TITEL VIU HIUULR SVA MIN SEC ER 0 marken, till A sb2rnes stora föruadran; hvilka utan tvifvel fanne hela denoa procedur någo: sällsam. Den hand, general Bugesud då hot i sin, var vacker, meåa liten och klen; och mannen sjelf synes icke särdeles stark, hvilket i mediertid bör öka den goda tanka, folket må ste hysa -om honom, ty i samfundens baradomst lstånd är det näsan blott dena fyiisxkaj styrkan, som gifver ansee.de. Det var sent. Ahbd-el-Kader och General: Bugeaud sade hvaranaan farväl och åtesvinde till de sins, den förre helsad af sina talrika öl-; jeslagares !glädj rop, -hvilket mojestätiskt gsnl!jöd lingst kullarna och upprepades af hela hivs arm I samma ögonblick dåaade ett vå!dsamt och uthållande åskslag, hvars mångdubblsde eko förskade det imposanta i deraa scen. Abdel-Kaders kavalleri upptog ea vidlyftig lIsudtvidd, men syntes odiscipbneradt och föga b2tydande till sin verkliga stycka, samt på intet sätt frukiansvärdt för de 6 franska bataljonerna, som åtföljd: generalen. Spanien. i I M.drid råder mycket missnöje med Espar-! tero, som håller täta konferenser med de Cairlistiska cheferna och som man derföre med skäl misstänker, utan att likväl våga öppet brya med bonom. Han har den 9 dennes med 16 bataljoneruppbrutt fråa Tafalla till Laraga ör att närma sig till den Carlistiska korps, som sam nandrages kring Estella. Den 13 intröff.de han i ierice, hvilket han fann öfvergifvet. Återstoden af den Fransyska främlingslegionen har sammansmält till en enda bataljon, hvilken under en kaptens befäl inryckt i Pampelona. 27 officerare och 600 maa af densamma hafva: del; s-upst, dils bhfvit sårade, och med öfver ste Conrad kan den anses både fysiskt och mo-; raliskt för upplöst. Då ou derjemte den Eagelska legionen är förminskad till föga mer än ett regementes styrka, är Spanien sälunda in skräakt till blott sina egna krafter, hvilka med: hvarje dog visa sig allt mer oti!lråckliga mot Carlisternes tillvexende makt. I Morning Herald berättar, att träffoingen vid: Barbastro den 3 varit en af de förderflig ste, de konstuution:lie trupperae hitnlls haft at: bestå, , emedan hon kostat dem 2500 man och öppnat: C srlisterna vägen till Catalonien. Gazette de! France uppger Oraas förlust ända till 4000 man; Carlstiska kavalleriet skulle hafva anställt. fruktansvärda förödelser i sina fisnders leder o ; s. v. Dessa uppgifter äro troligen öfverdrifna, men obestridlig! är, att Carlisterae passerat Cinca, : hvilket både Oraa och de Meer miste tillstå, att de ej förmått hindra, ehuru den. förre be-. römmer sina truppers tapperhet och försäkrar. sig hafva tagit 170 fångar, hvaribland 17 officerare. — En Christinisk division skill stå vära, Tamarite, och Carlisterne vid Benavarre på Ca taloniskagränsen. Den stora Caclistiska armå korpsen uppgifves till 25 000 man; hvaremot den Christioiska, som betäcker Ebro, endast skall: vara 20 000, hviiken dock är bätre försedd med eriilleri.; Vet säges, att Cabrera vid Caspe! gått öfver Ebro med 5 eller 6000 man, men: hvilket ännu torde fordra bekräftelse. England. Bulletinen för d. 16 öfver Konungens helsa säger, att H. M. haft en god matt, och att symptomerne äro mindre häfiga än förut. Svaghe ten forifor; dock kunde H. M allij:mt följa regeringsärenderae med sin uppmärksamhet. I Sjelfva Morning Post klagar dock öfver den ringa öfverensstäm nelsen emellan bulletinerne och verkliga förhållandet och vill icke helerj helt och hållet tro den sista, ehuru han erkänner att Konungen funnit betydlig lättnad 2 sina! plågor sedan natten emellan d. 13 och 14. Att! Konungen sjelf känt sig må bädtre, kan man dock sluta deraf, att han d. 13 slsgit tvenne! af de läkare, som sköta bonom, till riddare. Den 14 var likväl den åsigten, att Konungen var nära döden, så allmän vid hofvet, att hela kungliga familjer församlade sig i Windsor, för att taga afsked af honom, och en af Konun gens söner, som är prest, läste på bans begär raa de vid. sådane tillfällen, efter biskophga; kyrkans ritual, öfliga böner. At: Konungen, osktadt allt. hvad bulletinerne innshålla lugoxnde, likväl befioner sig i en hopplös ställving, är tydligt af de privata meddelsnden, tidningarne få från sina korrespondenieri Windsor, och ! hvilka alla öfveressstämma i att anse hans till : frisknande omöjligt. Dagen innan den sistal: officiella bulletinen utgafs, hvars innehåll vi ofvånföre meddelat, hade Globe följande kommu