kan vara, att för ögoublicket tillgr, att med våld ut
köra gästerna, hvilket icke eller lärer kunna, om de
af dem åkäras, :aflöpa för oss utan ansvar. Dess
jemte .en mängd andra svårigheter och olägenhete:
som förete sig i och för efterlefnaden af den ifråga
varande förordningen, hafva gjort, att krögerinäringer
i stället för att utgöra en källa till utkomst oc
bergning för dess idkare, ofta varit för dem en Oo
sak till deras ekonomiska ruin; i det de, jemte e
mängd uppoffringar,, som i närvarande förhållande
äro en oundviklig följd af hvars och ens Önskan at
sä vidt möjligt är undgå åtal för mången gång oför
vållade förseelser, alltid detta oaktadt äro blottställ
de, att förlora sin näringsrättighet, då det 3:dje an
ställde och gillade åtalet medför denna förlust, oci
anledningar till åtal, om de med flit sökas, icke lär
kunna, så länge den nu öfverklagade författningen ä
gällande, saknas.
Finge Näringsidkare eller Näringsidkerskor till
stånd, att hela dagen igenom hålla sina krogställe
öppne, så vore8ock, efter all sannolikhet, större de:
len af de ofvanberörde olägenheterne afhjelpte; och
äro vi beredvillige, att för en sådan förmån erlägg
någon efter vår betalningsförmåga lämpad årlig atgif
för hvarje krog, svarande mot de fördelar, som af er
sådan frihet oss kunna tillskyndas.
Slutligen och i fall höggunstigt afseende fästes pi
denna vår ödmjuka amsökning hemställe vi, om ick
Spisqvartersidkare, mot mndfående af lika förmåne
till sina Näringsställens öppenhållande, böra uti el
slik afgift som den nyssberörde deltaga: serdeles son
Spisqvartersidkare icke uti så kallad Spinnhusafgif
erlägga större belopp än 24 sk. bko, då krögeriidka
re deremot betala samma afgift med 5 Rdr 16 sk
bko. Stockholm i April 1837.
Härefter följa öfver 150 underskrifter.
Vi förmoda att bifallet till denna för ordnmin-
gen vigtiga förändring icke skall möta betänk.
Lghet från den invändning man hört, att bestå-
endet af det gamla tvånget utgör vilkoret för
en af polisbetjehingens bästa sportelkäller, ej
heller från den princip, som dikterat sista mo-
mentet i Kongl. Cirkuläret af den 14 förlidne
Mars månad, (se Aftonbladet Nr 85.) Detta
moment ålägger nemligen Landshöfdingarne at!
utdela tillståndsreselutioner å bräavinsminutering
endast och med det uttryckliga vilkoret tills
vidare, och utgår således från samma grundsats,
som allt hittills framkallat osäkerhet och prejeri
inom svenska näringar, och som är så missgyn-
nande för erdning och sedlighet.