underligt oa flickan blef rörd till:geökärlek Kort sagdi: de älskade hvarandra innerligt, me Isom Erie icke hade några medel, så gjorde flic Ikans far, Tysken, allt, för att afbryta denna kurtis En fattig ryttare vid Lifregementet var icke någo mågämne för honom. Likväl, huru fåfängt har de icke i alla tider varit, är och blifver, att hindr tvenne älskande att träffas, åtminstone genon Ibrefvexling. Också lärer Erics mesta tid vari upplagen att författa kärleksbref och för reste Idrömma om sin kärlek, och under detta all licke komma sig före till något dugligt. Likvä Idå fadern hade gjort den der proposition on skomakeriet, och de nyssnämnde vännerne I Broms och Fahlroth, för att hindra detta, tog Eric med sig till en landtmätare, vid namn Si mon Kellander, den de obligerade att antag l Eric till elev, blef Erics vite geaus i ögonblicIket bestämdt; han qvarstadnade genast hos Kellander (som bodde på sin gård Lund, ej lång från Örebro) och af honom lärde han der praktiska utöfoingen af landtmäteriet, tog sir examen och blef snart Kommissions-landtmätare i Örebro län. ) (Ifrån 1758 till och med 1769 finnes a Örebro provins kontors karte-register — han: namn för inalles 26 stycken större och mindre kartor.) Utom förenämnde arbeten uppgjorde han pi ett hedrande och rekommenderande sätt en flere mils rågång eller riksgrans emellan Wermland och Norge, som förut varit betydlige tvister underkastad. Wermland utgjorde den tiden en del af Örebro län. Ordinarie Landtmätaren var ammal man, och derföre blef Andre Landtmätaren: Kilian Ratkind ålagdt denne rågångs uppgående eller bivistande, men han, också till åren kommer och förmögen man, erböd åt Wetterstedt .denma besvärhga förrättning, som ock genast emettog den, serdeles för att kumna dissipera: sorgen öfver sitt hjertas ömma förlust. :Hans sköna Hedda ven ÅAken hade blifvit bortgifven och gift med en Apothekare i Åbo. Eries lärmästare i Landtmäteriet, Simon Kellander, var en infödd Finne, och lärer varit fullkomligt kännare af ställmingarne i Finland om ide kaperier der tid efier annan föröfvats från I Finska krenoskogarne, dels till Adelns gårdar, dels till brukens och allmogens hemman, och hvarmed fale embetsmän för egen vinning sett igenom fingren. Samtalen härom hade djupt rotat sig i Erics minne, och nu, sen hans hjertas ömmaste föremål flyttat till åbo, voro hans tankar dag och natt der, och hela hams dikian och traktaa var att komma åt Finland. Han fick också snart full vind i seglen deråt. Kort efter uppgörandet af Nerska råskillnaden och förlusten af den älskade flickan, var Landtmäteri-direktörs tjensten i Fisland ledig. Wetterstedts nit och verksamhet, både såsom lsndtmätare, och såsom partigängare för det då rådande Hatt-partiet, skeffade honem anledning att söka denna tjenst, som han äfven erhöll.) Gustaf III hade mycken håg att vinna kännedem om Finland, och Wetterstedt grep derföre genast an med den fart och ifver, som var honom egen, när någon ting borde gå, att genom någre skicklige Finske Landtmätares biträde jemte egen handläggning natt och dag, sammandraga en generalkarta öfver Finland. Konungen blef så glad häröfver, att i det samma Wetiterstedt öfverlemnade honom kartan, sade Konungen efter ett flyktigt öfverseende: Jag tackar er, min Herr af Wetiterstedt! ; på detta sätt berättas han hafva blifvit adlad. — Huru han sedermera efter sin ankomst till Finland fick snart nog en kär anledning att glömma sin förste kärlek i en både skön, älskvärd och rik makas armar, (Superkargörem Blads dotter i Wasa) huru han efter någre års vistande såsom Direktör för Lanmdtmäteriet i Finland snart nog blef såsom ÖlverDirektör flyttad till Stockholm, samt ytterligare efter hand uppsteg till den ena hedersgraden och föriroendeposten efter den andra, till Landshöfding i Upsala och slutligen ull Presidents-rangen är för väl kändt, för att derom behöfva något ordas. ) Emellan 1761 och 1766 finnes ingen karta; han måste då hållits i Wermland, som då var ett med Örebro höfdingedöme, men hvars karta-register — särskildt förde — äro flyttade till Carlstad. ) Hans efterträdare Per Alfving gjorde ändå ett större skutt; han var blott extra ordinarie vid kontoret, och derjemte för utkomma skull Toformator för Fröken Stapelmor, som med