
de ock varit rskt ändsmålslöst, den är redan
för hög, hvaremot tillåten införsel af tågverk
varit rent af en nödvändighet. Utrymmet ne-
kar oss att omröra de många fördelarne af en;
sådan rättvisa å: båda partierne. Bloit en vilje)
vi nämna. Regeringen ovskar synas liberal i
afseende på nänsgarne: på val, här hade rege-
ringen hatt ulfslle att visa detta i handling,
och lossa en af nåringsfliens fjettrar på ett sätt,
som i allmäcna röstens bitall gifvit regeriigen ett
3 mo: det obehagliga kvotet från tågverks- och
segslduks-fabrikanternas sida. Detta knot hade
väl i alla hävdelser låtit hora sig, men icke med
upprepande af det förhatliga ordet monopolium.
Vi vilja icke länge profva lässrens tålamod med
detaljer af en tråga, den vi önska få afbandla
hel, och vi :ekommendera desföre nu den in-
sända artikeln, som föreställer skeppsredarnes
intressen, och rnogsarat viser att tadlet i denna
fråga endast tröffar halfheten i regeringens åt-
gärd.
En insänd artikel i N:o 143 af Sjette Aftonbladet
klandrar den nådiga tillåtelsen Kongl. Maj:t behagat
lemna -keppsredare och Varfsägare att tullfritt infö-!
ra Skepps-Invenfarier. Artikel-törfattaren, som tyc- 1
kes hafva saknat til fäile att göra sig bekant medi.
verkehga förhållandet, täckes benäget mottaga föl-
jande upplysningar.
Importfriheten kan ej kallas Monopolium, emedan
alla som derom anhållit, blitvit lika delaktige
deraf,
Anledningen till Skepps-Redarnes Ansökningar var
att ett större antal Fartyg än vanligt blifvit byggde
under förlidne vinter, att tillgång saknades sistlidne
höst i sjelfva Stockholm på god Segelduk, hvarå!:
priset höjdes betydeligt, ett åtskilliga Inventarieper-(
sedlar efter nyare tiders bruk dels ej kunna fås ochi!:
dels äro orimligt dyra i Sverige, der behofvet af så-!(
dana effekter ännu är för inskränkt för att animera
till inrättande af Fabriker för deras tillverkning. -
Nu finnes åter Segelcuk till vanligt pris och följ-:1
den har varit att flera under byggnad varande
fartyg, hvilka äga importfrihet, i detta ö-j1
gonblick utredas med Segel och Tågvirkell
af inhemsk tillverkning samt att ganska få för!t
Svensk räkning construerade fartyg hemtat dessa för-!c
nödenheter utifrån.
Man hade fog vänta af insändaren att han skulle 4
underrättat sig om dessa omständigheter innan han
för allmänheten uppträdt med den orättvisa beskyll- r
ning mot Herr Statssekreteraren för Finsnserna, att(
hafva ruinerat inhemska fabrikerne genom 1
den medgifne partiela tullfriheten.
Det borde äfven vara insändaren bekant att Ryskls
Om AI AI FF oo Ar Fe oo 27 cec a I dd