INCH (detta nar C) 1yCKATS, OCM dl OC STar, SOM erna
lits från åtskilliga utländska orter, tyc kes det se;
växten i Europas sydligare trakter ej varit så gifvar
de som här, ty på de ställen der den finnes, är de
ännu mycket yr och kan ej tås i större parti. Sty
relsen hoppss således, att Föreningens ledamöter sc
ka till ett kommande år noggranut bevara skörden
den lilla utdelningen, förvissad att hvar och en sna
skall inse värdet af denna för smaken och synen lik
angenäma växt. Den upptager ingen plats för anch
örter, då de små lökarns kunna Plenteras 1 ytterst
kanterna af trägårdsrabatterna. Lökarne nerstick:
om våren till ett par tums djup och underhållas ge
med vattming genom spritning tills bladen börja upp
komma, hvilka snart genom sin rika, yppiga växt be
täcka rabattkanterne med en behaglig grönska. Blom
ningen börjar kort efter bladutyecklingen oeh fortfa
hela sommaren med vackra högröda blommor. O1
hösten, när frost inträffar, upptagas stånden och ma
finner då en, stundom två, tcmmeligen långa, hvit
rötter med en fin silfverglänsande yta, hvilka i hus
hållet begagnas. I jordbrynet vid bladtästet träffas e
myckenhet små lökar, lika dem som nu utdelas, hvil
Ika frånskiljas och beva as på ett frostfritt ställe, til
växtens vidare odling, och utplanteras den följand,
våren; på sätt förutfsagdt är. De långa rötterna haf
va råa en söt och fin smak, liksom af cardamomer
och kunna anrättas efter hvars och ens tycke på all
för finare rotfrnkter brukliga sätt; dock böra vid för-
brukningen rötterna kly fras och dem trädartade tråd
som genomlöper dem, borttagas, emedan de eljest
vid kokningen svartna och erhålla ett mindre be-
hagligt utseende.
10. Spräcklig fjäderkål. Denna sort är er
gang förut utdelad bland Föreningens ledamöter, och
dess skönhet och prydlighet är för väl bekant för
att behöfva någon ytterligare beskrifning. Fröen ut-
sås på en vanlig plantbänk och de färdiga plantorna
utsättas på blomsterrabattorna, der de utgöra som-
marens prydnad. Då hösten kommer, upptagas stån-
den och begagnas som blåkål, sedan man först ut-
valt de vackraste, hvilka inslås i stora krukor och
hevaras öfver vintern i svalare boningsrum eller en
god källare, för att om våren utslås på ett skyddadt
ställe, der de snart blomma och gifva rik fröskörd.
B. Blemster-växter.
11. Blå och hvit pyramidklåcka (Campanula
pyramidal:s.) Den blåa varieteten har redan längre
altid hos oss varit känd, den hvita deremot är nyligen
inkommen och blommade sannolikt första gången i
2 I Sverige förlidet år. Fröen af båda sorterna äro sam-
manblandade i frökapslerna. De kunna när som helst
utsås, antingen i en vanlig drifbänk, eller i brist
1 deraf i en större blomkruka, som efter såningen be-
täckes med en glasskiva oeh ställes i ett solrikt fön-
ster. Fröen sås glest på den fina lösa jorden och
tilltryckas sedan sakta med flata handen, samt öf-
verströs med litet fin jord, likväl så tunnt, att fröen
knappast betäckas deraf. Män underhåller sedan en
lagom fuktighet, hvilket för alla frön som sås i kru-
kor bäst vinnes om krukorna ställas på talvickar,
som beständigt äro fyllda med vatten. När plantor-
na uppkommit och erhållit den styrka, att de kunna
flyttas, upptagas de oek planteras särskildt i små
krukor fyllda med god fet jord, samt omplanteras
I flera gånger uuder loppet af sommaren i allt större
och större krukor. Man kan äfven utsätta de unga
plantorna i fri jord, der de kraftigt växa. På hösten
upptagas de försigtigt, samt inplanteras i i krukor och
förvaras Öfver vintern i ett svalt rum. Om våren
då växtligheten åter begynner, omplanteras de i myc-
ket stora krukor, som, sa snart väderleken det tillå-
I ter, nedgrälfvas på ett skyddadt ställe i trägården,
samt underhållas med mycken vattning. Blomspiran
börjar nu snart att uppskjuta, och då böra krukorna
åter inflyttas i ett ljust och luftigt fönster eller
drifhus, der de innan kort utveckla sina praktfulla
blomsterpyramider. Under en god och torr löfbe-
täckning uthärdar denna, f;ån öfra Italiens ber gstrak-
ter härstammande, växt väl våra vintrar på kall
jord, och ger äfven då rik blomning den följande
sommaren.
12. Svartröd Coreopsis(Coreopsis tinetorsav.
atrosenguinea). År en vacker varietet af den van-
liga i trägårdarna länge bekanta Coreopsis, men skil-
jer sig derifrån genom sina nästan purpurfärgade
blommor, som endast hafva strålblommornas spetsar
gula. Fröen behandlas alldeles som Campanulans,
och plantorna till denna annuela växt kunna efter
behag antingen utplanteras i fri jord eller i krukor.
De blomma tidigt på sommaren och gifva ymnigt frö,
som bör insamlas af de stånd, hvilkas blommor mest
öfvergått i purpur.
13. T våfärgad Collinsia (Collinsia d.scolor.)
Är äfven en ettårig växt, med hvars såning förfares
lika som med de föregåendes. Dess låga örtstånd
ör den serdeles tjenlig till garnering af blomsterra-
Patterna, der dess täcka och utmärkta blommor väeka
odlarens uppmärksamhet.
14. Lazurblå Riddarsporre (Delphinium a-
zureum.) Yppiga exemplar af deina sköna växt hal-
va vid de sednare blomster-expositionerna i Paris och
Brissel tillvunnit sina odlare betydliga priser. De
alns långa blomspirornas rena himmelsblåa färg är
bländande skön, och växten, som är mångårig och
väl fördrager klimatet, är en lika stor prydnad i
blomstervännens fönster som i dess trägard. Fröen
kunna, som de föregående, sås i kruka eller drif-
I bänk, hvilket som tillfället me dgifver.
35. Österländsk Kaulfussia (Kaulfussia o-
i rientalis.) Användbarast för rabatternas garnering.
Fröen utsäs i en medelmåttigt varm drifbänk och ut-
planteras när plantorna vnunit styrke att uthärda om-
sättningen. Denna annuela örtliknar nära den mera
, kända Kaulfussia amelloides).
; 16. Röd Lophospermum (Lophospermum eru-
bescens.) De lätta fröen böra läggas i en varm drifbänk,
; men torde äfven kunna uppdragas i en med glas öf-
; vertäckt kruka i ett solyarmt fönster; dock böra vid
demna, som vid alla växter med finare frön. de före-