någon tid sedan med biträde af Skanska Korre
spondenten utgaf em väl svärtad teckning öfve
åtskilliga församlingsbor, och som na blifvit be
tänkt på uppfinningen af ett nytt kätteri, fö
att derigenpom förskaffa sig åhörare.
Svenska Trädgårdsföreningen utdelar som bo
kant är till sina ledamöter åtskillige fröserter
jemie en tryckt underrättelse om deras odling
Då det utan tvifvel skall intressera älskare a
hortikulteren att se, så väl hvilka dessa frösorte
äre, som sättet huru de odlas, hafva vi omfatta
detta tillfälle att gå deras önskan till möte, p
samma gång som vi uppfriska allmänhetens be
kantskap med en af de aktringsvärdaste inrätt
ningar i vårt land, i det vi gifva en större pub.
licitet åt ett af de medel, genom hvilka der
söker uppnå sitt syftemål. Följande äro de a
Föreningen för våren detta år bestämde frösorter
Jordfrukter och grönsaker.
Storbladig Spenat. En ny större varietet
hvars frön på vanligt sätt kunna utsås alla tider pi
sommaren. Den fordrar fet och god jord och lem-
nar en rik skörd af stora och ovanligt tjocka blad
Plantan fortfar längre att utveckla blad, och går se-
nare i blomning, än förut här brukliga spenatsorter
2. Storbladig krus-petersilia. Denna va-
rietet bör endast begagnas till såning på kall-jord,
och den bästa jerdmån är fet, lerblandad trägårds-
jord. Fröen utsås temligen tunnt ech nedhackas en
alf tum djupt. Bladen blifva stora ech utmärkt
skönt krusiga, så att denna sort i sitt slag kan jem-
föras med den prydliga Fjäderkålen.
3. Altringham-merötter. I följd af flera le-
damöters önskan utdelas äfren i år frön af denna
nyttiga växt. Dess odling, redan beskrifren vid de
föregående utdelningarne, torde dock äfren här böra
anföras. Dessa morötter fordra en mycket djup och
fet jordmån, som före såningen bör vara uppgräfd
till 18 tums djuplek. Fröen utläggas vid vanlig tid
om våren i 6 rader på en trägårdssäng af 2 alnars
bredd, samt med 6 tums afstånd mellan hvarje frö,
Vid fröläggningen tillses, att endast väl matade frön
användas. Om torka efter såmingen inträffar, bör
starkt vattnas intilldess plantorna uppkommit, men
sedan bör vattningen upphöra. Rötter till fröstockar
utsökas bland de största, hvilka vanligen uppskjuta
flera tum ofvan jorden, och hafra der grön eller röd-
brun färg.
4. Tidiga svarta krypbönor. En fin och
gifvande löksort, hvars rotdelningar visserligen ej
blifva så stora, som de vanliga sådda lökslagens, men
hvars skörd alltid blir säkrare. Lökarna läggas om
våren i en fet jord, med 6 tums afstånd emellan hvar-
je. De utveckla då omkrirg sig en myckenhet sido-
lökar, som utgöra skörden. Denna sort tål att stå
ute öfver vintern och lökarne kunna upptagas em
hösten eller våren, allt cfter som behofvet påkallar.
Den är utmärkt välsmakande stufvad eller annars be-
gagnad i matlagningen.
6. Långa gröna slang-gurkor. Af gurk-
slagen det mest gifvande och bäst passande för
sommar- och höstbehefvet. Kärnorna läggas och
vårdas på vanligt sätt.
7. Chilenisk Molla (Chenopodutm Quinesa),
Fröen utsås i Maj, i en god, fet och lös jord, och
helst i rader af en half tums djup och 2 fots afstånd
från hvarandra. Man utströr fröen glest i dessa ra-
der, så att plantorna hafva ett afstånd emellan sig af
9 till 12 tum, samt vattnar om stark torka inträffar.
8 Ny Jätte-kål (Cesarine Cow-Cabbage).
Fröen sås i en vanlig plantbänk, liksom andra kål-l
slag, och plantorna utsättas tidigt i en fet, lerblandad
jordmån, i rader på 2 och en half fots afstånd från
varandra, och med en fots mellanrura mellan plan-
torna, samt skötas som andra kålslag, Bladen an-!
vändas om höstem åt kreaturen, och plantan, soml:.
sannolikt kan qvarstå ute öfver vintern, blommar och
bär frö det följande året. För säkerhets skull tor-
de några stånd om hösten böra upptagas och inslås
i källare öfver vintern, för att på våren utplanteras
till frösättning.
De berättelser, som hafva uppfyllt utländska jour-
naler, om dessa tvänne sistnämnda växters utomor-,;
dentliga produktion, grämsa till det otroliga, då denj.
Chileniska Mollans afkastning uppgifrea till 40,008:de !
kornet och 5 stånd af jättekålen sägas kunna för dal?
gen framföda 10 kor eller 100 får. Dessa af vin-(:
ningslystnaden uppdiktade fabler lära dock, hvad denj
sista sorten beträffar, hafva tillskyndat upplinnaren,
en Hr Fullard i Lendon, en betydande inkomst, då,
ehuru 20 frön i England betalades med 4 Pund sterl. !
och i Paris erlades en franc för stycket, afgången.
likväl varit betydlig. Vinsten uppgifves till flera tu-
sende pund. Slutligen har Horticultural Society satt.
en gräns för detta oskick. Men om ri åsidosätta
det öfverdrifna, så lära dock dessa 2:ne växter för-
tjena odlarens uppmärksamhet, och utdelas derföre j
bland Föreningens ledamöter, utan att förut här vara !
försökta. Fröen af Chenopodium användas i Peru il:
och Mexico, såsom risgryn i soppor ech dylikt. Il
England är växten så ny, att dess ändamålsenligaste
begagnande ännu ej hunnit utrönas, men man väntar
sig deraf betydande fördel, genom dess höga och vid-.
lyftiga örtstånd samt rikliga fröafkastning, både som
en god foderväxt och som spenat, hvartill bladen !
väl lära egna sig, då de aftagas späda och före för-).
brukningen afkokas i friskt och något saltadt vatten, !
Fröen har man funnit vara ett förträffligt födoämne!
för höns, som derefter flitigt skola värpa, äfvensom:
för andra smärre djur. Jättekålen skall verkligen va-i
ra en stor och märkvärdig kålart, funnen på ön
Guernsey, och värderad af Englands åkerbrukare,
fastän den ej lemnar de ofvrananförde vidunderkga;
resultaterne. Då båda dessa växter ej förr här haf-;)
va odlats. förväntar Styrelsen att ifrån Föreningens:
a