vidtagit först år 1831. i Ett i Finrs sterbbus funnet och vid nu pågående balansundersökning företedt bref, som; KrigsRådst Pauli d. 13 Juli 1829 efter Bjarströms död skrifvit till Finer, omförmäler en fordran af Findr hes Bjurström, för hvilken den sednares efterlefvande systrar skola först srbjudit, men sedermera vägrat, att lemna godtgörelse; och har bemalde Hr KrigsRåd, personl. inför Gen. Tullstyrelsen hörd, förklarat, att, efter hvad han trodde sig minnas, ifrågavarande fordringssumma, som han uppgifvit till omkring 1000 Rdr B:ko, blifvit af Finer i konkursen efter aflidne Bjurström bevakad och af konkursdomaren till betalning godkänd. För möjligheten af att berörde fordran kunnat hafva något sammanhang med Bjurströms aflefverering af uppbördsförvaltningen, har man granskat Stockholms R.R:s i Bjurströmska konkursen d. 9 Nov. 1829 gifna dom, jemte tillhörande hsndlingar, hvaraf inhemtss, att F. i nämnde konkurs bevakat, dels em summa af 1400 R:dr Banko, på grund afett d. 23 Juli 1829 utaf KammarRättsRådet Winroth och Bokhållaren Lundberg utfärdadt betyg, att Finer vid en s. k. kassaliqvid emellan Bjurström och honom d. 31 Maj 1828, fanns äga hos B. en sådan fordran, som sedermera under B:s lifstid icke blifvit godtgjord, och dels 1202 R:dr 8 sk., hvilket belopp för B. blifvit till Bankodiskontverket inbetaldt af Finer, såsom följd af hans gemensamt med Gr. A. E. v. Rosen tecknade borgen, samt att begge fordringsposterna såsom giltiga blifvit Finer i konkursdomen tillerkände, hvarefter Finer d. 8 Mars 1830 fått utqvittera den honom tillkommande andel i massan med 62 7, procent, eller tillsammans 1631 R.dr 29 sk. 1 r:st.; Banko. Efter uppläsning häraf tog förhöret sin början och Packhusinsp. Schylander förklarade, på fråga, att Packhusattesternes aflemnande till inkommaone 5jöt. Kam. måste fördröjas, enär varan ej får undersökas i godsägarens frånvaro, och denne har 38 dygns liggetid utan afgift och I 30 dertill mot renta å tullbeloppet. I afseende på underlåtenhet af medels indrifniag anmärkte Sch. att bloit så kallad tillökning för öfvermål och ofvervigt af inspektionen uppbäres. — Assessor Bodell uppgaf, att Nederlagskontoret hvarken har uppbörd, indrifoiong eller redovisning af kontanta medel, eller ens kännedom om hvad; för derstädes upplsgde medel blifvit debiteradt eller betalt, hvadan Hr Assessorn högeligen bestred K.R.RB. Winroths uppgift om kontorets försum! melse i denna del. ; Bokh. Behmer, tillfrågad om han kontrollerat den till 1837 inbalanserade behållningen af 1836 års tullmedel och dervid upptäckt någon olikhet mellan ing. tullk:s uppbördsbok och första veckouppgiften d. å., svarade, att detta egenteligen tillhörde Tullf., ehuru B. förmodade att en så-: dan kontroll tjenat till iniet, enär uppbördsboken ej var rätt summerad. Då boken framhafdes, upptog den i debetsumman 1,026,807: 23, ! hvaremot veckoinventeringen den 7 Jaauari d. å. visade blott 1,007,695: 14, således omkring 19,000 Rdr mindre, än uppbördsboken såsom behållning till innev. år öfverförde. B. tviflade att uppbördsboken den 31 Dec. förl. år var! summerad, gmedan Udden ej dagligen, utan il mån som råkningarne inkommo, antecknade! summorna i boken, dock hade han funnit att boken hvarje veckoinventering var summerszd. — Udden inkallad ville erinra sig, att uppbördsboken d. 31 Dec. var summerad, ehuru uppskof äfven var möjligt, emedan räkningarne ej presenterades efter nummer, hvadan boken ägde j luckor, som borde utfyllas. -— Härefter inlem-! nade Behraer en skrift hvari han till protokoler aumärkte, att ban från årets början till den 20 Mars af bestyrkt sjukdomsforfall varit hined ad afgifva mänadsförslag, och blott deröre blifvit afstängd från tjenstgöring, samt at veckorapporterne under hans tjenstetid sum tillförordnad kontrollör öfverensstämt med senna förhållandet samt att intill 17 Mars! d. å. blifvit leverade 101,000 Rdr eller dubbelt så mycket, som under flera föregående år. Kontrollören Middendorff förmälde, att han! bört Hr Kammarrättsrådet Winroth i närvaro! at Kamreraren Hollertz, Kammarförvalten Björkmen och Revisorn Norström omtala, att Fmer visat mycken förlägenhet, då i Maj månad förhdet år Kammearrättsrådet begärde upplysning rörande uppbördskontorets: ställning. Middeadorff ingaf tillika en skrift, hvari han medgaf, att han af missförstånd icke uppfyllt stadgande: i 2 (0 af Irsitrnktioren för tnllvorlkate innhärde