Jan mindre angenam for våra nordiska gommar. Till allt stekt nyitjas grasa (fett) och olja. Till hvad som kokas, grasa, hvitlök, cayennepeppar och tomatos (en röd safwfult frukt, till formen lik rödlök); men de sålunda tillagade rätterna äro likväl smakligsre än dem men får i Brasilien, hvarest allt hvad kokadt är bränner tunga och hals medelst inblandning af pimenta (pimenteira-buskens råa frukt) — och Chilenernes olla podrida (rutten köttsoppa) utgör en delikatess när den är väl lagad. Denna rätt består af oxeller ko-kött, fläsk, fårkött, skinka, charque, grasa, kött-korf, metvurst, klimpar af ägg, sapallo (till färg och smak såsom våra kålrötter), kål, lök, tomates, axi, risgryn, apio (selleri), persilja, potäter och morötter, kalkoner, höns och rapphöns m. m. hvilket allt uti en väl täckt olla (gryta) med sakta eld får koka i fyra timmar. Men hvad som brast uti matens tillredning, ersattes rikeligen af los pastres (desserten) bestående af de j utsöktaste persikor och meloner, valnötter, fiIkon, plommon m. m. Persikorne, hvaraf finnas många serskilda slag, och melonerna äro utomordentligt förträffeliga. Appelsinerna äro syrliga och mindre än de Brasilianska, och I Bananas finnas här icke; men de hemtas såsom I raritet jemte camotes (Peruvianska potäter, som äro lösa och söta) ifrån Lima. Applena äro kärfva och hårda, men päronen äro ganska goda. Las sandillas (vaten-meloner) utgöra Chilenernes mest älskade frukt. Den växer uti öfverflöd och är under sommarhettan, serdeles I på resor, det mest svalkande man kan förtära. I Man äter den omkring kl. 11 föremiddagenm, då den är helsosammast och ökar matlusten; men till middagen anses den vara hårdsmält, serdeles om man dricker vin dertill. I månaderna Januari och Februari, då de finnas uti myckenhet, lefver allmogen endast deraf, och är sällan exempel på någon sjuklighet under den tiden. En olägenhet är en indirekt följd af denna fruktälning: Los guazos samla sig i stora hopar på den släta stenlägguingen utanför kyrkorna och förtära der sina Sandillas, hvarefter de begynna att spela dels om flickor, dels om pennringar och dels om bränvin med fruktens kärnor, hvaraf följden blifver gräl och knifstyng. Också ser man under demna tid nästan hvarje morgon två a tre döda kroppar, framför polisen utställda till påseende, för att kunna igenkännmas uch begrafvas af de aflidnes slägtingar., Man hade nyligen inrättat en corps af Serenos (brandvakter) som bestod af väl kända bofasta borgare; em sådan Sereno posterades vid hvarje; gathörn i den mest bebodda delen af staden; i förstäderna hade hvarje Sereno flera qvarter under sin uppsigt; men var der till häst. De voro vål beväpnade och buro en jägarpipa, hvarmed de kunde kalla hvarandra när så behöfdes ; stadem betalade deras lön och ansvarade för slla stölder, som begingos igenom inbroit ifrån gatan. När man fruktade att gå ensam om nätterna, blef man eskorterad af dessa Serenos, hvar och en genom sitt distrikt, tills man kom hem till sitt logis; om man sjuknade och icke hade någon betjent att skicka efter läkare, passerade Seremos sins emellan budet, och konvoyerade doktorn till den sjuke. — De ropade hvarje timma Ave Maria Purisima och klockslaget, samt om det var klart eller mulet, om det regmade eller var jordbäfning. —Jag vet icke någet exempel, der en bättre person blitvit anfallen eller oförrättad natt eller dag, med mindre han burit sig oförsigsigt åt, antiogen deltagit i sämre folkets nöjen, eller disputerat med någon gaazo, som är i högsta måtto farligt. l Snatterier äro deremot lika vanliga här som i andra städer, och olycklig den minuthandlande, som ej ser väl omkring sig när hens bod är full af folk. l Grymhet emot djuren, serdeles hunden. är au! karaktersdrag hes detta folk, men tore till en del härröra af den stora mängd ut-t vilda hundar, som här finnes, och hvilka ibland snfalla menniskan. Ingen hund, stor eller liten, får passera Då gatan utan att anfallas med stemkastning, eller ock snärjas i el lazo samt kastreras. Likväl hålla los pukzos en mängd hundar, som vakta deras kojor; men de äro i allmänhet otrefliga och utsvultna. j Den katholska religionen, som är den enda i landet tolererade, vidmakthålles här under det nogaste iakttagande af disciplin och ceremonier, Folket underråattas, medelst klä mtning ifrån kyrkorna, morgon och aften em Ja oracion (den offentliga bönen) och nmedfallers då nästan manorannt na ka ledens so re mn 6