Maskeraden på Kongl. operan i Lördags, den sista före hösten, var mindre besökt, än man kunnat vänta. Det annonserade lotteriets utan niter trollmakt hade icke ens visat sig rätt verksami. I god takt, efter en march från orchestern, nedsänkte sig vid den mystiska midnattsstunden molsen med sina himmelska passagerare, den blinda miss Fortuna — och nummerkollektörerna; dragningen började efter ett lämpligt inträdestal på vers. Vinsterna uti förseglade konvoluter appvistes och utropades, Fortuna uttog nummerlapparna och fanfaren förkunnade hvarje tiotal. Ett nytt tal underrättade att hjulet stadnat, att den, som icke vunnit, likväl kunde med Jakob Årlig säga: bättre lycka nästa gång, samt påminde om det gamla ordspråket, att den som icke har tur i spel har så mycket mer lycka i giftas, hvadan hvarje flicka till nästa gång spåddes en artig kavaljer, och hverje friare en vacker fästmö. Huruvida spådomen slår in eller ej får man nu se. Vinsternas antal voro 23.