Fonvi ak fI,chUh5, SOM asiackommilsa djupt ing ipaude öli:ebbeter, som lagstiftningens gång i af-eende på myntet. F. St:s grundlag åsyftade otvifvelaktigt att åt nationsn försäkra ett bytesmedel af guld och silfver. Men inrättanee: af en na:ionalbank, med privilegium att utgive pappersmynt, som mottages i uppbörden af allmänna kassor, samt de olycksaliga lsgstiftDiopsålgärder, som i åtskilliga af de särskilda Sisterna blifvit vidtegna öfver samma ämne, jagode ur rörelsen det grundlagsenliga myntet och införde ett af pepper i dess ställe. Man kuude icke genast inse följderna och lät utan svårigh:t nara sig af de egennyttigas förespeglingar. Erfarenheten har ru visat elägsnheterna och farona af ett pappersmynt; och på Er beror nu, en det rätta botemedlet skall användas. Papperssystemet grundes blott på förtroende och bjuder icke verkligt mynt, är utsatt för b-tydhga och hastiga fluktuationer, hvarigenom all egendoms värde blir osäkert och arbetslö! nerne föränderhga. Man kan icke lita på, att! korpo:ationer, som tillskapa pappersmyutet, hål1: bytesmedlet jemät vid samma belopp. Under! es lycklig kosjunktur, då förtroendet står högt; festas de ef uisigten till vinst eller geuora inflytelsem af dem, som hoppas derpå att öka peppersntiöpsingen utöfver klokhetens gränser och rörelsens skäliga kvaf. Och då dessa ut-:! släppningar hafva blivit förtsatta dag flån dag,! till-dess allmänna förtroendet ändtligen rubbas, eå inträffar eu reaktion och bankerne indrega genast den kredit, de lemnat, minska hasbgt sin .sedelutgifning och tillvägabringa en o-j oförmorad och förstörknde strypning, som: ipverkar på hela samhället. Bankerue rädda sig silunda sjelfva, och de förderfliga foljderne af deras oförsigtighet eller girigbet drab-! ba allmänheten. Och icke ens dervid stadna: de olyckliga följderne; denna ebb och flod i! myntstocken och dessa obetönkta utsträckningar af krediten föda naturligon en för folkets vanor! och: karakier skadlig spekulationsanda. Vi haufva redan sett dess följder uti de vilda spekulationerna på stedsjord och åtskillig annan egerdom, hvilka under de båda sista åren fingo I magt med så många af våra medborgare ochi hotade att intränga i alla samhä!lsklasser och stvinda deras uppmärksamhet från luga, verksamhet och ärlig industri... Det är icke genom uppmuntrande af en dylik, anda, som det bäst; skall lyckas att bevara ailmän dygd och befordra fäderneslandets sanna fördelar. Men om j er: mynt fortfar at lika ueslatande, som nu,! bestå af pepper, skall det underhö!la denna o i roliga lystaad att samla rikedom usn arbete, det skall mångdubla antalet af menniskor, som bero af barklåa och bankgunst; frestelsen att e hålla pengar, på hvad vilkor som helst, skall: biifva allt starksre och starkare och ohjelpligen! leda till korruption, och deuna skall leta sig! väg in uti edra styrande församlingar och snart: förstöra er styrelses renhet. Några af pappers-! systemets förderfliga följder drabba i synnerhet den samhällsklass, som minst förmår bära dem. : En del af detta mynt faller ofia uti, eller för-! lorar sitt värde; och allisemman är utsatt för efierapning, så att endast den skarpaste och m:st ofvade blick kan skilja den förfaiskade sedel; från den ägia. Dessa bedrägerier bedrif-! vas mest ixed de mindre sedlarne, som nyttjas i den dagliga rörelsen; och de deraf förorsakar! de förluster tröffa vanligem den arbetande klassen, som icke kan vakta sig för bedrägeriet och som använder sin arbetslön, för att lefva för dvgen. Hvarje styrelses pliigt är att, så mycket som möjhyt, skydda denna talrika klass mot bedrägeriets och snålhetens list. Framför alla är Förenta Staternas styrelse förbunden härtill, då dena utiryckligen är en folkstyrelse, och då denna aktningsvärda del af medborgare här så örorikt uträrker sig framför de arbetande klaeserva i alla amdra länder, genom sin sjelfständ:ga anda, sin fribetskärlek, sin upplysning och sin upphöjda moraliska karskter. Dess arbets1: har under friden varit källan till vår rikedom, och dess mannamod i siriden öfverhöljt es med ara. Förenta Steternas styrelse skall a uppfylla sina pligter, om hon leamnar denra kloss till ror för skamliga bedrägesizr. Och! der är dock tydligt, att dess isteresse icke kam! skyddas, om icke guld och silver åter inkom-! ms i rörelsen.? ; PNessa konsiderationer äro redan tillräckii i ——— ——- Å2-2 ge att påkalla en skycdssm reform; men en snnen! fivr es, som ännu mera bör väcka er uppmärk-: samhet, Sednare händelser hafva visat, at peppersmyntsystemet här i landet kan brukes! såsom ett verktyg att undergräfva edra fria in