räkenskaper icke uppgöras efter uppbördsbeken uta efter tulljurnalerna: att den, i anledning af Kammar kontorets skrifvelse till Tullkammaren, kommarkonto ret meddelade uppgift blifvit, icke af Tullförvaltare Svensson,, utan af Udden personligen öfverlemna ull Hr KammarRättsrådet Winroth: att denne, e vefter någon tid, utan redan dagen efter aflemnan det, nedkommit på Tullkammaren och dervid för mält, att uppgiften ej vidare behöfdes, emedan, jså som erden fallit vi blott ville se huru sakerne sto do: samt att, då Tullförvaltaren Svrensson nedlag densamma uti en låda i rummet, han dervid yttrat att uppgiften borde der förvaras för den händelse att den framdeles skulle komma i fråga att begagnas: att, i afseende å hvad Udden till förra protokolle förklarat derom, att anteckning möjligen å originale till: ofvannämnde uppgift kunde finnas, rörande der tör 4835 lefvererade summa, berörda anteckning endast hade afseende på den 3 afskriften deraf gjords uträkning, och befanns, då nu Udden inlemnade e mindre Kammarkontorets skrifvelse än äfven 2:ne upsilfter å debet enligt December månads 41835, och Mars månads 1836 numerextrakt i original, å den förr: af dessa uppgifter i kanten tecknadt: levereradt der i Maj 1836. 1,139,990: — — sedan 57,075: 33. 3 Sum:na 1,197,066: 33. 3. Rörande Uddens uppgift, det Finer vid flera till fällen yttrat, att skilnaden uti de origtiga uppgifterna ill veckoinventeringarne härledde sig ifrån umgälder, om hos de !tralikerande ännu voro utestående, erinrade sig Udden, att jemväl Tullförvaltaren Svenssor ofta förklarat, att de trafikerande lågo efter och at! Finer dessutom måste ligga i stora förskotter, — Vi skola alltså rätta upgifterne derefter. Vid alla de af kontrollören Lennman på frågo lemnade upplysningar derom, att Udden skulle dellagit i öfverenskommelsen emellan Svensson, Finer och Lennman om sättet för den upptäckta balansens minskning, anföll Udden, att, med undantag af hvad han -vid förra tillfället i dessa fall medgifvit, nu måttic enmärkas, att han i allt öfrigt bestämdt bestred riktigheten af kontrollören Lennmans berörda upps gifter: och förklarade Udden i öfrigt, i afseende på byvad han förmält derom, att han så mycket mindre kunde misstänka att Finer var på balans, som sådant ej bordt undfalla vederbörande, hvilka å horom skolat utöfva kontroll, det frånvaron hos honom, at all så beskaffad misstanka vore så mycket naturligare, som han ej kunde ana, att hans förmän kunnat uttryckligen meddela honem olagliga föreskrifter; tilläggande derjemte, att all förmodan, det Udden haft bestämd kännedom om : balansen och hulpit den att dölja måste försvinna vid det kända förhållande, att han aldrig närmare umgåtts med Finer, till styrka hvarför Udden jenmväl åberopade den omständighet, att de aldrig utbytt den emellan mindre nära bekanta brukliga benämningen herre mot någon mera förtrolig, — och hade de lån han af Finer erhållit, dessutom ej blifvit tagne för eget, utan för en hans brors behof, Hvad vidare anginge de föreskrifter JUdden, enligt förra protokollets innehåll, förmält sig hafva af Tullförvaltaren Svensson undfått gm huru veckouppgifterne borde författas, förklarade Udden, det dessa föreskrifter blifvit honom meddelade serskilt för hvarje vecka, med bestämd underrättelse om det -belopp, som borde uppgifvas; dock ansåge Udden sig icke på sätt i berörde protokoll funnes, såsom af honom e kändt, intaget, hafva förhållit sig felaktigt derutinnan, att han ställt sig dylika föreskrifter till efterättelse, enär, om någon felaktighet blifvit begången, ensamma, enligt Uddens förmenande, låge hos hans , Tullförvaltaren, som anbefallt, icke hos Udden, hvars skyldighet det blott varit att befallningen elterkomma. I afseende slutligen på den till Udden vid förra illlället framställde fråga, huru han ville förklara den vätalan, som uppkomme demgenom, att han dels förmält, det införandet i uppbördsboken skett på grund af räkningar, som varit af Uppbörds-tullförvaltaren qvitterade och dels att dennes kassabrist kunde härröra af hos de trafikerande utestående umgälder, samt det dervid af Uddenlgifne svar att han blott åberopade hvad han i dessa hänseenden förut yttrat, anmärkte Udden, att han härvid ville hänvisa jemväl till de yttranden han uppgifvit, att Tullförvaltaren Svensson haft; och anhöll Udden, att till ytterligare upplysning härom, Skeppsklareraran Wilhelm Flygarson samt Vaktmästaren Werner måtte blifva inför Eongl. Tullstyrelsen hörde. Då något vidare icke var att anföra blefvo, med bifall till svarandernes ofvanberörde anhållan, att hvad de nu andragit finge i denna dagens protokoll irlagas, samtlige de nu närvarande förständigade åt, i stället för det de, enligt protokollet för den 20:de dennes. skulle till förhörets fortsättande återkomma kl. 40, i Kongl. Tullstyrelsen infinna sig kl. 9 förmiddagen om Måndag, för att innan berörda förhörs början få detta protokoll för sig justeradt, hvarefter, och sedan Notarien Thollander anmält sig vara hindrad att vid nämnde justering tillstädeskomma, Svaranderne afträdde. Och skulle, i följd ej mindre af ofvanformälde biof från Hr Krigsrådet Pauli, än älven af Kammarskrifvaren Uddens anhållan om Flygarsons och Werners hörande, bemälde personer till nästa Måndag uppkallas. — Advokatfiskalen Printzensköld bertgick. In fidem Protocolli E. C. Ljungstedt. Viterligare om uppträdet i Lund.