AVI g 9 MP kedrottning Elisabeth, samt ett par unga söner i kennes famn, så älskvärda, ädla och oskuldsfulla, som Egweard och bans bror. Men Gloster gnuggar händersa och vrålar af skadeglädje ur djupet af sitt hjerta. Drottningen lemnar Edward qvar — de båda bröderna kunna icke skiljas från bvarandra — och Towerns portar tillslutas om dem, för at icke mera för dem öppnas. Redan nästa ag är det dem visom inger henslighet mer, att sflidne Korung Edward den fjerdes söner hållas såsom verkliga fångar i Towern; men hvad vidare derinom möjligem passsrar, veta allena,de stumma hvalfven och ett par lika stumma machiner af kört och blod, värdiga förtrogna till en så vardig herre sem hertig Gloster. Det är med yttersta möda drottning Elisabet kan förskaffa sig tillfälle att en enda gång hereligen intränga till sina srma barn, för att taga ett sönderslitende farväl af dem, — hon tviflar icke mera på, att de ju verkligen längesedan äro dömda att uppoffras. Tyvärr, heanes fruktan är alltför grundad. Gloster her redan uppgjort affåren på skilliog och styfver med en viss James Tyrrell. Denne har skoffat tvenne pålitliga män med säkert handlag, och en vacker uatt släpper han in dem i de unga furstarnes rum, hvar och en försedd med en väl slipad dolk. Det ä ett ögouvbiicks verk. Ett, tu! och de tillhöra icke mer de lefvandes antal, dessa sköna barn, som med sina otkyldiga, alabasterhvita armar — såsom det heter hos Shaksperre — flätat sig tillsammans, läpparna lika fyra purpurrosor på er gemensam stjelk, hvilka i deras sommarfägring kyssa hvarandra ! Det var också i sanning hög tid att icke längre låta sig ledas af någon otillbörlig mildhet. De olycklige prin-sarne hade nyss fått sig inpraktiseradt, jag tror, i en bibel, ett litet papper, i få ord innehål-! larde löfte om snar befrielse och en vink om att de borde för folket visa sig i fönstret, så snart de hörde folksången sjungas derunder, hvilket vore tecknet för en stormning af Towerm. Man ser således, att en ganska betänklig reaktion till förmån för kung Edwards söner ent hertigen af Gloster redan hunnit bilda sig och mogna till ett snart utbrott. Den vackra folksåegen låter till och med på afstånd ! verkligen förnimma sig få minuter förrän bofvarne smyga in i furstarnes rum och göra sin gerning. Ridin faller. Casimir Delavigne har vid författandet af denna pjes begått ett stort fel, ett grundfel, hvars följder icke genom den större eller mindre ta-: lang, kvarmed detaljerna blifvit utförda, kunnat på långt när göras okännbara, det att hafva: velat skopa en tragediaf någenting, som omöjligen låter till sådant skapa sig. De båda kungliga barnen Edward ocn RBaehard uppträda hos! Shakspeare och hos Delavigne på ett fullkomligt olika sätt; vid den roll, de hos den förra spela, är ingenting att anmärka; de äre derj framställda endast såsom nödvändiga figurer för!: ensemklen af den tefla, skalden föresatt sig att! i Righard IIT måla, men tragiska, i detta ords egeniliga bersärkelse, äro de der lika Ktet, som , alla de öfriga i pjesen förekommande personer, hvilka af Richard uppoffras, en Rivers, en ClaI rence, en Hastings och hvad de allt heta; ty hos Shakepeare är Gloster den tragiska perso-jj nen, det är ban, som, drifven af ett infernaliskt motiv, hastar från dåd till dåd, det ena!sö hemskare, onaturligaie än det andra, för att ) slutligen på höjden af sin dyrköpta storhet falla, med ens, och interesset koncentreras derför i honom, och flyter tillsammans i en punkt hela pjesen igenom, af huru lösliga och olika be-!2 stårdsdelsr denna för öfrigt må bestå, sisom . mindre ett sammanträngdt drama, än en eskiss!y till en omfattande historiemalning. Delavigne!c har funnit nyssoämnde båda tolf, tretton årsit gossars öde oändligt rörande och passande för, gcenen; han har såiunda i stället för barnskor-1 na satt dem på fötterna den högklackade ko-!it urnen, och sökt stegra deras karakter till tragisk betydelse Man torde icke behöfva deI monsirera det onaturliga häri. . En trettonårig!n gosse som tragisk hjelte äri de högre potenserna en! löjligket; i en lägre, sådan som ändå lyckligtvis blifvit hos Delsvigne bibehållen, kan han visserligen till en bestämd grad i osh foörlaq sig vara interessant, åmen uthåller svårligen kon-!n flikten med sådana karakterer, som Gloster och s drottoing Elisabet i förevarande pjes. Följden E r, S visar sig här otvunget; innan ridån väl hunnit gå ner, är intrycket af hela trsgedien slut, och man ser sig liknöjdt omkring efter sin hatt ochj)b un vw os d mr ee ooo fe oo PO FE SL oo AA AA AL