förande förråder dessutom en skrapavärd fal lenhet för hvad man kallar ged dag yxeskaft. Medan professorn, än en gåpg utan skryt lofordar sig sjelf, är det i sin erdning att ha skäller på tidningarne; de äro farliga stöteste nar för dem, som jaga efter popularitet genor tankens magt. Om B. förtjenar populärite! och vill vinna den genom tankens magt, så fin intet bättre medel, än att göra hans tankar be kanta. Om han just mu tänker på någon ting kan man ieke med visshet divinera, men gö han det, så kan med temlig precision förutsä gas att han tänker på — sig sjelf, ty hans tan kar, för så vidt de kunnat blifva bekanta, äro sanning inga föremål för tänkandets funktioner Skulle emellertid mågon finna det mödan värd att taga dem i betraktande, vilja vi lemna nå gra till vägledning tjenande notiser. Vi begag na dertill en del af en oss meddelad uppsat för lång att i dag hel intagas. Bring vann sin första popularitet, om ref. missminner sig, genom föreläsningar i juridiken och ref. kan tryggt försäkra att denna popula ritet icke missunnas hobom af nämnde veten skaps Nestor eller hans elever vid Lunds Aka demi; det var också icke tankarna utan mare ret, som på den tiden gjorde homom populär eller ödkänd. Ett specimen i vetenskapen af lade han genom utgifvandet af första häftet a ett tillämnadt rysligt stort arbete kalladt, en ref. rätt minnes,; Inledning till Civillagen, se dermera populär eller ödkänd, under namnet Civilmagen ). Hans Kollegier eller lectiener, d mundtliga förmodligen icke mindre än de skrifna, släta sig gemenligen med uttrycket quod erai demonstrandum eller hvilket borde bevisas. hvaraf dock blott må slutas, att han fann detts uttryck; lämpligare än uttrycket hvilket skulle göras. Hass första katederaktion, såsom professor, inföll i filosofien. Ref. erinrar sig ännu rätt väl huru B. då; gjorde sig famös. Han hade, om minnet icke sviker, lånat Fichtes skepnad; men så skickligt, att denne omöjligt skulle! igenkänt sin gengångare. Om någon trodde sig förstå den der lektionen, må vara osagdt; ref. gjorde blott den reflexionen, att mannen i katedern sanvolikt icke sjelf förstod den, samt att han alltså, och i betraktande af den fosforistiska obegriplighetens framgångar på ett annat båll, borde vinna stor populariter. Huruvida detta slog in, har fallit ur minnet, ehuru en och anuan gång någon yttrade, att man borde gå på B:s lektion, för att se honom. Dermed vare hur som heldst; B. besatt den filosofiska stolen, med den lyckan, att aldrig en enda gång förkättras af de stora filosofernas afund. Sedermera har B. flyttat sin kateder in i historien, der han före sig äger ett namn, från hvilket man blott behöfver bortskära Lagern, för att göra Briog. Från denna professorsstol utgaf han ett nytt häfte, under namnet om Stat och Statsförfattning, hvilket arbete hos hvarje läsare första dagen blef så populärt, att det redan före aftonen var obsolstum. Det innehöll bland mycket annat ett demokratisk primcip af alldeles ny upfinning, på hvilket, som mean trodde, författaren ämnade taga patent. Efter detta arbete har, såsom ett dunkelt minne tycks vilja erinra, följt ett annat, men detta har tvifvelsutan blifvit superlativt populärt, innan det kom på boklådorna. Så långt insändaren. För vär egen del vilja vi blott erinra, att herr professorns kall, väl utfördt, skulle gifva honom sysselsättning nog, uten att han äflades med jagten efter att blifva omtalad i tidningarna. Denna afsigt hade professorn på ett mera hedrande sätt vunnit, om hen sökt utmärka sig i sitt kall, att för ungdotcen framlägga historiens facta, och för de mera försigkomne dess filosofi, i fall prof. vore denna vetenskap vuxen. Det är et stort och t:delvärdt ofog, att prof. B. söker, att i dagens strider iudraga ungdomen , tvert emot: det bättre vetande, som måste säga honorm,, att denna ungdom ännu har mycket at lira,! Ssemt att densamma med sina öppna sinnen vida bättre fattar den omgifvande tiden, än professorn sjelf, som, enligt alla tecken, vänder j dem ryggen. Ungdomen är frisinnad, och prof. motarbetar sitt inflytande, då han i trots af det raisonnerande förståndet, sätter sig upp till åtlöje på den förvända historiskhetens af de maktägande stöttade trädhåäst. Om det är sant, att nedanstående, äfven af Sk. C. meddelade thes blifvit af Prof. B. i katedern försvarad, så måste man frukta, att någon ny kullerbytta förestår professorns vetenskapliga stråt.