dersten har man gjort följande jemförelse. — Qva:
derstenen har en jemnm yta, som länge motstå
nötning och lätt hålles rer. Stenbanans yt
ger i torr väderlek mycket damm och i våt hål
ler den sig smutsig, och är i detta hanseend
opassande för städer. Qvaderstensväg trötta
hästarne, genom dess hårdhet och det ring:
fotfäste de lemna, hvilka olägenheter äro vid:
mindre för stenbanor. — Anläggningskostnader
är för båda arterne ungefär hka, emedan ma-
teriellens qvantum för båda är nära nog lika dyr,
och arbetslönen för stensättning med qvader, på
samma sätt lika med arbetslönen för macada-
misering, stenens sönderslagning inberäknad. En-
ligt erfarenheten behöfver qvaderstenen på starkt
befarne gater omläggas hvart 10:de år, hvar-
emot stenbana årligen måste påfyllas ech man
antager att denna påfyllning under 10 år ko-
star 3 gånger så mycket som qvaderstenens om-
läggning. Stenbanornes lagning kan likväl ske
utan hinder för vägens begagnande, hvilket ej
är händelsen med stenens omläggning. Af den-
na jemförelse har man dragit den slutsats att
qvaderstenen passar bättre för gator i städer ech
stenbanor bättre för landsvägar.
I afseende på företaget att inkalla utländska
girtläggare, få vi upplysa, att afsigten är att ge-
nom dem få utrönt de olika metodernas fore-
träde, och sntaga den, som här bäst kan pas-
sa. I Berlin tagas stenläggarne merendels från
Frankrike eller Lättich, emedan de framför an—
dra äro i sin konst utmärkta. Här åter kan
fråga ej gerna uppstå om annat än att införa ett
förbättradt skick i stadens gathållning. Vederbö-
rande önska, som vi inhemtat, att gatläggningen
måtte öfvertagas af någon viss persen, och utan
tvifvel vore detta arrangement gynnande ej blott
för husägarne, som nu äro underkastade så mån-
ga trakasserier för gathållning , utam äfven för
stadens snygghet och beqvämlighet. En för-:
bättrad metod för gatu- och väganläggning i
hufvudstaden skulle äfven verka välgörande för
det ofriga landet, och det vere önskligt, att huf-;
vudstaden i detta och många andra hänseenden!
kunde uplyftas till ett mönster för landsorterne.
Stockholms gatläggare borde snarare lyekön-.
ska än beklaga sig öfver det tilltänkta muvemen- :
tet i gatläggningen. Ju flera förbättringar man!
fioner for godt införa, dess mera arbete förestår,
och ju mera arbete, dess större förtjenst. Det
lönar sig alltid väl att lära sig ett bättre arbets-
sätt, när man derigenom bereder sig utväg till
större sysselsättning, och en hvar inser, att ju.
bättre, dess högre betalning I