broit emot Courier Francais för en artikel
om apanage: förslaget, hvilken man ville rubriera
såsom en attentat mot Konungens person och
sålunda ställa utgifvaren inför Pärskammaren.
På detta sätt hoppades man, i trots af juryns
motsträfvighet, zunna lägga band på den omed-
görliga pressen; men förslaget lärer ha strandat
emot Hr Moles motstånd.
Huru likväl ett kabinett, med Guizot i spet-
sen, skall uppehålla sig emot deputeradekamma-
ren, är en annan fråga. Denna visar memligen
alls ingen böjelse att ovilkorligt gå in på mini-
strarnes önskningar, och de sista dagarna hafva
gifvit dem nya bevis derpå. Hr Desjobert yr-
kade nemligen, att de akter, som anginge den
begärda supplementarkrediten, skulle nedläggas i
en af kammarens byråer, på det hvarje leda-
mot före diskussionen måtte kunna taga känne-
dom derom. Hr Guizot invände, att det stod
regeringen fritt, att vägra akters meddelande,
hvilken åsigt Hr Garnier-Pagds ansåg orimlig,
emedan kammaren sålunda ej skulle veta ens
till hvad ändamål hon beviljade penningar, och
akters vägrande vid sådane frågor voro tillräck-
ligt att göra dem misstänkta. Man talade åtskil-
ligt mot och med härom, och äfven marskalk
Clauzel indrogs i diskussionen, samt yrkade de
dokumenters föreläggande, som angingo Algier.
Jag bryr mig icke om ett kommando, sade
kan härvid bland annat, men väl om landets
ech kammarens aktning! ett yttrande, som
upptogs med mycket bifall. I trots af mini-
strarnes motstånd, beslöt också kammaren nmä-
stan enhälligt de begärde akternes föreläggande.
Den 28 Mars talade Hr Guizot, ehuru sjelf
protestant, med mycken värma för de sekun-
dära skolorna till bildande af katholska andli-
ge, och för hvilka det blifvit föreslaget, att de
skulle fritagas från universitetsafgiften. Detta
förslag förkastades icke desto mindre med 160
röster mot 106.
Då lagförslaget om afträdandet till staden Pa-
ris af erkebiskopliga palatsets tomt förekom
i! kammaren, uppstod ingen att tala derför,
men vid omröstningen funnos likväl 25 svar-
ta kulor deremot. Som imedlertid de hvita
voro 229, var förslaget antaget. Regeringen
skall ha afsändt en kurir till Rom, att för Påf-
ven framställa åtgärderna härvid i den möjligast
fördelaktiga dager, på det Hans Helighet icke
måtte göra några svårigheter vid beviljandet af
dispense för Hertigens af Orleans förmälning
med en Luthersk prinsessa. Äktenskaps-kon-
traktet sades redaw vara anländt till Paris och
skulle snart föreläggas Kamrarne. Ett rykte
tillade, att man äfven ville begära en förhöjning
af Kronprinsens dotation ända till 4 millioner
francs, men hvilket symtes mindre troligt, då de
redan fordrade högre anslagen för Kongl. fa-
miljens ledamöter visat sig så föga populära.
Under de sista 6 månaderna hafva 36 pre-
fekter besökt hufvudstaden, och alla föreställt
de skadliga verkningarme af det hittills följda
systemet, och landets brydsamma financiella belä-
genhet.
I Lyon skola endast 3000 väfstelar vara i
gång, men 6000 stå stilla, så att följaktligen
20,000 menniskor sakna bröd. Bankrutterne
tilltaga öfverallt. — Polisprefekten i Paris upger
mer än 100 industriidkare, som nödgats instäl-
la sin rörelse, och sjelfva de ministeriela bladen
kunna ej dölja den betänkliga ställningen.
I de vestra departementerna har militären ge-
nom en dagordre blifvit förbjuden att skrifva
tidningsartiklar. Sådant heter, att angripa tryck-
friheten vid roten!
Den 20 Mars, årsdagen af Napoleons intåg i
Paris, var statyn på Vendömeplatsen prydd med
en mängd immoriellekransar och blommor. En
person skall till och med stigit upp på kolon-
nen och, medelst en stång, satt en stor blom-
sterkrona på kejsarens hatt, men hvilken den
starka blåsten åter bortfört.
Ransakningsprotekellet i Meuniers process
troddes i de första dagarna af denna månrad
komma att föreläggas Pärskammaren , som då
skall yttra sig, hvilka af de anklagade skola
ställas under tilltal, såsom hans medbrottslige.
Spanien.
Enmligt underrättelser från Madrid af den 22
Mars, hade man dagen förut derstädes erhållit
kunskap om der olyckliga träffaingen vid Her-
nani, hvilken, såsom man förmodat, åstadkommit
en ganska ofördelaktig sensation. Man befarade
till och med en revolutionär rörelse, som möj-
ligen skulle kunna medföra den nuvarande sty-
relsens öfverändakastande. I Zamora och Sa-,
lamanca skola redan oroligheter hafva utbrustit,