FIFARVSRE Bly SE8 ITE JAS AR OR
Moreno, nämnas bland Don Sebastians adjutan-
ter, ingen Spanier, utan em Tysk, ena Furst
Lichrowski, eo Portugis, Grefve Madeira och
en Engeisman, Öiverste Merry. Hans sekrete-
rare är äfven ea Engelsman, Öfverste Elliot, och
bland kams ordonans-officerare omtalas en Vi-
comt Piaa, af ea gammal Fransysk familj. Ex-
peditienen medhafrver en fullständig pontonsma-
terial, 60 par oxar till anspanm och 600 sadla-
de mulisuer. . Oaktadt den i Navarra rådande
bristen, har Den Carles befallt stora spanmåls-
leveranser, och upptagande af ett tvångslån, för
hvilket de rikaste innevånarena äro ansvarige.
Hau skall sjelf sluta sig till expeditionen, och
har utfärdat ea proklamation till innevånarena i
Navarra, hvari han lofvar, att de hvilka han
får att tacka för sia krona, äfven skela af
honem utkoras, för att betrygga hemne och
skydda henne mot olycksbringande passio-
ner samt försäkrar, att han går dit, der man!
endast väntar hans nirvaro för att erkämna hans
suveränitet. Här talas ingenting om konstitu-
Kon och tryckfrihet, och man torde sålunda få
ånse dem proklamation, hvari detta förekom,
sem diktad. 23
Från Barcelonafhöres ingenting nytt, hvaraf:
den slutsats lärer kunna dragas, att lugnet der-
städes icke varit stördt. Em uppmaning af
handelsjuutzn och fabriksägare, att återgå till!
arbetet, har likväl icke haft önskad verkan, u-
stam endast uppretat folket, som rifvit ner ansla-
get från knutsrne. Alla bodar och varumagaa
siner äre ännu tillslatne. Den afrättade Xande-
ros enka har begifvit sig ur staden till en vid
mamn Domenec), hvilken står i spetsen för en
hep af 1500 man så kailade patrioier, som för-
Alara! sig för regenskapet i Reus. Om detta
sistnämndas företag, har man inga vidare noti-
ser. Likväl ströfva Cataloniska emissarier om-
; kring i Valencia att uppmana dess innevånare,
att sluta sig till sjelfstandighets federatiocen.
En Caorlisiisk korps af 3000 man under Tri-
sting, Muchscho och audra chefer har visat sig
i trakten kring Figueras, och begått en mängd
pluzdringar och mord.
Ea Fransk tidning berättar, att den Ryska
flotta, som utlupit från Svarta hafvet med 10,000
man landtirupper om bord, skall vara bestämd
till Spamien och förmodligen till Valeacias kust
Om detta äger någon grund, är Don Sebastians
långsamma marsch, och dennes företagande i
östlig riktoing lätt förklarad.
Hvad som icke allsnast i Madrid och dess
tidningar, utan äfven i de Franska journslerna
sysselsatt uppmärksamheten uuder de sista da-
garna, är Herr Campuzanos bekanta samtal med
Ludvig Filip, hans depesch härom, och Herr
Calatravas yttrande i Cortess hemliga session i;
anledaing häraf. Enligt hvad Eco de la Ba-
zon, ett väl underrättadt Spanskt blad, förmäler,
skal Hr Campuzano, vid sin audiens hos Fran-
ske monarken, ha medfört en vidlyfiig not, å-
syftande, att förmå Frauska regeringen, jemte
den Engelska, åtaga sig garantien för ett lån,
com Spanien skulle afsluta med Hr Aguado eller
rättare för pantförskrifning af Cubas och Puerto
Ricos iakomster, hvilken Aguado begärde som
säkerhet. Konungen skall hafva yttrat, att no-
ten borde öfverlemnas åt hans ministrar, men
icke åt honom. Härtill skall Hr Campuzano haf-
va svarat: då vill jag förr kasta henne i el-
den ! hvarpå Ludvig Filip tvärt afbrutit samtalet
och Grefve Meld sedan begärt sändebudetsira-
pellerande. Förloppet torde kanhända icke hat-
va varit adeles sådant, men likväl troligen nå-
got ditåt, och i alla fall föranledt den not, Hr
Campuzano i vredesmode aflåtit till Hr Calatra-
va, samt denme hatt den oförsigtigheten att upp
läsa i Cortes;s hemliga session. Om han verk-
ligen äfven dervid haft det yttrande, att kabi-
neitet i Tuillerierna förr skulie upphöra att exi-
stera, än dess önskningar i afseende på Spanien
(för Don Carless sak) gå i fullbordan, är icke
fullkomligt säkert, men all g:uod saknar åtmin-
stone icke ryktet derom. Den officiella tidningen!
Gareta kan icke helt och hållet bestrida det,
men anmärker, att ingen äger rätt att känna!
hyad som i sådana sessioner passerar, och att!
de, hvilke deri deliaga, havdl: ganska oklokt
och opatriotiskt, när de offeniliggöra derstädes
förefalina ytiranden, hvaraf deras land möjligtvis
kuade hafva den största skada.
i
EE
Portugal. I
Anvnu den 25 Maj ferifor det ministeriella in. !
terregnum, hvarunder allt välde är förenadt i i
Hr Passos person, sem ensam tills vidsre inne- :
har de lediga poriföljerna. Det värsta är, att!
man icke alls kan inse när det stall nunnhböra I