anstalter, klagas öfver bristen på passande läs
böcker i de moderna språken. De hos oss ti
detta bruk utkommande samlingar från olik
författare äga gsmenligen föga intresse, hva
som vid en läsebok för ungdomen likväl bi
väl afses, och att åter utifrån förskrifva för si
dant ändamål en mängd exemplr af ett ut
ländskt arbete, falier sig gerna för dyrt, Hr G
S. synes oss derfor genom utgifrandet af del!
verk hafva, hved skolundervisningen hos oss
hans modersmil beträffar, uppfyllt en vasendt
lig biist. Ifrågavarande arbete är erkändt klas
siskt.. Irving anses med rätta för en af de för
sämsta stilister Engelska språket äger, och e:
af. de ypperste berättare hela den moderna lit
teraturen räknar. Det ämne, han här b:hand
lar, de brokiga äfventyren och idrotterrca a
den nya. verldevs första inkräktare, öger dess
btom redan i och för sig sjelf mog intresse fö
ungdomeri, för att boken endast derför skull
böra rekommenderas såsom en för densammi
serdeles passande lektyr. Utgifvaren har förset
texten med accenter, någontipg som hyar och
en, med svårigheterna af Exmgelska språkets ut-
tal aldrig så litet hemmastadd, skall finna gan-
ska välbetänkt och nyttigt Hvad noterna be-
träffar, hvarmed editionen äfserledes blifvit ut-
styrd; kunna vi icke neka till att vi äro af o-
hka tanka med utgifvarer, då han i sin arbetet
förutskickade notis : yttrar, att de äro hvar-
TIken för få eller för talrika. Med ett någor-
landa hjelpligt lexikon behöfver man säkerligen
af dem icke 5 enda; hat utgifvaren åter: der-
med afsett deras hjelpreda, som sakpa em god
ordbok, så kunde noternas antsl med lika myc-
ket skäl blifvit utsträckt till 2000 som nu till
det jemnpa tusentalet; ham borde då så gerna
ha bilagt en ordentlig liten diktienär. Den en-
gelska fraseologien är så rära beslägtad med vår,
att man red den hjelper sig fram svart sagdt
utan minsta vägledning, endast med satt öfver?
sätta ord för ord. let synes oss sålunda min-
dre mödigt när Hr G. S., t. ex. i en ne
förklarar orden ?at once, (med ens) med
in a moment; frågas i alla fall om inte öf
versältningen ligger lika nära till hands af det
förra som af det ssdnuare. Hr G. S. tyckes oss
icke heller alltid ha lyckats i tydningen af en-
kla ord; när han t. ex. på eit ställe förklarar
end i meningen af ämdalykt, slut; imed fate,
destiny, kan man icke invända att det vore
skäligare att göra tvertom?
— Der Kindesraub in Schweden är nam-
net på en af Hr Julin Fabricius, en för när-
varande i Sverge vistande Tysk litteratör, känd
genom åtskilliga öfversättningar på Danska utaf
Svenska romaner, utgifven liten ballad. Den:
vittnar om en rätt nätt poetisk tslang, vid
hvars bekantskap man icke har annat att erinra,
än att denna bekantskap är så knapphändig.
— Hr Abr. Mankell, hvars oafbrutna verksam-
het för det vackra ändamålet att uppehålla den
klassiska musikens borgarrätt man icke kan nog
berömma, har låtit från lithografiska pressen
u:gå första hafiet af en under namn af Musi-
kaliska Eterneller tilläåmnad samling utaf för
lägre röster transponerade sångsaker med forte-
piano-ackompanjemang utaf de förnämsia mä-
stare, synverligen äldre. Då man har sig det
faktum bekant, att af qvinnorösterna i vårt land
let finnes ett vida s:örre antal vackra och yp-
verliga alter än sopraner, och att sålunda en
tor del förträffiga kompositionsr för sång ligga
ör högt, för att kunna exequeras af plvraliteten
itaf våra nu för tiden så talrika musikälskarin-
or, liksom af de många bastonerna bland karl-
österna, åtminstone för att kunna det utan en
ika menlig som vanhg förening af de högre
onerna, miste Hr M:s företag erkännas vara
anska förtjenstfullt, och vi tvifla icke, att en
tor mängd af musikens idkare, hvilka Hr M.
enom en sådan transponering af tonarter satt
tillfälle att njuta af förut förbjudna skatter,
kola hålla honom räkning för hvad en och
pnan rigoristisk pedant måhända skall kalla
elgerån. De stycken, som wnnefattas i detta
örsta häfte, äro Maria Stuarts Monolog af
.umsteeg, Aria ur Glucks Orpheus, Lördags-
iorgonen af Haydn och Aria ur samma kom-
onists mästerstycke Skapelsen, Aria ur En-
veringen af Mozart, en annan bekant gudom-
g Aria af densamma, Aria ur Naumans Gu-
af Wasa, en Romans af Sterkel, samt slutli-
n en Aria ur Glucks Armide. Vi hafva il
gen af de flera, på sista tiderna utkomna,
usiksamlingar för sång sett så mycket verkli- ej
n ypperligt inom så litet omfång. å
wa RR
VI GÖ MM Mo km kt MM m- MM kk vw F-