marmor, i den Corinthiska stilen, och liksom
det Pomerska kapitolium står den på en kulle,
som beherskar staden och det herrliga, af Po-
tomac gevomströmmade, landskapet. Kusterna
af Cölumbia-distriktet och Virginvien äro betäck-
ta med mörka skogar, men oOfverallt framtitta
från skona kullar vackra landtgårdar och väl-
skötta farmer, hvilka gifva lit och behag åt
taflan. Det var en herrlig vinterdag; marken
var visserhgen betäckt med saö och ström-
men med is, men deröfver sväfvade en blå
himmel, och en klar, torr atmosier. Hvad som
först drog uppmärksamheten till sig, var Sena-
tens sessionsrum. Gellerierna voro öfverfulla,
och äfven i salen sågos en mäng;d vackra och
elegant klädda damer, hvilka infördes af sena-
torer. Kl. 11 intog Hr King, Senator från
Alabama, provisoriskt ordförandeplatsen. Han
uppmanade de församlade avt intaga sina plat-
ser, och man började träffa anstalter, att på ett
värdigt sätt emottaga dagens hufvudpersoner.
Straxt derefter inträdde den nyvalde Vicepresi-
denten, Öfverste R. M. Johnson, och höll Se-
natorn Grundy under armen. Hr King affer-
drade honem embetseden, hvarpå den nye vice-
presidenten i ett kort tal tackade för den ho-
nom förumnade höga ära, att presidera i Se-
naten. Nu inträdde en lång paus, den de hög-
mögende och honerabla herrarne, i trots af
sina gravitetiska ansigten, dock fyllde temmeli-
gen angenämt genom samtal med damerna. Ben-
na artiga kengress-sessioa afbröts midt under
pratet genom de främmande ministrarnes jemte
de tilt missionerne hörande personers inträde.
Deras brokiga och lysande drägter förhöjde an-
senligt den imposanta anblicken. Preussiske
gesandten bar den vackraste galadrägten. Den-
ma prakt från förflutna tider bildede en slående
konirast till Senatorernes republikanskt enkla,
men anständiga, drägter. — Kanonernes hög-
ljudda dunder och folkets döfvande hurrarop
forkunmade mu den afgående och tillträdande
presidentens arkemst. De kommo från rege-
ringspalatset, åkande i em sköm vagn, gjord af
ek, som fordom suttit i den gamla fregatten
Constitution. Denna praktfulla statsvagn är
icke lackerad, utan i sin naturliga träfärg arbe-
tad till den finaste polityr, och rikt smyckad
med silfver-emblemer. Några invånare i New-
York gjorde en present deraf åt general Jack-
son, på Washingtons sista födelsedag. De bå-
da presidenterne åkte emellan en hedersvakt till
häst, och tusentals medborgare trängde sig em-
kring vagnen. Vid deras inträde i salen upp-
steg senaten och alla närvarande. Hr van Bu-
ren inträdde först, och höll Senatorn Hr Grun-
dy under armen; derefter kom general Jacksen,
omgifven af den komite, som hade att besörja
arrangementerne för tillfället. Gubben såg blek
och affallen ut; ban lutar synbarligen mot graf-
ven. Van Buren visade en lugn hållning, och
tryckte vänligt flere af de främmande ministrar-
nes hand. Efter ett par minutrrs förlopp satte
tåget sig i rörelse till Kapitolium, eller snarare
till en annan afdelaing af en och samma ädla
byggnad, som innehåller senatens och represen-.
tanternes sessionsrum, samt dessutom flera an-
dra präktiga salar. Imedlertid hade kullen, på
hvilken kapitolium ligger, blifvit fullsatt med
menniskor, från foten till toppen, och de höga
breda marmortrapporna, fulla af folk, gåfve en!
imposant anblick. De båda presidenterne into-
ge de för dem i pelarsalen bestämda platser.
Vicepresidenten, Senatorerne och Represenian-
terne, de hittillsvarade ministrarne, åtskilliga
höga embetsmän och de främmande sändebu-
den, placerade sig till höger och venster om de
båda presidenterne. Det öfriga af salen intogs
af damer, civile och militäre embetsmän, in-
hemske och utländske åskådare. Öfverdomaren,
Hr Tancy, förestafvade Presidenten van Buren
embetseden, hvarpå den sednare med klar, fast
röst uppläste sitt inträdestal. Sedan detta var
slut, förfogade sig hela samlingen till presiden-
tens palats, der den nye, presidenten höll en
lever. Hundradetals personer kunde icke kom-
ma längre än till palatstradgården ; så stark var
trängseln. De gäster, som blifvit inbjudna af
presidenten, undfågrades på det mest Jyssnde
sätt. Offemtliga måltider gåfvos i alla stadens
koteller, och mindre diplomatiska middagar ve-):
derqvickte de främmande sändebuden och derzs
vänner. Om aftonen gafs i Carusis salonger I
den präktigaste bal; som man någomsin upplef-
vat i Washiagten. Damer och kavaljerer täfla- l
de i värde och behag, och van Buren thronade,
såsom en konung, vå en upphöjning. der han!