Article Image
elier ocksa ior att eiterapa fransyska moder.yv
Allerhögstdensamme bar funnit detta oskickligt,t
och i följd deraf arbefallt alla civila chefer, attlc
alfvarligt tillhåila underhbafvande, att hvarken?
nyttja sådane skägg eller pipskägg; ty dessa sed-1
nare tillhöra blott militäruniformen.? S
Isgången på Newa bortförde d. 25 i förra må-s
naden Isaaksbryggan i St. Petersburg.
: Grekland. I
Enligt i Triest ankomna underrättelser från i
Corfu och Patras af den 14 April, hade på sist- i
nåmnde ställe ett uppror utbrustit, som hotade
att blifva ganska betänkligt. Det hade börjat
under utrop af: Bort med Bäjrarna! felket ;
vägrade att betala skatter, och hade skridit till
de största våldsamheter. En provisorisk såkallad
nationalregering hade bildat sig, ech uppmanat de
andra eparchierne på Morea, att följa Patras ex-
empel. På Corfu håde dessa händelser väckt
stort uppseende, och regeringea hade beordrat
tvenne krigsskepp ait afsegla til Patras-viken.
Om jordbäfningen innehålla tidningarne hvar-
andra motsägande berättelser. I Venedig hade
man d. 17 April den underrättelse genom bref
från Grekland, att-en ytterligare, änmu förfärli-
gare jordbäfning än den förra, d. 1 April bör-
jat på de 4 öarne Hydra, Spezzia, Paros och
Santorino. Stötarne hade fortfarit en hel vecka,
och nästan hela Santorimo hade blifvit förstörd.
Mer än 48600 menniskor skola härvid hafva för-
lerat lifvet. Från Trieste skrifves åter d. 231!
April, att direkta bref från Nauplia af d. 101!
ditkommit och att, enligt dessa, berättelserne
om jordbäfningen :på de Grekiska öarna lyck-
ligtvis varit öfverdrifna. På Hydra hade 200
hus dels instörtat helt och hållet, dels remnat.
Antale: af de persomer, som omkommit, skall
icke eller vara så stort, som först blifvit uppgif-
vet. Om Santorino förmäles ingenting vidare i
dessa bref.
:
Förenta Staterne.
De sednaste underrättelserne från NewYork gå
till den 10 April. Fallissementerne i mämnde
stad, genom återverken af handelskrisen i Eng-
land, gingo d. 7 till 93 st, med 607, millio-
ner skulder. Bland dessa fallissementer voro
28 hus, som spekulerat i statsjord, med skulder
till ett belopp af 20 millioner dollars. I Phi-
ledelphbia, Boston och Baltimore hade inga yt-
terligare bankrutter ägt rum. NewYork var
den plats, som kom att lida mest. Bankerne
hade trädt emellan för att hjelpa köpmännen,
och utgifvit fordringsbevis på flere millioner, al!
hvilka för omkring 1 million apkommit till
England med sista paketen från NewXYork.
STARR Ar
JACKSONS AFSKEDS-ADRESS.
Af denna vidlyftiga, men högst intressanta
handling, som innefattar, om ej ett egentligt
försvar för, åtminstone en utveckling af den e-
vanlige mannens regerings-system, kunna vi blott
meddela det hufvudsakligaste. Läsaren finner!
deri icke Europas krönta egenkärlek, som i
häfdvuona fraser med Guds nåde utminuterar
den ärfda thronens välgerningar, och besluter
hvarje fras med pockande tillförsigt wll de
ärfdas underdånigste erkänsla, utan en nord-
amerikansk demokrat, som ekonstladt tackar för
hedern att hafva fått egna bästa delen af sitt
lif åt medborgares välfärd, ber om öfverseende
med misstagen, och bjuder i vederkänsla en
I anspråkslös gåfva af rik erfarenhet och varm
I fosterlandskärlek. Inga blomster, intet akade-
miskt broderi insnärja talarens tanka; ovilkor-
jligt röja sig kans ömma bskymmer, att det fo-
sterland, hvars roder han hållit, möjligen kun-
: gå miste om någon enda af alla de förmå-
I
ner, som blifvit det försäkrade i talarens egen
föreställning, och medan han ordar om ett mål
för sitt politiska lif, bearbetar han ännu en gång,
liksom omedvetet, dragen i framtidens tafla; det
är fosterlandets framtid, sedan lång tid sam-
mangjuten med talarens egen. Synnerlig upp-
märksamhet förtjenar hans utveckling af gränsen
för regeriwgens rätt att tillita medborgarnes e-
gendom, och vådan af korporationers stiftan-
de och monopoliers meddelande. Det är icke
möjligt att läsa hvad Jackson härom yttrar,
utan att ledas till eftertanka öfver tillståndet, i
afseende på dessa ting i vårt eget fädernesland.
Äfven här anföktas representanterne med böner
om anslag för närvarande behof, för extra och
oförutsedda, för fremtida, för vägar, kansler,
strömrensningar och pensioner, och aldrig sättes i
fråga Stärdernas rätt att åtaga bevillning både
för sig och efterkommande. Äfvem här fram-
tränga sig korporationer, söka hoptrassla sina
intressen med statens, och förvärfva det infly-
-
EEE
Thumbnail