alkald JE RERE VULIA LILLv RIAL D JUVAIVA IMTCU UL utmärktaste precision formerat det spanska riks vapnet, uten någen undervisning, och med d verktyg, han sjelf appfunnit. Han hade unde Spanska tiden börjat detta arbete, och hållit p dermed i i mer än 10 år, när Chiles obero ende gjorde Spanska riksvapnet der onödigt) hvadan konstnärens arbete blef obelönt och o begaguad. Efter slaget vid Maypu, der Buenos Åyre och Chiles förenade armeger under San Mar tins befäl slego och förskingrade den Spansk under Ozerio, ledde det dumma nitet soldate och pöbel till detta ställe, der konsien betalt en sorglig gärd åt fanatismen, och många a vapnets i bas-relief utstående attributer stympa des af dessa råa menniskors släggor. Koustnä. ren sjelf kunde ej uthärda denna barbariska ak — han blef vansinnig. Utom katedralkyrkan funnos fyra egentlig: försarmslingskyrkor, en myckenhet: kapeller och munkekloster, fyra nunnekloster, ett universitet som stod under kyrkans uppsigt eeh förvaltuing, åtskilliga skolor; ett hospital ech ett barnhus. — Stadens tullhus var också en präktig tvåvåningsbyggnad, men inom dörrarna rådde i detta, så väl som cfriga publika hus, en oförlitlig oswygghet; de präktiga trapporna buro frånstötande vedermälen deraf och af embetsmännens lättja. Promenaderna voro flera, men i synnerhet utmärkte sig El Tacamar, La Canada, Santa Lucia och La Chimba. El Tacarsar var den äldsta. Den lig vid stranden af fleden Mapocho, och hade fått sitt namn utaf en långs fledem uppförd och vällagd mur med trottoir för de spatserande, hvilken var beskuggsd utaf en all af gamla sauces (en art pilar.) Emellan denna all var en bred väg för åkande och ridande, öfver hvilken på eftermiddagarne kördes och sprutades vatten, för att uppfriska luften och förekomma damm. Under skuggan af dessa träd ginge eller — på der stående soffor — suto de promenerande. — Utanför allen vattmades träden gemom ifrån floden ledda kanaler, i hvilkas gramnskap var en beständig grönska; och det var en hänförande anblick, att igenom öppningarma af de lummiga fräden betrakta den hvita snön på Cordillerans skyhöga berg. — Denna premenad besöktes företrädesvis, innan Ja Canada var fardig att dertill begagnas; hvilken ifrån dem perioden uteslutande tilldrog sig mängden af stadens invånare. La Canada är en öppen plats som skiljer dem egentliga staden i sydest ifrån förstäderna La Canada och Ciudad Nueva. Promenaden blef anlagd under Don Bernardo OHigginss direktorskap, ech var år 1828 färdig till en längd af öfver 15300 almar; arbetet fertrattes oafbrutet, och troddes der slutligen komma att utgöra en sträcka af fyra gånger demna längd. — Den be-; står af tre i paralel gående raka och breda vägar, skilda ifrån hvarandra, oeh ifrån den breda planem på sidorna medelst yra stemlagda kanaler, vid hvilkas bräddar raka Alamos (popplar) äro plamteråde. — Midt emot ändan af en utaf stadens förnämsta gator, och nästan på midten af den färdiga delen af promenaden, afbrytas dessa vägar af en stor rotunda, omgifven af popplar ech rinnande vatten: Bänkar at sten upptaga ruadelms inre sida, och äre här och der placerade längs efter allgerna; och de med fin, men hård tillpackad sand betäckta vägarma besprutades hvarje eftermiddag med vattem. Alla eftermiddagar, men särdeles söndagarne, omkrisg kl. 5, eller efter siestan, församlade sig här den bättre klassems damer och herrar. derigenem hindrades att dit återgå, fann sig föraslåten att ånye ingå uti Buenos Ayres tjenst. Han åtföljde i egenskap af Chef för artilleriet den korps, som under General Parzs befäl intog Cordova, avåneerade i gråd, och blef slutligen Öfverste.. Denna korps blef afskuren ifrån kommunikation med Buenos Ayres, ech blottställdes för otaliga lidonden och privatiomer. Den försvagades genem beständiga desertioner, osh blet slutligen slagen utaf General Quiroga år 1831 mara Salta, vid hvilket tillfälle Ahrengren och de fieste offieerare stupade, Han hade anspråk på ersättving af statem i Chile till ett belopp af 4 å 5000 piaster. : F) Uti Chiles vapen föreställes en Indian, sittande på Caimans, den amerikanska krokodilens. rygg, och det Svanska lijamaet: krage.