förande förråder dessutom en skrapavärd fal
lenhet för hvad man kallar ged dag yxeskaft.
Medan professorn, än en gåpg utan skryt
lofordar sig sjelf, är det i sin erdning att ha
skäller på tidningarne; de äro farliga stöteste
nar för dem, som jaga efter popularitet genor
tankens magt. Om B. förtjenar populärite!
och vill vinna den genom tankens magt, så fin
intet bättre medel, än att göra hans tankar be
kanta. Om han just mu tänker på någon ting
kan man ieke med visshet divinera, men gö
han det, så kan med temlig precision förutsä
gas att han tänker på — sig sjelf, ty hans tan
kar, för så vidt de kunnat blifva bekanta, äro
sanning inga föremål för tänkandets funktioner
Skulle emellertid mågon finna det mödan värd
att taga dem i betraktande, vilja vi lemna nå
gra till vägledning tjenande notiser. Vi begag
na dertill en del af en oss meddelad uppsat
för lång att i dag hel intagas.
Bring vann sin första popularitet, om ref.
missminner sig, genom föreläsningar i juridiken
och ref. kan tryggt försäkra att denna popula
ritet icke missunnas hobom af nämnde veten
skaps Nestor eller hans elever vid Lunds Aka
demi; det var också icke tankarna utan mare
ret, som på den tiden gjorde homom populär
eller ödkänd. Ett specimen i vetenskapen af
lade han genom utgifvandet af första häftet a
ett tillämnadt rysligt stort arbete kalladt, en
ref. rätt minnes,; Inledning till Civillagen, se
dermera populär eller ödkänd, under namnet Ci-
vilmagen ). Hans Kollegier eller lectiener, d
mundtliga förmodligen icke mindre än de skrif-
na, släta sig gemenligen med uttrycket quod erai
demonstrandum eller hvilket borde bevisas.
hvaraf dock blott må slutas, att han fann detts
uttryck; lämpligare än uttrycket hvilket skulle
göras. Hass första katederaktion, såsom pro-
fessor, inföll i filosofien. Ref. erinrar sig än-
nu rätt väl huru B. då; gjorde sig famös.
Han hade, om minnet icke sviker, lånat Fich-
tes skepnad; men så skickligt, att denne omöj-
ligt skulle! igenkänt sin gengångare. Om någon
trodde sig förstå den der lektionen, må vara o-
sagdt; ref. gjorde blott den reflexionen, att man-
nen i katedern sanvolikt icke sjelf förstod
den, samt att han alltså, och i betraktan-
de af den fosforistiska obegriplighetens fram-
gångar på ett annat båll, borde vinna stor po-
pulariter. Huruvida detta slog in, har fallit ur
minnet, ehuru en och anuan gång någon yttra-
de, att man borde gå på B:s lektion, för att
se honom. Dermed vare hur som heldst; B.
besatt den filosofiska stolen, med den lyckan,
att aldrig en enda gång förkättras af de stora
filosofernas afund. Sedermera har B. flyttat
sin kateder in i historien, der han före sig ä-
ger ett namn, från hvilket man blott behöfver
bortskära Lagern, för att göra Briog. Från
denna professorsstol utgaf han ett nytt häfte,
under namnet om Stat och Statsförfattning,
hvilket arbete hos hvarje läsare första dagen blef
så populärt, att det redan före aftonen var ob-
solstum. Det innehöll bland mycket annat ett
demokratisk primcip af alldeles ny upfinning,
på hvilket, som mean trodde, författaren ämnade
taga patent. Efter detta arbete har, såsom ett
dunkelt minne tycks vilja erinra, följt ett annat,
men detta har tvifvelsutan blifvit superlativt
populärt, innan det kom på boklådorna.
Så långt insändaren. För vär egen del vilja
vi blott erinra, att herr professorns kall, väl ut-
fördt, skulle gifva honom sysselsättning nog, u-
ten att han äflades med jagten efter att blifva
omtalad i tidningarna. Denna afsigt hade pro-
fessorn på ett mera hedrande sätt vunnit, om
hen sökt utmärka sig i sitt kall, att för ung-
dotcen framlägga historiens facta, och för de
mera försigkomne dess filosofi, i fall prof. vore
denna vetenskap vuxen. Det är et stort och
t:delvärdt ofog, att prof. B. söker, att i da-
gens strider iudraga ungdomen , tvert emot:
det bättre vetande, som måste säga honorm,,
att denna ungdom ännu har mycket at lira,!
Ssemt att densamma med sina öppna sinnen vi-
da bättre fattar den omgifvande tiden, än pro-
fessorn sjelf, som, enligt alla tecken, vänder j
dem ryggen. Ungdomen är frisinnad, och prof.
motarbetar sitt inflytande, då han i trots af det
raisonnerande förståndet, sätter sig upp till
åtlöje på den förvända historiskhetens af de
maktägande stöttade trädhåäst. Om det är sant,
att nedanstående, äfven af Sk. C. meddelade thes
blifvit af Prof. B. i katedern försvarad, så må-
ste man frukta, att någon ny kullerbytta före-
står professorns vetenskapliga stråt.