Lalmar den 20 April. DHedan tond erhallits, oci
passande lokal jemte behöfliga inventarier blifvit an-
skaffade samt lärarinna antagen för den flickskola
hvilken stadens damer i Maj förlidet år beslöto att
medelst subskription, härstedes tillvägabringa, sked-
de skolans invigning å H. Maj:ts Drottningens höge
namnsdag den 22 dennes i närvaro af Stiftets Biskop,
Direktionens samtlige medlemmar m. fl. Elevernes
antal bestämdes till en början till 20, åt hvilka un-
dervisning kommer att lemnas i läsa, skrifva, sy,
inna och väfva. — Hr Doktorn och Biskopen X
. af Kullberg höll vid samma tillfälle ett tal, hvil-
ket uttrycker lika mycket allvar för saken, som nit
för en i allmänhet förbättrad organisation af vår fat-
tigvård. — Den 24 och 25 dennes uppfördes på
härvarande theater Societetsspektakel, hvaraf behåll-
na inkomsten, som för båda aftnarne tillsammans ut-
gör 361 Rdr 32 skillingar bko, tillfaller förutnämnda
flickskola. — Före spektaklets början deklamerades,
af Hr Kammarjunkaren Aug. Wilh. :Stjerngranat, af
honom : författade
PROLOG
(vid societetsspektaklet den 24 och 25 dennes.)
När vårens milda Gud sin spira sänker
Och jublande till jorden sväfvar ner, a
Hur oskuldsfull ur knoppen blomman ler!
Hvad glada känslor hon åt hjertat skänker!
Hvad herrlig tafla hon åt ögat ger!
Ack, som en blommas öde, rik på fägring,
Och oskuldsfull är barnets själ ocksä.
Den kan ej qvalens hårda språk förstå,
Den är af himlens rena frid en hägring,
Och menskan sjelf en jordisk ängel då.
Men tidens vinge flyr, och mången fara
Vid vandrarns fot bland rosor växer opp.
De vakna snart beg ärens mörka tropp,
Ochkanske lättjan breder ut sin snara,
Och lasten mördar lifvets skönsta hopp.
Gif derför stöd, gif ledning åt de späda;
För nödens oflerlam haf hjelp och tröst;
Tänd ilitens eld i deras unga bröst;
Lär dem att tåligt mödans väg beträda,
Att döfva frestelsen mot dygdens röst.
Ja, skänk dem vård, för deras välgång vaka,
Förskjut dem ej utur en buldrik famn, )
Och lugn som seglarn i den trygga hamn,
Skall mången värdig mor och lycklig maka
Välsigna någon gång välgörarns namn.
(Ur Calmar-BL1)