FIFARVSRE Bly SE8 ITE JAS AR OR Moreno, nämnas bland Don Sebastians adjutanter, ingen Spanier, utan em Tysk, ena Furst Lichrowski, eo Portugis, Grefve Madeira och en Engeisman, Öiverste Merry. Hans sekreterare är äfven ea Engelsman, Öfverste Elliot, och bland kams ordonans-officerare omtalas en Vicomt Piaa, af ea gammal Fransysk familj. Expeditienen medhafrver en fullständig pontonsmaterial, 60 par oxar till anspanm och 600 sadlade mulisuer. . Oaktadt den i Navarra rådande bristen, har Den Carles befallt stora spanmålsleveranser, och upptagande af ett tvångslån, för hvilket de rikaste innevånarena äro ansvarige. Hau skall sjelf sluta sig till expeditionen, och har utfärdat ea proklamation till innevånarena i Navarra, hvari han lofvar, att de hvilka han får att tacka för sia krona, äfven skela af honem utkoras, för att betrygga hemne och skydda henne mot olycksbringande passioner samt försäkrar, att han går dit, der man! endast väntar hans nirvaro för att erkämna hans suveränitet. Här talas ingenting om konstituKon och tryckfrihet, och man torde sålunda få ånse dem proklamation, hvari detta förekom, sem diktad. 23 Från Barcelonafhöres ingenting nytt, hvaraf: den slutsats lärer kunna dragas, att lugnet derstädes icke varit stördt. Em uppmaning af handelsjuutzn och fabriksägare, att återgå till! arbetet, har likväl icke haft önskad verkan, ustam endast uppretat folket, som rifvit ner anslaget från knutsrne. Alla bodar och varumagaa siner äre ännu tillslatne. Den afrättade Xanderos enka har begifvit sig ur staden till en vid mamn Domenec), hvilken står i spetsen för en hep af 1500 man så kailade patrioier, som för Alara! sig för regenskapet i Reus. Om detta sistnämndas företag, har man inga vidare notiser. Likväl ströfva Cataloniska emissarier om; kring i Valencia att uppmana dess innevånare, att sluta sig till sjelfstandighets federatiocen. En Caorlisiisk korps af 3000 man under Tristing, Muchscho och audra chefer har visat sig i trakten kring Figueras, och begått en mängd pluzdringar och mord. Ea Fransk tidning berättar, att den Ryska flotta, som utlupit från Svarta hafvet med 10,000 man landtirupper om bord, skall vara bestämd till Spamien och förmodligen till Valeacias kust Om detta äger någon grund, är Don Sebastians långsamma marsch, och dennes företagande i östlig riktoing lätt förklarad. Hvad som icke allsnast i Madrid och dess tidningar, utan äfven i de Franska journslerna sysselsatt uppmärksamheten uuder de sista dagarna, är Herr Campuzanos bekanta samtal med Ludvig Filip, hans depesch härom, och Herr Calatravas yttrande i Cortess hemliga session i; anledaing häraf. Enligt hvad Eco de la Bazon, ett väl underrättadt Spanskt blad, förmäler, skal Hr Campuzano, vid sin audiens hos Franske monarken, ha medfört en vidlyfiig not, åsyftande, att förmå Frauska regeringen, jemte den Engelska, åtaga sig garantien för ett lån, com Spanien skulle afsluta med Hr Aguado eller rättare för pantförskrifning af Cubas och Puerto Ricos iakomster, hvilken Aguado begärde som säkerhet. Konungen skall hafva yttrat, att noten borde öfverlemnas åt hans ministrar, men icke åt honom. Härtill skall Hr Campuzano hafva svarat: då vill jag förr kasta henne i elden ! hvarpå Ludvig Filip tvärt afbrutit samtalet och Grefve Meld sedan begärt sändebudetsirapellerande. Förloppet torde kanhända icke hatva varit adeles sådant, men likväl troligen något ditåt, och i alla fall föranledt den not, Hr Campuzano i vredesmode aflåtit till Hr Calatrava, samt denme hatt den oförsigtigheten att upp läsa i Cortes;s hemliga session. Om han verkligen äfven dervid haft det yttrande, att kabineitet i Tuillerierna förr skulie upphöra att existera, än dess önskningar i afseende på Spanien (för Don Carless sak) gå i fullbordan, är icke fullkomligt säkert, men all g:uod saknar åtminstone icke ryktet derom. Den officiella tidningen! Gareta kan icke helt och hållet bestrida det, men anmärker, att ingen äger rätt att känna! hyad som i sådana sessioner passerar, och att! de, hvilke deri deliaga, havdl: ganska oklokt och opatriotiskt, när de offeniliggöra derstädes förefalina ytiranden, hvaraf deras land möjligtvis kuade hafva den största skada. i EE Portugal. I Anvnu den 25 Maj ferifor det ministeriella in. ! terregnum, hvarunder allt välde är förenadt i i Hr Passos person, sem ensam tills vidsre inne: har de lediga poriföljerna. Det värsta är, att! man icke alls kan inse när det stall nunnhböra I