någon tid sedan med biträde af Skanska Korre spondenten utgaf em väl svärtad teckning öfve åtskilliga församlingsbor, och som na blifvit be tänkt på uppfinningen af ett nytt kätteri, fö att derigenpom förskaffa sig åhörare. Svenska Trädgårdsföreningen utdelar som bo kant är till sina ledamöter åtskillige fröserter jemie en tryckt underrättelse om deras odling Då det utan tvifvel skall intressera älskare a hortikulteren att se, så väl hvilka dessa frösorte äre, som sättet huru de odlas, hafva vi omfatta detta tillfälle att gå deras önskan till möte, p samma gång som vi uppfriska allmänhetens be kantskap med en af de aktringsvärdaste inrätt ningar i vårt land, i det vi gifva en större pub. licitet åt ett af de medel, genom hvilka der söker uppnå sitt syftemål. Följande äro de a Föreningen för våren detta år bestämde frösorter Jordfrukter och grönsaker. Storbladig Spenat. En ny större varietet hvars frön på vanligt sätt kunna utsås alla tider pi sommaren. Den fordrar fet och god jord och lemnar en rik skörd af stora och ovanligt tjocka blad Plantan fortfar längre att utveckla blad, och går senare i blomning, än förut här brukliga spenatsorter 2. Storbladig krus-petersilia. Denna varietet bör endast begagnas till såning på kall-jord, och den bästa jerdmån är fet, lerblandad trägårdsjord. Fröen utsås temligen tunnt ech nedhackas en alf tum djupt. Bladen blifva stora ech utmärkt skönt krusiga, så att denna sort i sitt slag kan jemföras med den prydliga Fjäderkålen. 3. Altringham-merötter. I följd af flera ledamöters önskan utdelas äfren i år frön af denna nyttiga växt. Dess odling, redan beskrifren vid de föregående utdelningarne, torde dock äfren här böra anföras. Dessa morötter fordra en mycket djup och fet jordmån, som före såningen bör vara uppgräfd till 18 tums djuplek. Fröen utläggas vid vanlig tid om våren i 6 rader på en trägårdssäng af 2 alnars bredd, samt med 6 tums afstånd mellan hvarje frö, Vid fröläggningen tillses, att endast väl matade frön användas. Om torka efter såmingen inträffar, bör starkt vattnas intilldess plantorna uppkommit, men sedan bör vattningen upphöra. Rötter till fröstockar utsökas bland de största, hvilka vanligen uppskjuta flera tum ofvan jorden, och hafra der grön eller rödbrun färg. 4. Tidiga svarta krypbönor. En fin och gifvande löksort, hvars rotdelningar visserligen ej blifva så stora, som de vanliga sådda lökslagens, men hvars skörd alltid blir säkrare. Lökarna läggas om våren i en fet jord, med 6 tums afstånd emellan hvarje. De utveckla då omkrirg sig en myckenhet sidolökar, som utgöra skörden. Denna sort tål att stå ute öfver vintern och lökarne kunna upptagas em hösten eller våren, allt cfter som behofvet påkallar. Den är utmärkt välsmakande stufvad eller annars begagnad i matlagningen. 6. Långa gröna slang-gurkor. Af gurkslagen det mest gifvande och bäst passande för sommaroch höstbehefvet. Kärnorna läggas och vårdas på vanligt sätt. 7. Chilenisk Molla (Chenopodutm Quinesa), Fröen utsås i Maj, i en god, fet och lös jord, och helst i rader af en half tums djup och 2 fots afstånd från hvarandra. Man utströr fröen glest i dessa rader, så att plantorna hafva ett afstånd emellan sig af 9 till 12 tum, samt vattnar om stark torka inträffar. 8 Ny Jätte-kål (Cesarine Cow-Cabbage). Fröen sås i en vanlig plantbänk, liksom andra kål-l slag, och plantorna utsättas tidigt i en fet, lerblandad jordmån, i rader på 2 och en half fots afstånd från varandra, och med en fots mellanrura mellan plantorna, samt skötas som andra kålslag, Bladen an-! vändas om höstem åt kreaturen, och plantan, soml:. sannolikt kan qvarstå ute öfver vintern, blommar och bär frö det följande året. För säkerhets skull torde några stånd om hösten böra upptagas och inslås i källare öfver vintern, för att på våren utplanteras till frösättning. De berättelser, som hafva uppfyllt utländska journaler, om dessa tvänne sistnämnda växters utomor-,; dentliga produktion, grämsa till det otroliga, då denj. Chileniska Mollans afkastning uppgifrea till 40,008:de ! kornet och 5 stånd af jättekålen sägas kunna för dal? gen framföda 10 kor eller 100 får. Dessa af vin-(: ningslystnaden uppdiktade fabler lära dock, hvad denj sista sorten beträffar, hafva tillskyndat upplinnaren, en Hr Fullard i Lendon, en betydande inkomst, då, ehuru 20 frön i England betalades med 4 Pund sterl. ! och i Paris erlades en franc för stycket, afgången. likväl varit betydlig. Vinsten uppgifves till flera tusende pund. Slutligen har Horticultural Society satt. en gräns för detta oskick. Men om ri åsidosätta det öfverdrifna, så lära dock dessa 2:ne växter förtjena odlarens uppmärksamhet, och utdelas derföre j bland Föreningens ledamöter, utan att förut här vara ! försökta. Fröen af Chenopodium användas i Peru il: och Mexico, såsom risgryn i soppor ech dylikt. Il England är växten så ny, att dess ändamålsenligaste begagnande ännu ej hunnit utrönas, men man väntar sig deraf betydande fördel, genom dess höga och vid-. lyftiga örtstånd samt rikliga fröafkastning, både som en god foderväxt och som spenat, hvartill bladen ! väl lära egna sig, då de aftagas späda och före för-). brukningen afkokas i friskt och något saltadt vatten, ! Fröen har man funnit vara ett förträffligt födoämne! för höns, som derefter flitigt skola värpa, äfvensom: för andra smärre djur. Jättekålen skall verkligen va-i ra en stor och märkvärdig kålart, funnen på ön Guernsey, och värderad af Englands åkerbrukare, fastän den ej lemnar de ofvrananförde vidunderkga; resultaterne. Då båda dessa växter ej förr här haf-;) va odlats. förväntar Styrelsen att ifrån Föreningens: a