ge det allmänna välståndet salltjemnt gick up
åt, gaf också deuna hendel en vacker behål
ring, och det var just icke underligt, och ks
måhända icke klandras hes de Amerikansk
handlande, att de i rikt mått begagaade sig
en lättnad för uppköper, som de förmenac
skulle alitid fortfara. Men det anmärkniagsvär
da är, att de Londonska bankhusen fortsat
detta system så lange, tills de funno sig belz
stads med sccepter för nära 590 millioner dol
Jas. Härtill kom nu, att Engelska banken va
den köls, hvarest de gerxom diskontering s
vaxlarna hemtade sina tillgångar. Engelska ban
kens di;ektion borde darföre i tid hafva inset
huu vådlgt hela den baudlande verldens väl
stånd invecklades genom dessa slags åtgärder, me
borde i synnerhet, vär Eng. bankens en gång en
gegerat sig häri, och fann indregningar nödvän
digs, gån till väga med den yttersta försigtighet
för at icke framkala en krisis. Men så upp
förde sig icke Engelska banken. Sedan der
utan förbehåll låtit de ens:ilda bankhusen dra.
ga på sina valutor ett helt år, blef den plöts-
ligen varse att balfva myntförrådet var gånget
mes till Amerika, och att detta skett genom de
förutvämuda bankhusen. Eng. banken vidtoj
då på en gång det okloka beslutet, att helt och
hille: inställa alia vidare diskornteringer på bauk-
husens acc: pier. Dessa hus skrattade i borjar
häråt, emedan det ännu fanns öfvesflöd af pen-
ger i London till deras disposition, utan att gi
til banken. Mea saken börjsde talas och skrif-
Vas om; husens kredit började lida häraf, eme-
den flere uttogo sina bos dem ivsatta pennin
gr, så att de slubgev nodgades gå supplicande
tili Evg. banken och begära understöd. Jus
nu, då största forsig ighet var af nöden, vidtog
Erg. banken på en g:ng helt tvärt dai beslutet, at
gora till vilkor för ytterligsre understöd, at
alla relationer med Ameriksaerna af det här
ovan beskrifna slaget med ens skulle brytas, och
att de skulle beord:a sina debitorer att betala
Hem i vexiar eller specie, äfvensom att ett visst
belopp guld bord: iuvom en viss tid remitteras
från Förenta Staterna. Dessa stränga fordringar
hunnvo vill NewYork just som de tvenne stora Jude-
husen, ett i NewO lesns och ett i NewYork,
hade remlat, och måste naturhgtvis i hög grad
bidrega att störa lugnet, hvilket är så nödvän-
FVpt för krediten.
Efter denna utveckling lärer det ej vara svårt
för läsaren att inse, huru den förfä-liga förlä-
gerheten i de Norra Staterna kunnat uppstå.
I NewOileans hade den ännu en annsan orsak.
En wängd hus, som der handla med bomull, ha-
de nemligen uppgjort förlagskontrakter med plan-
lageigarne, som behöfde pengar för sina upp-
odlingar; och dessa faktorer, ungefär i likhet
med dem som här i Filipstad, Smedjzbacken och
några andra orter förläggs be:gsmansrörelsen, för-
tjente oerhörda pengar dels på penningerän-
tan och dels derigenom, att de försågo plan-
tagesgarn? med deras förnöderheter af hendels-
och manufskturvaror. Men på detta sätt hade
de stundom förskjutit förlagsr icke blott för
den vexande bomullsskörden, utan ock för den
som skulle komma följande året, och prejade
cCervid dugtigt plantörerne. — Flere sådana hus
bade nu acceper på sig för 2, 3 ända till 5
millioner dollars (20 mill. R-dr rgs) hvardera.
Al: desta gick förträffligt så länge krediten stod
och nårga af dessa hus voro i fdet hela re-
dan mycket rika; men så spart en krisis börja-
de visa sig i England, orderna minskades och
penriogbrist uppsted, så är det klart att hvar
och en, som hade penningar insatta hos dem,
tog ut silt, och stt de befunno sig ur stånd att)
göra lace mot sina förbindelser,
Sidan är nu ställvingen : mycket elände skall
eppstö. invan ellt åter hinner sätta sig. Men
Amerikanerpe äro ej folk att förtvifla. Se här
hvsd en tidnirg, the Missisippian, yttrar: Pmån-
g rikedomar skola i följd al dessa händelser
försvinna, men en allmän välmåga skell träda i I
stölet. Så stort det cnda an är, anse vi det!
dock för öfvergående. Lexen har varit sträng, I I
och de: Amerikanska folket skall veta begagna
sig devsf, och icke så spart förgäta den. Många I
föll:ssemerier äro icke annat ön ett ögonblick-!s
ligt irstallsnde af betalnivgar: det är mindre
bist på fonder än på törtroende, som trycker i
bandel-ståndet, emedsn de som hafva medel
bå las tillbaka af räddbåga. Amerika har o-
måaliga tillgångar, som icke äro uttömda, och
skall det osktadt fortfara såsom Englands för-
närmsta atsättningsort. Det är således vingleri-
et, af hvilket alla nu lida; den verkliva. solida !
AA - Av mm