elier ocksa ior att eiterapa fransyska moder.yv Allerhögstdensamme bar funnit detta oskickligt,t och i följd deraf arbefallt alla civila chefer, attlc alfvarligt tillhåila underhbafvande, att hvarken? nyttja sådane skägg eller pipskägg; ty dessa sed-1 nare tillhöra blott militäruniformen.? S Isgången på Newa bortförde d. 25 i förra må-s naden Isaaksbryggan i St. Petersburg. : Grekland. I Enligt i Triest ankomna underrättelser från i Corfu och Patras af den 14 April, hade på sisti nåmnde ställe ett uppror utbrustit, som hotade att blifva ganska betänkligt. Det hade börjat under utrop af: Bort med Bäjrarna! felket ; vägrade att betala skatter, och hade skridit till de största våldsamheter. En provisorisk såkallad nationalregering hade bildat sig, ech uppmanat de andra eparchierne på Morea, att följa Patras exempel. På Corfu håde dessa händelser väckt stort uppseende, och regeringea hade beordrat tvenne krigsskepp ait afsegla til Patras-viken. Om jordbäfningen innehålla tidningarne hvarandra motsägande berättelser. I Venedig hade man d. 17 April den underrättelse genom bref från Grekland, att-en ytterligare, änmu förfärligare jordbäfning än den förra, d. 1 April börjat på de 4 öarne Hydra, Spezzia, Paros och Santorino. Stötarne hade fortfarit en hel vecka, och nästan hela Santorimo hade blifvit förstörd. Mer än 48600 menniskor skola härvid hafva förlerat lifvet. Från Trieste skrifves åter d. 231! April, att direkta bref från Nauplia af d. 101! ditkommit och att, enligt dessa, berättelserne om jordbäfningen :på de Grekiska öarna lyckligtvis varit öfverdrifna. På Hydra hade 200 hus dels instörtat helt och hållet, dels remnat. Antale: af de persomer, som omkommit, skall icke eller vara så stort, som först blifvit uppgifvet. Om Santorino förmäles ingenting vidare i dessa bref. : Förenta Staterne. De sednaste underrättelserne från NewYork gå till den 10 April. Fallissementerne i mämnde stad, genom återverken af handelskrisen i England, gingo d. 7 till 93 st, med 607, millioner skulder. Bland dessa fallissementer voro 28 hus, som spekulerat i statsjord, med skulder till ett belopp af 20 millioner dollars. I Philedelphbia, Boston och Baltimore hade inga ytterligare bankrutter ägt rum. NewYork var den plats, som kom att lida mest. Bankerne hade trädt emellan för att hjelpa köpmännen, och utgifvit fordringsbevis på flere millioner, al! hvilka för omkring 1 million apkommit till England med sista paketen från NewXYork. STARR Ar JACKSONS AFSKEDS-ADRESS. Af denna vidlyftiga, men högst intressanta handling, som innefattar, om ej ett egentligt försvar för, åtminstone en utveckling af den evanlige mannens regerings-system, kunna vi blott meddela det hufvudsakligaste. Läsaren finner! deri icke Europas krönta egenkärlek, som i häfdvuona fraser med Guds nåde utminuterar den ärfda thronens välgerningar, och besluter hvarje fras med pockande tillförsigt wll de ärfdas underdånigste erkänsla, utan en nordamerikansk demokrat, som ekonstladt tackar för hedern att hafva fått egna bästa delen af sitt lif åt medborgares välfärd, ber om öfverseende med misstagen, och bjuder i vederkänsla en I anspråkslös gåfva af rik erfarenhet och varm I fosterlandskärlek. Inga blomster, intet akademiskt broderi insnärja talarens tanka; ovilkorjligt röja sig kans ömma bskymmer, att det fosterland, hvars roder han hållit, möjligen kun: gå miste om någon enda af alla de förmåI ner, som blifvit det försäkrade i talarens egen föreställning, och medan han ordar om ett mål för sitt politiska lif, bearbetar han ännu en gång, liksom omedvetet, dragen i framtidens tafla; det är fosterlandets framtid, sedan lång tid sammangjuten med talarens egen. Synnerlig uppmärksamhet förtjenar hans utveckling af gränsen för regeriwgens rätt att tillita medborgarnes egendom, och vådan af korporationers stiftande och monopoliers meddelande. Det är icke möjligt att läsa hvad Jackson härom yttrar, utan att ledas till eftertanka öfver tillståndet, i afseende på dessa ting i vårt eget fädernesland. Äfven här anföktas representanterne med böner om anslag för närvarande behof, för extra och oförutsedda, för fremtida, för vägar, kansler, strömrensningar och pensioner, och aldrig sättes i fråga Stärdernas rätt att åtaga bevillning både för sig och efterkommande. Äfvem här framtränga sig korporationer, söka hoptrassla sina intressen med statens, och förvärfva det inflyEEE