NORGE. Rörsnde Stoekbolmsfararn och med anledning af Dagligt Allehandas uppmaningar till Norska prewen, att förklara sig öfver denna pjes har Norska tidningen Den Constitutionelle afgif vit en törklaring, den vi efter löfte nu meddela. Den Constitutionelle förebrår Dagligt Allehan da, att det söker, genom uppmaning till de Norska tiduirgarne, gifva yttrandsn i Norge, som tillböra euskildta personer, och det ofta menrisor utan all inflytelse, en allmän betydelse, för att på detta sätt liksom göra den del af pröss:n, hvilken kan anses uttrycka Norska folkets tarkar, i:n:varig för den enskildtes dåraktiga meningar. Detta, säger Den Constitutionelle, år imedlertid något hvarpå den Norska pressen icke iniåter sig. Henrik Wergelands sista fars, Stockholmsfareren, är en uppkokrning af hans tillräckligt kända antipatier, bvilka han utgjuter två gånger i vecksn i Morgenbladet. bet är Welbaven, Bokbandlaren Dehl, Berrvhoft, den Constitu:ionelles redsktion, Stetsministern och hans sskföra:e m. fl, som hen här bshandlat i dramatisk form, til ombyte med den hvarje vecka förek mmande bearbetningen i Statsborgeren — Heir Wergeland bar ett fält, bonom egeutelsgen tillhörigt: skandslen. Denna jord min bearbetar hen få egen band och till egen uppbyggelse. Har Dagligt Allehanda lust alt möta honom på denna Stridsplsts, så må det förse sig med farsen och Statsborgeren. Hverje land her sin smutspräss; Hr Wergeland står ispetsen för densamma här i Norge, och man