anstalter, klagas öfver bristen på passande läs böcker i de moderna språken. De hos oss ti detta bruk utkommande samlingar från olik författare äga gsmenligen föga intresse, hva som vid en läsebok för ungdomen likväl bi väl afses, och att åter utifrån förskrifva för si dant ändamål en mängd exemplr af ett ut ländskt arbete, falier sig gerna för dyrt, Hr G S. synes oss derfor genom utgifrandet af del! verk hafva, hved skolundervisningen hos oss hans modersmil beträffar, uppfyllt en vasendt lig biist. Ifrågavarande arbete är erkändt klas siskt.. Irving anses med rätta för en af de för sämsta stilister Engelska språket äger, och e: af. de ypperste berättare hela den moderna lit teraturen räknar. Det ämne, han här b:hand lar, de brokiga äfventyren och idrotterrca a den nya. verldevs första inkräktare, öger dess btom redan i och för sig sjelf mog intresse fö ungdomeri, för att boken endast derför skull böra rekommenderas såsom en för densammi serdeles passande lektyr. Utgifvaren har förset texten med accenter, någontipg som hyar och en, med svårigheterna af Exmgelska språkets uttal aldrig så litet hemmastadd, skall finna ganska välbetänkt och nyttigt Hvad noterna beträffar, hvarmed editionen äfserledes blifvit utstyrd; kunna vi icke neka till att vi äro af ohka tanka med utgifvarer, då han i sin arbetet förutskickade notis : yttrar, att de äro hvarTIken för få eller för talrika. Med ett någorlanda hjelpligt lexikon behöfver man säkerligen af dem icke 5 enda; hat utgifvaren åter: dermed afsett deras hjelpreda, som sakpa em god ordbok, så kunde noternas antsl med lika mycket skäl blifvit utsträckt till 2000 som nu till det jemnpa tusentalet; ham borde då så gerna ha bilagt en ordentlig liten diktienär. Den engelska fraseologien är så rära beslägtad med vår, att man red den hjelper sig fram svart sagdt utan minsta vägledning, endast med satt öfver? sätta ord för ord. let synes oss sålunda mindre mödigt när Hr G. S., t. ex. i en ne förklarar orden ?at once, (med ens) med in a moment; frågas i alla fall om inte öf versältningen ligger lika nära till hands af det förra som af det ssdnuare. Hr G. S. tyckes oss icke heller alltid ha lyckats i tydningen af enkla ord; när han t. ex. på eit ställe förklarar end i meningen af ämdalykt, slut; imed fate, destiny, kan man icke invända att det vore skäligare att göra tvertom? — Der Kindesraub in Schweden är namnet på en af Hr Julin Fabricius, en för närvarande i Sverge vistande Tysk litteratör, känd genom åtskilliga öfversättningar på Danska utaf Svenska romaner, utgifven liten ballad. Den: vittnar om en rätt nätt poetisk tslang, vid hvars bekantskap man icke har annat att erinra, än att denna bekantskap är så knapphändig. — Hr Abr. Mankell, hvars oafbrutna verksamhet för det vackra ändamålet att uppehålla den klassiska musikens borgarrätt man icke kan nog berömma, har låtit från lithografiska pressen u:gå första hafiet af en under namn af Musikaliska Eterneller tilläåmnad samling utaf för lägre röster transponerade sångsaker med fortepiano-ackompanjemang utaf de förnämsia mästare, synverligen äldre. Då man har sig det faktum bekant, att af qvinnorösterna i vårt land let finnes ett vida s:örre antal vackra och ypverliga alter än sopraner, och att sålunda en tor del förträffiga kompositionsr för sång ligga ör högt, för att kunna exequeras af plvraliteten itaf våra nu för tiden så talrika musikälskarinor, liksom af de många bastonerna bland karlösterna, åtminstone för att kunna det utan en ika menlig som vanhg förening af de högre onerna, miste Hr M:s företag erkännas vara anska förtjenstfullt, och vi tvifla icke, att en tor mängd af musikens idkare, hvilka Hr M. enom en sådan transponering af tonarter satt tillfälle att njuta af förut förbjudna skatter, kola hålla honom räkning för hvad en och pnan rigoristisk pedant måhända skall kalla elgerån. De stycken, som wnnefattas i detta örsta häfte, äro Maria Stuarts Monolog af .umsteeg, Aria ur Glucks Orpheus, Lördagsiorgonen af Haydn och Aria ur samma komonists mästerstycke Skapelsen, Aria ur Enveringen af Mozart, en annan bekant gudomg Aria af densamma, Aria ur Naumans Guaf Wasa, en Romans af Sterkel, samt slutlin en Aria ur Glucks Armide. Vi hafva il gen af de flera, på sista tiderna utkomna, usiksamlingar för sång sett så mycket verkliej n ypperligt inom så litet omfång. å wa RR VI GÖ MM Mo km kt MM mMM kk vw F