det han icke kunde dragaäsig något: sådant) yttran till minnes. Vidare uppgaf Udden att sedan AFiner mottagit sin bok infört och derefter qvitterat tulluträkningar Aadså hade han antingen sjelf till Inkommande Tullkar maren inlemnat, eller genom vaktmästaren Verner q 3 inskickat, — hvilketdera ägt rum, kunde ieke Udd elSså noga erima sig, — samma uträkningar för att ippbördsboken införas, hvarefter han dem återfordr: appgifvande att de ännu voro obetalda. säes Anmanad att upplysa, kuru vanligen tillgick med! qviden af tulluträkningarne samt om Finer hade up drag att uttaga frisedlar, förklarade Flygarson den yn -Jre att, då många räkningar på en gång inkommit t n uppbördskontoret, Finer bedt godsägarna komma til bakz en följande dag, emedan han ej genastmedhw -Jne allas qvitterande, att härmed understundom drö hj flera månader, samt att Finr någon gång lemnat räkningarna å Inkommande tullkammaren, men derem aldrig uttagit frisedlarne. Kammarskrifvaren Udden gaf tillkänna, det han n erinrade sig att det varit en annan son af Dispachet ren Flygarson, som haft det af TJdden ofvan -anförd yttrandet, att han ej kunde få räkningarne ur här derna på Finer, och förmodade att samme Flygarse kunde meddela nödiga upplysningar; men sedan Dis pacheuren Flygarson anmärkt, att bemälde hans so vore af sjukdom hindrad att komma tillstädes och ai den nu närvarande vore lika väl i tillfälle att lemn upplysningar, afstod Udden från att yrka den andre hörande, Få fråga af Advokatfiskalen Printzensköld, i hva ändamål uträkningarne af Finer inlemnats på tnllkam kammaren, då godsägane sjelfva uttogo frisedlarna samt huruvida samma räkningar, efter deras inlemnan de, emottoges af Kontrollörn eller genast infördes uppbördsboken. berättade Flygarson den yngre, at räkningarne ingåfvos på tullkammaren för att i upp bördsboken intagas, samt att de emottogos af Kontrollören, som lemnade frisedel och derefter lade räkningarne åsido, utan att Flygarson kumde förmärka on de infördes. Herrar Flygarson finge nu afträda; hvarefter Kontrollören Lennman inkallades, för att, i anledning a sistberörde uppgifter, höras öfver det å Inkommande Tullkammaren brukliga expeditionssätt af tulluträkningar och frisedlar; och upplyste Lennman, med vitsordande af hvad Flygarson den yngre anfört, att efter den 4 Januari innevarande år, då Lennman varit förordnad att under Tullförvaltaren Svenssons sjukdom dennes tjenst förrätta, kade Lennman sedan räkningarne aflemnats, expedierat frisedel och affört räkningarne i journalen, hvarefter de samma mottagits af Udden. Före nämnde tid hade Lennman ingått till Tullförvaltaren med räkningarne, men, om han icke varit tillstädes, lagt dem på ett fack eller bräde invid Tullförvaltarens plats samt derjemte underrättat Udden om deras inlemnande, för att i uppbördsboken införas. Få tillfrågan af Kammarskrifraren Udden, om icke KEontrollören Lennman droge sig till minnes, det vid uträkningens aflemnande å den funnits ett af Udden begagnadt annotationsmärke, betecknande att de blifvit införde i uppbörbsboken, och hvaraf således kunde iörutsättas, att räkningarne förut varit å Tullkammaren presenterade, samt om icke Lennman någongång fällt det yttrande: dessa räkningar har du haft, emedan ditt märke finnes på dem, — anförde Lennmar, att han icke kunde erinra sig hvarken nyss uppglina yttrande, eller att han, med undantag af möjligen en och annan gång, vid räkningarnes emottagamde från de tralikerande å dem varsseblifvit ifrågavarande märke; tilläggande Lenaman härvid, att han före detta års början aldrig i journalen affört tulluträkningar, förrän han af å dem gjord annotation funnit dem vara i uppbördsboken införde. Advokat Fiskalen Printzensköld anmärkte den olikret mellan expeditiomssättet före den 4 Januari detta år och sättet att gå tillväga efter samma tid, att, enigt det förra, räkningarne icke afförts i journalen, nuan man gjort sig förvissad om deras införande i ippbördsboken, hvilket medförde en god kontroll; I tvaremot, efter den 14 Januari, den ordning varit följd, tt räkningarne genast vid aflemnandet blifvit i jourialen antecknade; och begärde Advokat-Fiskalen uppysning om uledningen till den sålunda vidtagne förndring. Koutrollören Lennman formälde att han, efter sitt örordnande. att förrätta Tulltörraltaretjensten, funnit ig, I anseende till mängden af honom åliggande göomål och nödvändigbeten att med all möjlig skyndamhet expediera de tralikerande, böra vidtaga den nmärkta åtgärden, hvilken han äfven ansåg vara den iktigaste. Afträdde. Vaktmästaren Werner förekallades och berättade, åa gifven anledning, att Tullförvaltaren Finer esomftast begärt att få se, ibland en, ibland några af de I Inkommande Tullkammaren aflemnade qvitteradel, uluträkningar, hvilka Werner då hemtat från Tul-! ammaren, der någongång Lennuman, men för det mea Udden, framtagit samma räkningar; sedermera hae Finer anmodat Werner, att tillTallkammaren åter-!t mna räkningarna, någongång äfven bedt honom lem1 dem till Lennman eller Tullförvaltaren Svensson. !( en buruvida dessa räkningar varit desamma, som J c 2 erner förut athemtat, och om de lånade räkningar; alltid genast återskickats, kunde Werner icke beämdt uppgifra, dock kunde han med visshet intyga t bela bundtar af räkningar aldrig blifvit till Iåns ärde. . Ut Supra. be