DEN INTRÄFFADE ANINGEN.
Följande händelse tilldrog sig häromdagen i Köpen
hamn i gården N:o 207 på hörnet al Stormgatan oci
Fredriksholms kanal, vid tillfälle af Hr Gauthiers an
dra kappridning. Då den första kappridningen 2afs
hade tvenne pigor, den ena, Carolina Mathilda, 18å
gammal, den andra litet äldre, krupit upp på taket
Carolina var dristig nog att gå derifrån öfver på ta
ket af Prindsens Palais.o Hennes följeslagerska vå
pe i början ej att följa henne, men Carolina tog
enne vid handen och förde henne ej blott fram oct
tillbaka, men spatserade sjelf, i mångfaldiga åskada-
res åsyn, med säkra steg omkring på taken förbi al-
la skorstenar och andra ojemnheter, och försäkrade
sedan, att hon gick der så tryggt som på ett kam-
margolf. Då hennes herrskap med förskräckelse fått
höra detta vågstycke, blefvo begge pigorna strängt
förbudna att gå upp på taket, då Hr Gauthier an-
dra gången hade föranstaltat kappridning, och det så
mycket mera, som Carolinas Fru samma dags mor-
gon berättade att hon kade drömt att Carolina lå;
såsom liflös, under det en ung man stod med en
lansett i handen framför henne, och att den döende
Carolina på en gång sprang upp och ropade: jag äl
ej död, jag lefver! mig felas ingenting; gå bort frår
mig, Gud har hållit sin hand öfver mig Den
na dröm blef flera gånger berättad för hela familjer
och begge pigorna, som först efter många böner fin-
o tillåtelse att åskåda kappridningen från loftet. Då
Carolina hade stått en stund deruppe, utan att kun-
na se någonting, ropade hon: här kan jag ju icke
selv och var i samma Ögonblick ute på taket. Den
andra ropade efter henne: min Gud! hvad gör du:
kom ihåg Fruns dröm!, Den kommer jag nog ihåg;
men; den har väl ingenting att betyda, svarade Ca-
rolina och gick rundt omkring alla taken, under de!
den andra pigan ängsligt bad henne komma in. Ior
gick öfver takfönstret, förbi skorstenen, och ville just
gå in igen på loftet, då en tegelsten gick sönder un-
der hennes fötter och hon ifrån denna höjd, femte
våningen, nedstörtade på gården, der hon föll cmol
ett huggblock, på hvilket stod en gammal söndrig
korg. De, som från gatan sett hennes förvågenhet,
störtade in i gården och buro henne som dör
in i stugan, hvarpå strax bud skickades efte:
en barberare. Till allas största förundran re-
ste Carolina sig på en gång upp, sprangj upp å
baktrappan in 1 köket, sade samma ord, som fru
hade bort i sin dröm, och bad att man blott ickt
ville för denna berätta hvad som häadt. Derpå svim-
made hon och barberaren stod just i begrepp att å
derlåta henne, då frun förskräckt inträdde. Då Ca-
rolina blifvit åderlåten och fått ett kylande pulfver
talade man om att föra henne till hospitalet; mer
det var alldeles onödigt, ty hon kände inga smärtor.
3 hennes hela kropp var, ej en blå fläck och der
enda följden af hennes fall var, att hon hade rilvi
skinnet af sitt ena öra, och de första dagarne deref
ter kände att det gjorde litet ondt, när hon ville
buga sig ned hastigt. (Lunds Veckobl)