AVI g 9 MP
kedrottning Elisabeth, samt ett par unga söner
i kennes famn, så älskvärda, ädla och oskulds-
fulla, som Egweard och bans bror. Men Glos-
ter gnuggar händersa och vrålar af skadeglädje
ur djupet af sitt hjerta. Drottningen lemnar
Edward qvar — de båda bröderna kunna icke
skiljas från bvarandra — och Towerns portar
tillslutas om dem, för at icke mera för dem
öppnas. Redan nästa ag är det dem visom
inger henslighet mer, att sflidne Korung Ed-
ward den fjerdes söner hållas såsom verkliga
fångar i Towern; men hvad vidare derinom
möjligem passsrar, veta allena,de stumma hvalf-
ven och ett par lika stumma machiner af kört
och blod, värdiga förtrogna till en så vardig
herre sem hertig Gloster. Det är med yttersta
möda drottning Elisabet kan förskaffa sig till-
fälle att en enda gång hereligen intränga till si-
na srma barn, för att taga ett sönderslitende
farväl af dem, — hon tviflar icke mera på, att
de ju verkligen längesedan äro dömda att upp-
offras. Tyvärr, heanes fruktan är alltför grun-
dad. Gloster her redan uppgjort affåren på
skilliog och styfver med en viss James Tyrrell.
Denne har skoffat tvenne pålitliga män med sä-
kert handlag, och en vacker uatt släpper han
in dem i de unga furstarnes rum, hvar och en
försedd med en väl slipad dolk. Det ä ett
ögouvbiicks verk. Ett, tu! och de tillhöra icke
mer de lefvandes antal, dessa sköna barn, som
med sina otkyldiga, alabasterhvita armar —
såsom det heter hos Shaksperre — flätat sig
tillsammans, läpparna lika fyra purpurrosor på
er gemensam stjelk, hvilka i deras sommar-
fägring kyssa hvarandra ! Det var också i san-
ning hög tid att icke längre låta sig ledas af
någon otillbörlig mildhet. De olycklige prin-
-sarne hade nyss fått sig inpraktiseradt, jag tror,
i en bibel, ett litet papper, i få ord innehål-!
larde löfte om snar befrielse och en vink om
att de borde för folket visa sig i fönstret, så
snart de hörde folksången sjungas derunder,
hvilket vore tecknet för en stormning af To-
werm. Man ser således, att en ganska betänk-
lig reaktion till förmån för kung Edwards sö-
ner ent hertigen af Gloster redan hunnit bil-
da sig och mogna till ett snart utbrott. Den
vackra folksåegen låter till och med på afstånd !
verkligen förnimma sig få minuter förrän bof-
varne smyga in i furstarnes rum och göra sin
gerning. Ridin faller.
Casimir Delavigne har vid författandet af den-
na pjes begått ett stort fel, ett grundfel, hvars
följder icke genom den större eller mindre ta-:
lang, kvarmed detaljerna blifvit utförda, kunnat
på långt när göras okännbara, det att hafva:
velat skopa en tragediaf någenting, som omöjli-
gen låter till sådant skapa sig. De båda kung-
liga barnen Edward ocn RBaehard uppträda hos!
Shakspeare och hos Delavigne på ett fullkom-
ligt olika sätt; vid den roll, de hos den förra
spela, är ingenting att anmärka; de äre derj
framställda endast såsom nödvändiga figurer för!:
ensemklen af den tefla, skalden föresatt sig att!
i Righard IIT måla, men tragiska, i detta ords
egeniliga bersärkelse, äro de der lika Ktet, som ,
alla de öfriga i pjesen förekommande personer,
hvilka af Richard uppoffras, en Rivers, en Cla- I
rence, en Hastings och hvad de allt heta; ty
hos Shakepeare är Gloster den tragiska perso-jj
nen, det är ban, som, drifven af ett inferna-
liskt motiv, hastar från dåd till dåd, det ena!sö
hemskare, onaturligaie än det andra, för att )
slutligen på höjden af sin dyrköpta storhet falla,
med ens, och interesset koncentreras derför i
honom, och flyter tillsammans i en punkt he-
la pjesen igenom, af huru lösliga och olika be-!2
stårdsdelsr denna för öfrigt må bestå, sisom .
mindre ett sammanträngdt drama, än en eskiss!y
till en omfattande historiemalning. Delavigne!c
har funnit nyssoämnde båda tolf, tretton årsit
gossars öde oändligt rörande och passande för,
gcenen; han har såiunda i stället för barnskor-1
na satt dem på fötterna den högklackade ko-!it
urnen, och sökt stegra deras karakter till tra-
gisk betydelse Man torde icke behöfva de- I
monsirera det onaturliga häri. . En trettonårig!n
gosse som tragisk hjelte äri de högre potenser-
na en! löjligket; i en lägre, sådan som ändå
lyckligtvis blifvit hos Delsvigne bibehållen, kan
han visserligen till en bestämd grad i osh foörlaq
sig vara interessant, åmen uthåller svårligen kon-!n
flikten med sådana karakterer, som Gloster och s
drottoing Elisabet i förevarande pjes. Följden E
r,
S
visar sig här otvunget; innan ridån väl hunnit
gå ner, är intrycket af hela trsgedien slut, och
man ser sig liknöjdt omkring efter sin hatt ochj)b
un vw os d
mr ee ooo fe oo PO FE SL oo AA AA AL