utifrån hemta de inventarisr, som 1cke kunna
bekommas i landet, isynnerhet i dz fall, då far-
tyg byggas för utlänningar, som alls icke nöja
med Svenska iuventariepersedlar och allde-
les icke beställa några skepp här, om de tvingas
att, jemte det Svenska skeppet, äfven tillband-
la sig Sveoska skeppsinventarier, de der alltid
skola förblifva sämre än de utländska, så langel
först och främst införselstullen på hampa är myc-
ket hög, och dernäst införselstullen å segelduk
proportionsvis ännu mycket högre (8 sk. för enj
aln beräknad i värde till 24 sk), och införseln
af tågvirke rent af förbuden. — Utan tvifvel!
skall skeppsredarnss talaa i detta fall anses skä-j
Egare än tågverk- och segsldu:sfabrikaaternas.
Vi vilja gerna antaga, att den så är, och vi
antaga äfven, att den icke mindre höga tul-
Izn å införsel af fartyg (25 procenot af kö-j
pesumman) icke behöfver tagas i betraktande,
emär både erfarenhet och beräkning styrka, att!
Svenska skeppsbyggeriet, isynnerhet då det ej
bindes af införselsförbud å inventarier, lemnar.
fartyg till lika godt eller bättre pris, äa de fls-;
sta främmande länders. Men deraf, att skepps-:
redarne hafva rätt, följer icke att regeringens:
i deita och flera likartade fall följda hand-
kngssätt äfven är rätt, och frågan härom anse
vi mycket vigtigare än tvisten mellan skepps-;
redarnes interesse samt tågverks- och segelduks- :;
fabrikanternes. Regeringen har i detta och fle-:
ra likartade fall följt det system, att hon, uian
att förändra tullen å en viss artikel, skänkt vis-;
sa personer den förmånen att införa samma ar-!
tikel mot ringa eller ingen tull. En fråga är, om
regeringen verkligen äger rättighet att göra sådane
skänker, en annan om sådan skänkning är klok. :
Med afseende på den förra, antag: en del, att rege i
ringen har rätt att göra allt, som icke i grund- i
lagen är med uttryckliga ord förbjudet, så ait.
alldenstund grundlagen icke uttryckligen förbju- j
der regeringen att nedsätta tullen, så kan hon;
ock nedsätta den, och alldenstund hon kan ned- :
sätta den för en viss vara, kan hon ock ned;
sätta den till förmån för en vis3 person. Om
regeringens rättighet att nedsätta tullen är icke
värdt att tvista, ehuru det vore önskligt att re-
geringen aldrig ägde en sådan rättighet om-;
skränkt, men regeringens rättighet, att nedsäita I
eller borttaga tullen till förmån för viss person,
bestrida vi, och kalla en sådsn förmån monopoli-
am. Man må bråka hjernan så mycket man vill.
med förklaringen öfver detta ord, och öfver de:
goda ech gagnmeliga afsigterna med de förmåner,
man gifver en viss person endast för en viss,
vara och för ett visst tillfälle, så är dock en
sådsn förmån ett monopol, och underkastad al-;
ia de missbruk, som i fria stater gjort monopo-;
ker afskydda. Eller kan ieke en tulltrihet eiler
tullnedsättning för en viss person, viss vara och
viss tid, åstedkomma samma verkningar af för-
tryck och korruption, som ett monopol i vid-;
sträcktare eller inskränktare bemärkelse? Kin;
icke t. ex. en viss person infinna sig bos en:
annan viss person, och säga rent ut: jag kan
förtjena 10,000 Rdr, om Tit. skaffar mig rätt
att tullfritt eller mot låg tullinföra den eller den
varan; 5000 Rdr bjuder j:g Tit., om han ge-
momdrifver detta hos regeringen, och se här
skall jag lemna en uppgift på en hel bop skäl
för min begäran, hvilka klinga mycket väl, ja;
så myeket bättre, som jag underkastar mig en
hel bop inskränkningar i afseende på varans
qvantitet, ioförselstid ete. etc., och Tit., somj
har handel och näring om händer, torde väl
också kunna uppfinna några nya skäl, och ran
gera dem alla, så att de värma; 5000 Rdr äro
iske att förakta. Om denna affär går för sig,
hyad vill man då kalla denna förmån att im-
periera för bättre pris än andra, om icke ett
menopol? Kan den ieke äfven skada andra im-
pertörer, och till och med sjelfva köparne all-
deles så, som för extillåtelsen för en viss per-
sem eller ett visst skrå, att ensamme förse huf-
vudstaden med bröd eller drieka eller t. ex.
rättigheten för handlenden Broms i Götheborg
akt årligen ensam införa 1000 fat porter, med
dem inskränkning bevars, att portern skulle för-
täras i Götheborg. — Det är öfverflödigt att!
anmärka, att Vi med denna nakna framställning
icke åsyfiar att sätta i fråga ärligheten hos re-
geringen eller hos någon person, som har dess
öra; embvar, som förstår sig på tidningsspråket, )
vet väl att man icke med så allmänna resone-
manger kastigerar lytet hos personerna. Afsig-
tem är blott att visa, det tullnedsättningar till
förmån för viss person, betraktade i deras verk-
ninger, 9e ut alldeles som andra monopolier.
Me menopolier äre i grundlagen förbjudne,
och det i on paragraf, hvars sammanhang tyd-