in arrestering, i vagnen yttrat sig med den
största likgiltighet om det öde, som förestod
ronom, och sade blard annat, under
om guillotioen: när man en gång rakat sig
med den knifven, så är också allt förbi.
hade äfven då talat om ett sällskap af 40 per-
soner, hvilka sammangaddat sig att mörda ko-
vungen, och hvaraf han hade N:o 3, men å-
terkallade denna uppgift, innan han steg ur vag-
nen. En Herr Lami berättade, att Meunier,
då hin hörde omtalas Fieschis gerning, skall
skratt,
Han
Fm md AA AMA AA SL ed böta ee f— I
ha yttrat: Jag begriper icke, hvad de ha emet
konungen, det är ändå en skön familj!
venledes upplyste en annan, att han,
Mm Ät
vid A
libeauds mordförsök, skall hafva sagt: jag inser
icke, hvarföre mar alltid vill åt konungen; han!
har ju en talrik familj. Ett par andra berät-
tale deremot, att Meunier i deras närvaro talat
illa om konungen ech dynastien!
Ena Commis, vid namn Coussin, upgaf Meu-
mer so:h en besynnerlig menniska, hvilken en
gång, till följe ef ett vad, varit nära att äta i-
hjel sig på ost, och em annan gång nästan för-
frusit, emedan han om vintern lagt sig naken
på golfvet. — Skeolläraren Simonnet lemnade ett
tämmeligen fördelaktigt vitnzsbörd om Meuniers
frejd. — Dufaur, som varit i Lavauxs
hade hört Meunier vid en nerfattack yttra: vo-
re Ludvig Filip här, så skulle jag skjuta ibjel
henom! Lavaux hade allemast skrattat deråt. — i
En enda, på något vis besvärande, upgift emot La- i
vaux var ett vittnes, vid namn Daby, till
tjenst,
hvilken
han skall hafva sagt, att mördareu var en liten, ma-
ger, illa klädd person, hvilket icke stämde väl öf-
verens med Lavauxs föregifoa närsynthet. Vi-
dare besvärande var visserligen en fru
BarrEs i
vittnesmål. Hen är Lavauxs tant och stjufmo-
der till hans frånskiljda hustru, och sade, det:
hennres stjufdotter berättat för henne, att Lavaux,
le :skjuta Konungen; men somm hon varit anpgif-
verska och hennes broder i förra förhöret be-
rättat, det han gjort henne förebråelser
men : hvartill hon svarat, att Lavaux stiftat så
mycket ondt inom hennes familj, att hon ville
förfölja hsrom ända till schavotten, så
ingen vigt fästas vid hennes utsago, i synnerhet
som den vederlades af hennes styjufdotter, La-
vauxs hustru, hvilken förklarade uppgiften om
lottningen för alldeles osann.
Ehuru den 23 April var en söndag, fortsattes
likväl debatterne. Vittnesförhören voro
tade och hade, som man ser, ej bregt
Laeaze och Meunier lottat om hvem som skul-
derför,
kunde
I
nu slu -
i dagen
något enda faktum, som talade för Lavsuxs och ;
Lstazes föregifna medbrottslighet. Ordningen
var nu hos åklegaren och försvararena.
förre, general-prokuratorn Frane-Cane,
U
I
l
j
f a isk inlednvi visa t
efter en ganska pathetisk inledning bevisa, att
I
sökte
de bida medanklagade verkligen voro med-
brottslige, ehuru i olika grader. De hade nem-:
ligen lottat med Meunier; och hvarifrån skuilie
denne eljest ha hemtat något motif till sin ger-:
ning? Ban såg icke ut såsom någon lögnare.
Lavsux hade några utsväfningar på sin
I
räkning
och hade ofia farit ut i kabriolet, utan att kun-
na uppgifva hvart. Lacoze hade varit
brottslig, men äfven ham hade deltagit i lottnim-:i
gen Oo. S. Vv.
Man finner med nöje, att Konungen under
de sista dagarna något minskat de ängsliga för-
sigtighetsmått, hvarmed han hittills omgifvit sin j
mindre;
person. — På resan till Versailles den 19 April!
stack ham ofta ut hufvudet genom vagnsfönsiret
och helsade vänligt.
- Englan 2.
Emot all förmodan hör Irländska Municipal-
reformbillen ön genomgå andra lä isningen i Ör
känd. Anledningen till denna miamisterens se-
ger tyckes böra sökas uti en allt mera
y
synbher
oenighet inom Tory-koteriet. Detta bar hållit
en sammankemst hos Hert. af Wellington,
vid skail hafva gått ganska bullersamt till oc
i
verhuscet, d. v. s. dess princip är af Lorderna er-
j
a å
lige n det beslut hlifvit fattadt, att avdra läsningen
skulle midefvas. På fråga ull Wellington, hvad
hen sedermera tänkte i Utskotiet före
billen, skall hen hafva svarat ganska te
blaod Tories drage icke väl öfrverens.
är fogade de sednare sig efter de förre; I
rate i år kunna behålla öfverhandea.
tige Ultres i båda HBusen äro pu u
dälja icke sitt missnöje med de ö
Märklig är ministe:ens just
en
h Var-
ch är
r Morning Chronicle) om de mode a
bliek, då de Koaservative redan offentligen
HT Ae 2 - - 0