styret i en hast till outsäglig glädje förvandla
den heliga alliansens diplomaters oro. Talley.
rands afsked och bref blef nu ett ämne till åt
löje för franska hofvet. Gubben vore utsliter
i tjensten. De bade gjort honom kollrig; mer
vid hans ålder kunde det väntas; sådan vort
den f. d. store statsmannens förtidiga epo.
itheos.
Imedlertid ansågs Wellingtons och Peels å-
terkomst till styret såsom bästa sättet att för-
säkra nationernas lugn. Regeringarne appli-
Iderade, och icke minst högljudt den franska.
Men inom några veckor var glädjen slut; par.
lamentsvalen i England jagade Wellington och
Peel från styret; en ny ministdre bildades aj
män, länge kända och bepröfvade i friheten:
sak. D Angleterre se met hors ae la loi
curopgenne hette det då; och en stark obenä-
genhet svors emot engelska styrelsen och ett
hat, som ökats på ett par år genom styrel-
sens och folkets åtgärder. Att upplösa den
miniseren ech bringa engelska folket åter
under sica gamla vänner, utgör nu franska
styrelsens högsta bamödande. Detta förkla-
rar Frankrikes förhållande i afseende på qva-
druppelaliiansen. Det är ej vidare Englands
buadsförvandt; det är i förbund med de abso-
luta monarkernå, emedan oinskränkt välde kan
ej vinnas genom förbund med England och
genom engelska grundsatser, ej heller genom
förbund med Spanien, styrdt efter liberala 1n-
stitutioner. Då alliansens uppfyllande skul-
le leda till stadgandet af dyhka, hvarföre skul-
le man då vilja uppfylla den?
Den bittra brefvexlivg, som i närvarande stund
äger rum meilan Downingstreet och Tuilerierna
skall icke ändra franska politiken, utan blott
öka grunderna för missnöjet med England och
dess styrelse, och föranleda ett allt större när-
mande till heliga alliansen.
Förf. gör till slut vågra reflexioner öfver det
ändiligen inträffade afslöjandet af Frankrikes
politik och sympatier. Han snmärker, att Enz3-
land numera är enda föremålet för despotismens;
hat och stämplingar, och att den dag snart är
nne, då dess förposter skola etableras der.
Dessa fakta visa, att Konungen i Frankrike
ned lika mycken energi som finhet fullföljer
itt en gång fattade system, att å ena sidan arbe-
a på fredens bibehållande och å den andra!
öka befästa sin dynasti genom motarbetande :
ff demokratiens utveckling! Att detta system hit-
ills haft en lycklig framging i sjelfva Frankrike,
ar erfarevheten visat; huruvida det sednare!
indamålet vinnes i längden, blir eu anvan fråga;
— tidens stora problem, för hvars lösande de sto-
a krafterna, de maitegandes och folkens, ännu!
lijemt stå väpnade mot, hvarandra.