Jan mindre angenam for våra nordiska gommar.
Till allt stekt nyitjas grasa (fett) och olja.
Till hvad som kokas, grasa, hvitlök, cayenne-
peppar och tomatos (en röd safwfult frukt, till
formen lik rödlök); men de sålunda tillagade
rätterna äro likväl smakligsre än dem men får
i Brasilien, hvarest allt hvad kokadt är
bränner tunga och hals medelst inblandning af
pimenta (pimenteira-buskens råa frukt) — och
Chilenernes olla podrida (rutten köttsoppa) ut-
gör en delikatess när den är väl lagad. Denna
rätt består af ox- eller ko-kött, fläsk, fårkött,
skinka, charque, grasa, kött-korf, metvurst,
klimpar af ägg, sapallo (till färg och smak
såsom våra kålrötter), kål, lök, tomates, axi,
risgryn, apio (selleri), persilja, potäter och mo-
rötter, kalkoner, höns och rapphöns m. m.
hvilket allt uti en väl täckt olla (gryta) med
sakta eld får koka i fyra timmar. Men hvad
som brast uti matens tillredning, ersattes rike-
ligen af los pastres (desserten) bestående af de
j utsöktaste persikor och meloner, valnötter, fi-
Ikon, plommon m. m. Persikorne, hvaraf fin-
nas många serskilda slag, och melonerna äro
utomordentligt förträffeliga. Appelsinerna äro
syrliga och mindre än de Brasilianska, och
I Bananas finnas här icke; men de hemtas såsom
I raritet jemte camotes (Peruvianska potäter, som
äro lösa och söta) ifrån Lima. Applena äro
kärfva och hårda, men päronen äro ganska go-
da. Las sandillas (vaten-meloner) utgöra
Chilenernes mest älskade frukt. Den växer uti
öfverflöd och är under sommarhettan, serdeles
I på resor, det mest svalkande man kan förtära.
I Man äter den omkring kl. 11 föremiddagenm, då
den är helsosammast och ökar matlusten; men
till middagen anses den vara hårdsmält, serdeles
om man dricker vin dertill. I månaderna Ja-
nuari och Februari, då de finnas uti myckenhet,
lefver allmogen endast deraf, och är sällan ex-
empel på någon sjuklighet under den tiden.
En olägenhet är en indirekt följd af denna frukt-
älning: Los guazos samla sig i stora hopar på
den släta stenlägguingen utanför kyrkorna och
förtära der sina Sandillas, hvarefter de begyn-
na att spela dels om flickor, dels om pennrin-
gar och dels om bränvin med fruktens kärnor,
hvaraf följden blifver gräl och knifstyng. Ock-
så ser man under demna tid nästan hvarje mor-
gon två a tre döda kroppar, framför polisen ut-
ställda till påseende, för att kunna igenkännmas
uch begrafvas af de aflidnes slägtingar.,
Man hade nyligen inrättat en corps af Serenos
(brandvakter) som bestod af väl kända bofasta
borgare; em sådan Sereno posterades vid hvarje;
gathörn i den mest bebodda delen af staden;
i förstäderna hade hvarje Sereno flera qvarter
under sin uppsigt; men var der till häst. De
voro vål beväpnade och buro en jägarpipa, hvar-
med de kunde kalla hvarandra när så behöfdes ;
stadem betalade deras lön och ansvarade för
slla stölder, som begingos igenom inbroit ifrån
gatan. När man fruktade att gå ensam om nät-
terna, blef man eskorterad af dessa Serenos,
hvar och en genom sitt distrikt, tills man kom
hem till sitt logis; om man sjuknade och icke
hade någon betjent att skicka efter läkare, pas-
serade Seremos sins emellan budet, och konvoye-
rade doktorn till den sjuke. — De ropade hvarje
timma Ave Maria Purisima och klockslaget,
samt om det var klart eller mulet, om det reg-
made eller var jordbäfning. —- Jag vet icke nå-
get exempel, der en bättre person blitvit anfal-
len eller oförrättad natt eller dag, med mindre
han burit sig oförsigsigt åt, antiogen deltagit i
sämre folkets nöjen, eller disputerat med någon
gaazo, som är i högsta måtto farligt. l
Snatterier äro deremot lika vanliga här som
i andra städer, och olycklig den minuthandlan-
de, som ej ser väl omkring sig när hens bod är
full af folk. l
Grymhet emot djuren, serdeles hunden. är au!
karaktersdrag hes detta folk, men tore till en
del härröra af den stora mängd ut-t vilda hun-
dar, som här finnes, och hvilka ibland snfalla
menniskan. Ingen hund, stor eller liten, får
passera Då gatan utan att anfallas med stemkast-
ning, eller ock snärjas i el lazo samt kastreras.
Likväl hålla los pukzos en mängd hundar, som
vakta deras kojor; men de äro i allmänhet o-
trefliga och utsvultna.
j
Den katholska religionen, som är den enda
i landet tolererade, vidmakthålles här under det
nogaste iakttagande af disciplin och ceremonier,
Folket underråattas, medelst klä mtning ifrån kyr-
korna, morgon och aften em Ja oracion (den
offentliga bönen) och nmedfallers då nästan man-
orannt na ka ledens so re mn 6