räkenskaper icke uppgöras efter uppbördsbeken uta
efter tulljurnalerna: att den, i anledning af Kammar
kontorets skrifvelse till Tullkammaren, kommarkonto
ret meddelade uppgift blifvit, icke af Tullförvaltare
Svensson,, utan af Udden personligen öfverlemna
ull Hr KammarRättsrådet Winroth: att denne, e
vefter någon tid, utan redan dagen efter aflemnan
det, nedkommit på Tullkammaren och dervid för
mält, att uppgiften ej vidare behöfdes, emedan, jså
som erden fallit vi blott ville se huru sakerne sto
do: samt att, då Tullförvaltaren Svrensson nedlag
densamma uti en låda i rummet, han dervid yttrat
att uppgiften borde der förvaras för den händelse
att den framdeles skulle komma i fråga att begagnas:
att, i afseende å hvad Udden till förra protokolle
förklarat derom, att anteckning möjligen å originale
till: ofvannämnde uppgift kunde finnas, rörande der
tör 4835 lefvererade summa, berörda anteckning en-
dast hade afseende på den 3 afskriften deraf gjords
uträkning, och befanns, då nu Udden inlemnade e
mindre Kammarkontorets skrifvelse än äfven 2:ne up-
silfter å debet enligt December månads 41835, och
Mars månads 1836 numerextrakt i original, å den förr:
af dessa uppgifter i kanten tecknadt: levereradt der
i Maj 1836. 1,139,990: — —
sedan 57,075: 33. 3
Sum:na 1,197,066: 33. 3.
Rörande Uddens uppgift, det Finer vid flera till
fällen yttrat, att skilnaden uti de origtiga uppgifterna
ill veckoinventeringarne härledde sig ifrån umgälder,
om hos de !tralikerande ännu voro utestående, erin-
rade sig Udden, att jemväl Tullförvaltaren Svenssor
ofta förklarat, att de trafikerande lågo efter och at!
Finer dessutom måste ligga i stora förskotter, —
Vi skola alltså rätta upgifterne derefter.
Vid alla de af kontrollören Lennman på frågo
lemnade upplysningar derom, att Udden skulle del-
lagit i öfverenskommelsen emellan Svensson, Finer
och Lennman om sättet för den upptäckta balansens
minskning, anföll Udden, att, med undantag af hvad
han -vid förra tillfället i dessa fall medgifvit, nu måt-
tic enmärkas, att han i allt öfrigt bestämdt bestred
riktigheten af kontrollören Lennmans berörda upps
gifter: och förklarade Udden i öfrigt, i afseende på
byvad han förmält derom, att han så mycket mindre
kunde misstänka att Finer var på balans, som så-
dant ej bordt undfalla vederbörande, hvilka å ho-
rom skolat utöfva kontroll, det frånvaron hos ho-
nom, at all så beskaffad misstanka vore så mycket na-
turligare, som han ej kunde ana, att hans förmän
kunnat uttryckligen meddela honem olagliga föreskrif-
ter; tilläggande derjemte, att all förmodan, det Ud-
den haft bestämd kännedom om : balansen och hulpit
den att dölja måste försvinna vid det kända förhål-
lande, att han aldrig närmare umgåtts med Finer, till
styrka hvarför Udden jenmväl åberopade den omstän-
dighet, att de aldrig utbytt den emellan mindre nära
bekanta brukliga benämningen herre mot någon
mera förtrolig, — och hade de lån han af Finer er-
hållit, dessutom ej blifvit tagne för eget, utan för
en hans brors behof,
Hvad vidare anginge de föreskrifter JUdden, enligt
förra protokollets innehåll, förmält sig hafva af Tull-
förvaltaren Svensson undfått gm - huru veckouppgif-
terne borde författas, förklarade Udden, det dessa
föreskrifter blifvit honom meddelade serskilt för hvar-
je vecka, med bestämd underrättelse om det -belopp,
som borde uppgifvas; dock ansåge Udden sig icke
på sätt i berörde protokoll funnes, såsom af honom
e kändt, intaget, hafva förhållit sig felaktigt derut-
innan, att han ställt sig dylika föreskrifter till efter-
ättelse, enär, om någon felaktighet blifvit begången,
ensamma, enligt Uddens förmenande, låge hos hans
, Tullförvaltaren, som anbefallt, icke hos Ud-
den, hvars skyldighet det blott varit att befallningen
elterkomma.
I afseende slutligen på den till Udden vid förra
illlället framställde fråga, huru han ville förklara den
vätalan, som uppkomme demgenom, att han dels för-
mält, det införandet i uppbördsboken skett på grund
af räkningar, som varit af Uppbörds-tullförvaltaren
qvitterade och dels att dennes kassabrist kunde här-
röra af hos de trafikerande utestående umgälder, samt
det dervid af Uddenlgifne svar att han blott åberopa-
de hvad han i dessa hänseenden förut yttrat, an-
märkte Udden, att han härvid ville hänvisa jemväl
till de yttranden han uppgifvit, att Tullförvaltaren
Svensson haft; och anhöll Udden, att till ytterligare
upplysning härom, Skeppsklareraran Wilhelm Flygar-
son samt Vaktmästaren Werner måtte blifva inför
Eongl. Tullstyrelsen hörde.
Då något vidare icke var att anföra blefvo, med
bifall till svarandernes ofvanberörde anhållan, att
hvad de nu andragit finge i denna dagens protokoll
irlagas, samtlige de nu närvarande förständigade åt,
i stället för det de, enligt protokollet för den 20:de
dennes. skulle till förhörets fortsättande återkomma
kl. 40, i Kongl. Tullstyrelsen infinna sig kl. 9 för-
middagen om Måndag, för att innan berörda förhörs
början få detta protokoll för sig justeradt, hvarefter,
och sedan Notarien Thollander anmält sig vara hin-
drad att vid nämnde justering tillstädeskomma, Sva-
randerne afträdde.
Och skulle, i följd ej mindre af ofvanformälde
biof från Hr Krigsrådet Pauli, än älven af Kammar-
skrifvaren Uddens anhållan om Flygarsons och Wer-
ners hörande, bemälde personer till nästa Måndag
uppkallas. — Advokatfiskalen Printzensköld bertgick.
In fidem Protocolli
E. C. Ljungstedt.
Viterligare om uppträdet i Lund.