Tisum teneaus amt.
i (Insändt.)
OM BETYDELSEN AF ORDET PROST.
-
Fråga till de mångkunnige.
I
Från ett ställe här i orten, der man? läser
I Statstidningen, afhöras ofta glada nyheter,ft. ex:
latt N. N. blifvit hugnad med Prosts amn,
lheder och värdighet. I gamla tider hette det-
Ita helt simpelt: Han har blifvit prost; och in-
Igen annan än bönder och titelns innehafvare
I begrep, att sådant betydde mer än kyrkoherde,
-Isom onekligen är den skönaste och betydelse-
I fullaste titel en prest kan bära. Men Statstid-
i Iningen bar rubbat denna enfaldiga tro, cch
TIhenne tillhör ock att nu upplysa de enfaldige i
ämnet. Alltså: hvad betyder ordet prost? En-
Tligt Jatimet, säger min pastor leende, betyder
Idet församlingens föreståndare eller satt 1 spet-
Isen för (prxepositus); men, säger han tillika:
det är man ju redan som kyrkoherde, och jag
I har höfligt undanbedt mig denna duplettfullmakt
på min syssla, och ej fastnat med mina oxar
eller min silfverkanna i denna drägtiga biskops-
not. Den hedersgubben! Och har man förut
follmakt på kyrkoherde — bh. e. föreståndare-
lsysslan — af både biskop och konsistorrum, hu-
lru kan då biskopen ensam, liksem en bekräf-
telse-fullmakt föröka hedern och värdigheten?!
Har man åter pastorsfullmakt af Konungen sjelf,
eller kanske en ännu högre titel, så är det väl
; alldeles befingdt, det en ny fullmakt af biskopen
skulls kunna föröka rangen!
i Visst är dock, att ordet prost har ett för-
I trollande välljud för måvgen af Herrar pastorer.
De finnas kanske, som efter ett prostkalas, hvil-
ket sätter familjen i behof af nådår, afstå en
högre titel, som de i kraft af Kongl. fullmakt
innebafva, och kalla och skrifva sig prostar,
och man ungar dem gerna nöjet af denna —
barnskallra. Men till den större ech förnuftiga-
re delen af Hrr kyrkoherdar vill man hemstäl-
la, om ej prost-titeln, som ock skall betyda
fetma och välbehållenhet (aldrig dumhet), lämp-
ligen skulle kunna, under ett prestmöte, öf-
verlåtas åt de magrare komministrarve öch ad-
jumkterne, hvilka deraf säkerligen skulle njuta
ect hugnande surrogat; ty man vet ju, att det,
som förmånligt verkar på själen, det får ocki
kroppen sin släng utaf.
Skulle deremat prost-titeln innebära någon!
verklig heder och värdighet öfwer det sköna
och innehållsrika kyrkoherdenatwnet, så behaga-
de Statstidningeus resp. redaktion snarligen!
i ljuset framhafva, hvad 1 mörkret förd oldt varit.
Skall en titel nödvändigt fimnas, tacka wil jag!
då Ökonomie Direktör — det kan något vara.
Jag var först en simpel smed — och det kan:
man aldrig glömma — men med hufvud som
man påstod. Derpå blef jag rättare och fick
ofia heta inspektor. Detta kittlade mig och jag
satte mig i sinnet att jag skulle hafva Kongl.
fullmakt innan jag slutade. Och hast du rtrir
gesehen. Jag knep den — utan att sjelf rå
för det, det förstås! Nu begrinas jag af både
pastorer och annat vettigt folk; men jag grinar
ät dem sju gånger värre. I synnerhet förargar
mig min granne, som varit länsman, men fått
Hofsekreterare namn heder och värdighet.
Men ham har fått förnimma, att jag flera gånger
tagit högra hand om honom i processiener vid
boardbröllopp o. s. v. Mean har väl hundra
gånger försökt le åt mig, men då drar jag upp
min Kongl. fullmakt och hotar och — qväser.
J.S.
P. S. Unter uns gesagt, kostade min fullmakt
mig sakert fem eiler scx förbaredande kalaser. Och
hvad har ej detta narrspel -— ty det är ändå rätta
Senämningen i det hela — kostat mig sedan!
Man måste lefva efter sin rang. Ja visst, mea
jag är derangerad på kuppen och — det
I
l
af allt — husru och barn förderfvade af få-j:
fänga.
HÅNDGELS- OCH SJÖR