rsansatta sig till beredande a: poltUusit inlytlan
de, och chvsd än vissas syftning raå vara, må-
ste dock deras förmåga att göra ondt nödväa-
digt inskränka sig tll en obetydlig krets och!
kännas ploit i deras närmaste granuskap.
Men då oktroyen för Förenta staternas bank
utverkades af kongressen, fullärdades pappers-
systemets plsner, och dess förfäktare intogo dea
ställning, de eftersträfvat fråa federalstyrelsens
början till närvarande stund. Denna banks o-
fantliga kepital och sersk:ldt medsielade pnrivi-
legier gaf den magt att -despoiskt beherrska
bankerna i alla delar af Isndet. Genom sin
öfverlägsna styrka kunde hon skadas, om ej för-
störa, affärerna för hvarje bank, som råkade ut
för dess vrede; och hon tillvällad2 sig öppet
magten att reglera penningrörelsen i hela lan-
det. Med andra ord, hona påstod sig ega (och
egde i verkligheten) magt att göra penningetili-
gången stor eller litem eter eget behag, när
och i hvilken del af usionen som helst, genom
magten öfver andra bankers pappersemissioner,
d. v. 3. genom meagten att utvidga eller in-
Iskrävka papperspenningestocken. . De öfriga
barkinrättvingarne kände statsbankens styrka
och blefvo snart dess underdåniga verktyg, för-
I dige att stundeligen utföra dess befallningar, och
bankernas exempel följdes äfven sf de många
individer i vära hamde!sstäder, för hvilka möj-
ligheten att hålla sig upp: och drifva sin rörelse
heh och hillet beror af banktrsidit, och hvilkas så-
l:des, för sin egen räddning, måste söka pennisg-
magtens gunst genom undergifvenbet och nit i des;
jtjenst. Följden af den illa betänkta lagstiftnings-
åtgärd, som sinktionerade dei stora monopolet;
I var att koncent era unionens hela pezningmskt,
med dess gränslösa korruptioosmedel och den,
Ita!rika skara af beroende, unrder ett syuligt ör
verhufvud, each sålunda organisera detta egna
lintresse såsom en korporaijon, åt den sarama.
försäkra enbet och öfyerensstäz.melse i dess o-
I perationer öfver bela unionen, ech satta den i,
siånd, att när hälst påfordrades, utveckla sin hela
och odelade kraft att underlätta eller tillintetgö-
ra styselsens steg. Hos denne så fullkomligt.
organiserade formidzebla makt nedlades också ett:
I oinskränkt herravälde öiver röre!sekapitslets be-
lopp, d. v. s. öfver värdet af all egendom. och
all afkestnivg af arbete i hela unionen, äfven-
somw öfver hvarje stads och landsorts välstånd,
teller undergåvg, allt som det bäst kunde insiäm-!
ime med bankens fördel eller politik.
Vi behöfva icke gissa, buru pennviv gregien,
!så organiserad och med ett sådant vapen i sin
i band. sannolikt skulle bru!a det. Den förlä gen-
het och förskräckelse kan icke förgätis, som ska-
kade hela landet, då Förenta Stetervas bank
ställde sg i strid met naliosen, för att tvinga!
henne at: uaderkasta sig baukens fordringar. Dea
I hånande skoningsläshet, byarmed hela städer och
I samfund utarmades och förstördes, och ett skå-
d:spel af glad trefnad bastigt förvandlades till ett
af dyster hepplöshet, bör ned outplåuli-
g: drag iopräglas i Förenta Staternas in-
vänares misnen. Och om bankea förmådde!
det:a under djupaste freden, hvad skulle icke!
då hafva inträffat under ett krig och med fien-
den framför edra dörrar? Ingen mation uom!
F. Si:s frie invånare hade kunnat gå segrande
ur en sådan strid; men om J icke segrat, skulle!
makten hafva öfvergått från mängdsns i några.
fås händer; och dena organise:ade pennioga agt
skulle från sina hemliga konklaver hava före-
skrifvit valet af edra högsta embe:smön och :
tvusgit er att göra fred eller krig, efter som:
det bäst anstått dess önskuingar. Er styrelse-;
forma kunde för en tid hafva fått cga bestånd;
men dess lefvande ande skulle hsfva flyu.
?Den förlägenhet och de lidaaden, som ban-
i
ken förorsakat folket, utgörz en delat frukterea
af det polinska system, som oxflildigen illfånas
att utsträcka federalstyrelsens magt uiöfver del
af konstitutionen — utstakade gränser. — Denna!
urkund ionehåller ingen befogenhet för kongres-!
sen alt inrätta en sådan korporatioa, som För-,
enta Siaternas bank; och de olyckliga följterne!
böra varra ess för frun af att afvika frin den
rätta tydsingen ech tiliåta tillfälliga omstågdig-;
heter elier hoppet om det allmänna bästos be-
fardrande att i ripgaste min rubba vir tenka
om vidden af cntiralstyrelsens makt. Låtom 033
hålia oss vid koustitutionens bokstaf eller ändra)
den i konstiutionel väg, om den befiones oful!-
stördi ig.?
Erfarenhetens hårda läxer sko!a, hoppss jsg,
för så erhålla kongressen ifrån att åter oktroyera
eu dylikt monopoliam, äfven om grundlages
icke ionehölle ett oöfverstighgt hinder derescot.
Men J måsten ihågkomma. mina medbhorcare.