alkald JE RERE VULIA LILLv RIAL D JUVAIVA IMTCU UL
utmärktaste precision formerat det spanska riks
vapnet, uten någen undervisning, och med d
verktyg, han sjelf appfunnit. Han hade unde
Spanska tiden börjat detta arbete, och hållit p
dermed i i mer än 10 år, när Chiles obero
ende gjorde Spanska riksvapnet der onödigt)
hvadan konstnärens arbete blef obelönt och o
begaguad.
Efter slaget vid Maypu, der Buenos Åyre
och Chiles förenade armeger under San Mar
tins befäl slego och förskingrade den Spansk
under Ozerio, ledde det dumma nitet soldate
och pöbel till detta ställe, der konsien betalt
en sorglig gärd åt fanatismen, och många a
vapnets i bas-relief utstående attributer stympa
des af dessa råa menniskors släggor. Koustnä.
ren sjelf kunde ej uthärda denna barbariska ak
— han blef vansinnig.
Utom katedralkyrkan funnos fyra egentlig:
försarmslingskyrkor, en myckenhet: kapeller och
munkekloster, fyra nunnekloster, ett universitet
som stod under kyrkans uppsigt eeh förvalt-
uing, åtskilliga skolor; ett hospital ech ett barn-
hus. — Stadens tullhus var också en präktig
tvåvåningsbyggnad, men inom dörrarna rådde i
detta, så väl som cfriga publika hus, en oför-
litlig oswygghet; de präktiga trapporna buro
frånstötande vedermälen deraf och af embets-
männens lättja.
Promenaderna voro flera, men i synnerhet ut-
märkte sig El Tacamar, La Canada, Santa
Lucia och La Chimba.
El Tacarsar var den äldsta. Den lig vid
stranden af fleden Mapocho, och hade fått sitt
namn utaf en långs fledem uppförd och vällagd
mur med trottoir för de spatserande, hvilken var
beskuggsd utaf en all af gamla sauces (en art
pilar.) Emellan denna all var en bred väg för
åkande och ridande, öfver hvilken på eftermidda-
garne kördes och sprutades vatten, för att upp-
friska luften och förekomma damm. Under
skuggan af dessa träd ginge eller — på der stå-
ende soffor — suto de promenerande. — Utan-
för allen vattmades träden gemom ifrån floden
ledda kanaler, i hvilkas gramnskap var en be-
ständig grönska; och det var en hänförande
anblick, att igenom öppningarma af de lummiga
fräden betrakta den hvita snön på Cordillerans
skyhöga berg. — Denna premenad besöktes fö-
reträdesvis, innan Ja Canada var fardig att
dertill begagnas; hvilken ifrån dem perioden u-
teslutande tilldrog sig mängden af stadens in-
vånare.
La Canada är en öppen plats som skiljer dem
egentliga staden i sydest ifrån förstäderna La
Canada och Ciudad Nueva. Promenaden blef
anlagd under Don Bernardo OHigginss direk-
torskap, ech var år 1828 färdig till en längd
af öfver 15300 almar; arbetet fertrattes oafbrutet,
och troddes der slutligen komma att utgöra en
sträcka af fyra gånger demna längd. — Den be-;
står af tre i paralel gående raka och breda vä-
gar, skilda ifrån hvarandra, oeh ifrån den bre-
da planem på sidorna medelst yra stemlagda
kanaler, vid hvilkas bräddar raka Alamos (popplar)
äro plamteråde. — Midt emot ändan af en utaf
stadens förnämsta gator, och nästan på midten
af den färdiga delen af promenaden, afbrytas
dessa vägar af en stor rotunda, omgifven af
popplar ech rinnande vatten: Bänkar at sten
upptaga ruadelms inre sida, och äre här och der
placerade längs efter allgerna; och de med fin,
men hård tillpackad sand betäckta vägarma be-
sprutades hvarje eftermiddag med vattem.
Alla eftermiddagar, men särdeles söndagarne,
omkrisg kl. 5, eller efter siestan, församlade
sig här den bättre klassems damer och herrar.
derigenem hindrades att dit återgå, fann sig
föraslåten att ånye ingå uti Buenos Ayres
tjenst. Han åtföljde i egenskap af Chef för
artilleriet den korps, som under General Parzs
befäl intog Cordova, avåneerade i gråd, och
blef slutligen Öfverste.. Denna korps blef af-
skuren ifrån kommunikation med Buenos Ay-
res, ech blottställdes för otaliga lidonden och
privatiomer. Den försvagades genem bestän-
diga desertioner, osh blet slutligen slagen utaf
General Quiroga år 1831 mara Salta, vid
hvilket tillfälle Ahrengren och de fieste offi-
eerare stupade, Han hade anspråk på er-
sättving af statem i Chile till ett belopp af 4
å 5000 piaster. :
F) - Uti Chiles vapen föreställes en Indian, sit-
tande på Caimans, den amerikanska kroko-
dilens. rygg, och det Svanska lijamaet: krage.