ge det allmänna välståndet salltjemnt gick up åt, gaf också deuna hendel en vacker behål ring, och det var just icke underligt, och ks måhända icke klandras hes de Amerikansk handlande, att de i rikt mått begagaade sig en lättnad för uppköper, som de förmenac skulle alitid fortfara. Men det anmärkniagsvär da är, att de Londonska bankhusen fortsat detta system så lange, tills de funno sig belz stads med sccepter för nära 590 millioner dol Jas. Härtill kom nu, att Engelska banken va den köls, hvarest de gerxom diskontering s vaxlarna hemtade sina tillgångar. Engelska ban kens di;ektion borde darföre i tid hafva inset huu vådlgt hela den baudlande verldens väl stånd invecklades genom dessa slags åtgärder, me borde i synnerhet, vär Eng. bankens en gång en gegerat sig häri, och fann indregningar nödvän digs, gån till väga med den yttersta försigtighet för at icke framkala en krisis. Men så upp förde sig icke Engelska banken. Sedan der utan förbehåll låtit de ens:ilda bankhusen dra. ga på sina valutor ett helt år, blef den plötsligen varse att balfva myntförrådet var gånget mes till Amerika, och att detta skett genom de förutvämuda bankhusen. Eng. banken vidtoj då på en gång det okloka beslutet, att helt och hille: inställa alia vidare diskornteringer på baukhusens acc: pier. Dessa hus skrattade i borjar häråt, emedan det ännu fanns öfvesflöd af penger i London till deras disposition, utan att gi til banken. Mea saken börjsde talas och skrifVas om; husens kredit började lida häraf, emeden flere uttogo sina bos dem ivsatta pennin gr, så att de slubgev nodgades gå supplicande tili Evg. banken och begära understöd. Jus nu, då största forsig ighet var af nöden, vidtog Erg. banken på en g:ng helt tvärt dai beslutet, at gora till vilkor för ytterligsre understöd, at alla relationer med Ameriksaerna af det här ovan beskrifna slaget med ens skulle brytas, och att de skulle beord:a sina debitorer att betala Hem i vexiar eller specie, äfvensom att ett visst belopp guld bord: iuvom en viss tid remitteras från Förenta Staterna. Dessa stränga fordringar hunnvo vill NewYork just som de tvenne stora Judehusen, ett i NewO lesns och ett i NewYork, hade remlat, och måste naturhgtvis i hög grad bidrega att störa lugnet, hvilket är så nödvänFVpt för krediten. Efter denna utveckling lärer det ej vara svårt för läsaren att inse, huru den förfä-liga förlägerheten i de Norra Staterna kunnat uppstå. I NewOileans hade den ännu en annsan orsak. En wängd hus, som der handla med bomull, hade nemligen uppgjort förlagskontrakter med planlageigarne, som behöfde pengar för sina uppodlingar; och dessa faktorer, ungefär i likhet med dem som här i Filipstad, Smedjzbacken och några andra orter förläggs be:gsmansrörelsen, förtjente oerhörda pengar dels på penningeräntan och dels derigenom, att de försågo plantagesgarn? med deras förnöderheter af hendelsoch manufskturvaror. Men på detta sätt hade de stundom förskjutit förlagsr icke blott för den vexande bomullsskörden, utan ock för den som skulle komma följande året, och prejade cCervid dugtigt plantörerne. — Flere sådana hus bade nu acceper på sig för 2, 3 ända till 5 millioner dollars (20 mill. R-dr rgs) hvardera. Al: desta gick förträffligt så länge krediten stod och nårga af dessa hus voro i fdet hela redan mycket rika; men så spart en krisis började visa sig i England, orderna minskades och penriogbrist uppsted, så är det klart att hvar och en, som hade penningar insatta hos dem, tog ut silt, och stt de befunno sig ur stånd att) göra lace mot sina förbindelser, Sidan är nu ställvingen : mycket elände skall eppstö. invan ellt åter hinner sätta sig. Men Amerikanerpe äro ej folk att förtvifla. Se här hvsd en tidnirg, the Missisippian, yttrar: Pmång rikedomar skola i följd al dessa händelser försvinna, men en allmän välmåga skell träda i I stölet. Så stort det cnda an är, anse vi det! dock för öfvergående. Lexen har varit sträng, I I och de: Amerikanska folket skall veta begagna sig devsf, och icke så spart förgäta den. Många I föll:ssemerier äro icke annat ön ett ögonblick-!s ligt irstallsnde af betalnivgar: det är mindre bist på fonder än på törtroende, som trycker i bandel-ståndet, emedsn de som hafva medel bå las tillbaka af räddbåga. Amerika har omåaliga tillgångar, som icke äro uttömda, och skall det osktadt fortfara såsom Englands förnärmsta atsättningsort. Det är således vingleriet, af hvilket alla nu lida; den verkliva. solida ! AA Av mm