vore blott huruvida den i protokollet intagne berät
telse verkligen var sann, utlät sig Lennman ytterli-
gare, att han ej heller med säkerhet kunde drag
sig till minnes, om sammanträdet verkligen ägt rum
eller om de förr uppgifna personerna dervid vari
närvarande, utan vore hvad Lennman i dessa hänse
enden kuude erinra sig, så oredigt, att han ansåg si;
hvarken kunna bestrida eller bekräfta sannfärdighe:
ten af hvad han derom förut berättat. — Då oak
tadt förnyade uppmaningar, några bestämdare upp
lysningar icke kunde af Lennman erhållas, inkallade
Udden och förklarade, att han trodde förhållande
hafva varit sådant, han tillförene uppgifvit, samt at
Svensson, Finer och Lennman jJemväl flere gånge
träffats på Tullkammaren — Svensson förmälde, at
han alls icke kunde erinra sig hafva varit vid någo
sammanträde i berörde månad tillstädes, än mindr
kände dess ändamål eller anledningen, hvarföre de
skulle ägt rum. Rörande den till Kammar- kontore
i Maj månad aflemnade, i förra Protokollen omnämn
da uppgift öfver uppbörden, förmodade Svensson
att en sådan uppgift blifvit Tullkammaren af Kam
mar-kontoret uti skrifrelse affordrad, vid hvilkens upp
rättande Lenuman troligen: biträdt, och att Svensson
efter vanligheten, underskref samt befallde, att de:
skulle till Kamimar-kontoret inlemnas ; upplys: and
härvid Udden, på frågor, dels att det varit han, son
skrifvit uppgiften, dels, i fråga vidare om veckorap
porterne, att desamma, så ofta Svensson varit a
sjukdomsförfall hindrad att å Tullkammaren uppkom
ma, aflemnats, utan föregången underskrift, till Fi
nr, som sedan sagt sig hafva besörjt, att de a
Svensson undertecknades, — Svensson förmälde vi
dare, att ham väl anbefallt Udden, att uppgöra vecko.
rapporterne, men att han aldrig bestämt de summor
som skulle uppgifras, eller mågonsin sagt, att de
skulle rättas efter hvad hos de trafikerande utestod
eller efter Finrs förskotter, utan att de borde upp-
göras efter uppbördsboken. — Då Udden, detta o-
aktadt, vidhöll hvad han förut uppgifvit, samt Svens-
son nu erinrades om nödvändigheten att sanni ngs-
enligt besvara den frågan, om han gifvit Udden nå-
gon sådan befallning, svarade Svensson först, att han
såsom sjuklig och svag, ej kunde minnas, huru här-
med tillgått, men sedermera, uppå Advokat-fiskaler
Printzenskölds framställning om ett bestämdare svar.
— att Svensson aldrig en slik befallning meddelat
utan tillgick med vecko-uppgifternas författande så.
att, sedau Udden uppsummerat uppbördsboken, for-
merades rapporterne af den uppkomna summan, hvars
riktighet Svensson likväl icke kontrollerade: — at
Svensson ej kunde förklara, hvarföre dessa rappor-
ter befunnits hafva varit felaktiga först sedan år
1830 : att Udden till dem uppg jorde koncepter, hvil-
ka Svensson dock aldrig ansett sig behöfva genom-
se, innan de renskrefvos, och att Svensson seder-
mera undertecknat det renskrifna exemplaret. — Här-
till svarade Udden, på General TullDirektörens upp-
maning, att Svensson ej gifrit Udden tillsägelse om
någon bestämd summa, utan blott meddelat honom
den befallningen i allmänhet, att, efter som de tra-
ikerande lågo efter, rapporterne borde, i förhållande
dertill, rättas. (Forts. följer).