Linköping den 23 Juni. Förliden Onsdag hölls
examen i härvarande Friskola för Flickor. Denna vac--
kra inrättning visade sig varaistigande flor. Elever-
nas handaslöjder hade nu blifvit utsträckta äfven till
väfning. De företedda profven aflinnesömnader vitt-
nade icke allenast om vunnen skicklighet, utan äfven
em den fullkomligaste proprete, en förtjenst som icke
nog kan berömmas. Barnen undervisas, bland annat,
i Coralsång, hvari några af dem gålfvo prof af ut-
märkt skicklighet; hjelpinstrumentet Psalmodikon, som
alltid med framgång begagnas, var äfven här användt.
I Repläsning och Christendomskunskap täcktes Hr
Doktorn och Biskoppen förhöra hvarje barn särskilt
och dervid städse at de törevarande ämnena hämta
anledningar att med en faderlig värma och en öfvad
barnlärares enkelhet i framställningen inskärpa i de-
ras förstånd och hjerta de dyrbara läror, som de till
större delen ännu endast med minnet uppfattat. Det
var i sanning uppbyggligt för alla närvarande, men i-
synnerhet borde det vara angenämt för barnens till-
städes varande föräldrar och anhöriga, att åhörajde af
en Evangelisk anda utmärkta förklaringar och samvets-
ömma uppmaningar, hvilka Stiftets outtröttlige Of
verherde under 3 å 4 timmars tid utdelade till än
den ene än denandra af den späda hjord, så attirgen
blef lottlös. — Lärarinnans förtjenster, äfvensom Hr
Rylanders nit, att utan arfvode meddela Barnen un-
dervisning i sång, vittsordades af Hr Doktorn och
Biskopen. (Linköpings Bladet.)