DUIVa. (EE VERS FLER ej
Öresunds Tullen.
Mac-Culloch anför ij sitt Köpmans-Lexiko:
följande tablå öfver denna tull, dess tariff oci
intrader: — fö
Danska kronan har, sedan århundraden, till
egnat sig herraväldet både öfver Sundet och öf
ver Stora och Lilla Bölt, samt lagt tull på al
la de skepp, som fara denna väg. Sundstuller
vid Heltingor är häraf den betydligaste. Den
na tull grundar sig hufvudsakligen på den i
Danmarks sida år 1645 i Christianopel med de
Förenade Nederländerna afslutade traktaten, äf-
vensom på de med de fleste Europeiska state!
sedermera ingångne öfverenskommelser, hvarvid
tulltariffen af Christianopel med dess bihang a!
1701 antagits som norm. Till följe deraf råk-
nas de nationer, med hvilka sådane öfverens-
kommelser blifvit afslutade, till de privilegiera-
de; desse äro: Nederländare, Engelsmän, Sven-
skar, Fransmän, Ryssar, Spaniorer, Norrman,
Preussare, NordAmerikanare, Brasilianare och
Hamburgare. Som oprivilegierade anses dere-
mot Portugisare, Österrikare, Neapolitanare, Sar-
dinare, Hanoveranare, Oldenburgare, Lybeckare
och Mecklenburgare, de sista endast med undan-
tag af Wismar, som förut varit en Svensk stad;
också anser man i allmänhet privilegierade skepp
för oprivilegierade, när de gå från en främman-
de till en eprivilegierad hamn.
Sundstullen är af två slag, nemligen afgift på
skepp och afgift på varor. Såsom skeppsafgift
uppbäres: AT
1. Fyr- och Stämpelafgift af ett lastadt skepp
till och öfver 6 läster: 4 Silfv.Species; ett bar-
lastadt af samma storlek, äfvensom af lastade
skepp under 6 läster: 2 Silfv. Species, 2. Ro-
sennobel- eller Guldtull af skepp och last, hvil--
ken imedlertid endast uppbäres af städerne Ly-
beck och Rostock under vissa vilkor: 49, Silf--
verSpecies. 3. Sportler till tullkammaren, nem-
ligen: a) till TullDirektören af hvarje skepp: 24
styfver; 56) Passet, hvilket innefattar afgwfterne
till de 4 tullkamrarna, sigillstämplarena, kassö-
rerne, löparena, samt den offentliga fattigafgif-
ten: 2 Silfv.Species 8 å 12 st.; c) Inspektorer-
nes och deras hjelpares arfvode, hvilket erlägges
af hvarje skepp, som är underkastadt visitation:
1 Silfv.Species 6 st.; d) afgift till det Kongl.
vaktskeppet: 6 st.; e) translatorn erhåller 8 st.
för hvarje öfversatt konnossement och af hvarje
barlastadt skepp: 12 st. 4. Fattigafgift: a) dej
allmänna, som beräknas på hvarje pass: 12 st. f
8) de utomordentliga, när ett skepp klareras på
Sön- och Högtidsdagar, eller utem den vanliga
tiden, af hvarje skepp: 1 Silfv. Species.
Utom dessa afgifter beraknar Skeppsklare-
fraren sig till godo hvarje gång ett hono-j
rarium af 5 till 10 Species för hvarje skepp,
mån af dess storlek. Antager man detta ho-
norarium till 10 å 12 silfverspecier pr skepp.,
så pålägges den Europeiska sjöfarten genom!
sundet härigenom en årlig utgift af 150,090
specier. Af ojemförligt större berydelse är va-
ru-tullen, som de privilegierade erlägga efterj
tariffen i Christianopel, så vidt densamma ännu
är användbar. Af de deri icke uppräkuade va-!
ror erlägges en procent af värdet, af Portugi-j
siska och Spanska viner 1 74 proc. (hvaremot
oprivilegierade fartyg betala 2 silfverspecier pr
pipa), och om deras laddningar bestå af spann-
mål från vissa bestämda Östersjöhamnar, så äro
de icke underkastade någon reduktion i den!
Sundska normaltariffen. De åtnjuta dessutem
följande väsendtliga företrädes-rättigheter: 1:0) 3;
månaders kredit med tullens erläggande mot an-
taglig borgen; 2:0) förmånen att kunna uppskjuta
med tullklareringen tll sin återkomst, i fall:
stormar och vidriga vindar göra inlöpandet för!
dem farligt; 3:0o) deras fartyg och last äro friaj
från visitation, och deras certifikater och skepps-;
dokumenter anses, när de äro i behörig ord-!
ning, som tillräckligt bevis, dock med det för-
behåll, att deras regeringar, i händelse under-,
slef uUnniöckes vidtaga 2taxeder. att för framt i