Uti sista Onsdagsbladet nämndes ibland de
berättelser om afl. Tullförvaltaren Finers låne-
transaktioner, hvilka, jemte allt som hör till den-
na sak på den sista tiden varit föremål för ex
så liflig nyfikenhet och kommentarier på börsen,
i embetsverkan ech i enskilda kretsar, äfven at
åtskilliga skuldförbindelser lära funnits för fordrin-
gar i konkurser, hvilka Finer ej hade vågat bevaka,
och deriblamnd i Grefve C. v. Rosens samt förre
Presidenten Herr Evelii; den förra på 11,250
R:dr B:co. Att dessa rykten till en del vari!
grundade, bekräftas af GensralTullstyrelsens skrif-
velse till Regeriogen ;-men hvad de sednare de-
ta!jerma beträffar, ha vi blifvit anmodade att be-
riktiga desamma med följsnds upplysningar. Den
omtalta skuldförbindelsen af Grefve von Rosen
skall memligen icke bestå i något annat, än att
Grefven haft ett lån i Jernkeetoret på ungefär
denna summa, oeh då dessa lån äro af den be-
skaffemheten, att de vid omsättvingen inbatalas
den ena dagen oeh åter fås ut den andra, så
hade Finer blott biträdt Grefven under den kor-
ta tid, som denna tramsaktion erfordrat, och folj-
aktligen ieke sedermera ägt något att fordra af
Grefveu, fastäm reversen funnits qvarliggande,
doek utan att ems vara transperterad. — Hvad
åter den omtalia berättelsen om en fordran hos
Presid. Evelius angår, så har Hr Evrvelius skrift-
ligen hos Red. tillkänmagifvit att densamma va-
rit alldeles ogrundad. Hr Evelius har nemli-
gen förklarat, att han aldrig begärt eller erhål
lit någet lån af Findr, icke ens med hezom
varit i någon relation eller en enda gång
umgåtts i hans hus, hvilket hans närmare be-
kanta och vänner böra och kunna intyga, och
att således framställningen, som sknille Hr E.
till någon del till denna uppbördsmans balans
bidragit, är falskeligen uppdiktad; hvarjemte
Hr E. uppmanar dem som verkställt invercta
rium å Finrs sterbhus, nemligen Hrr Fåhreus,
Lagerlöf, Harlingson, Almlöf och Finerus, att
genom inventerings instrumentets införaude i
detta blad tillkännagifva, huruvida underrättel-
sen är med sanningen öfverensståmmande eller
icke. I
Ehuru ingenting i detta blad förekommit an-
gående någon Hr Evelii bekantskap eller um-
gävge i Finrs hus, hafve vi likväl ansett 0ssj
böra lemna rum åt He Evelii förklaring äfven
i denva del. Vi imsiämma för öfrigt helt och
hållet usi den af Hr E. yttrade önskan, att in-
venterings-izstrumentet efter Finr kunde blif-
va publiceradt, icke hlott i anledning af nu
förevarande otsständighet, utan emedan, enligt
den tanka. vi framställde genast, då denna sak
börjaderemtalas, en fullständig utredning och
offentlighet utgör det enda sättet å ena sidar
att förekomma för saken alldeles främmande per-
soners inblandning af ryktet, och å den andra,
att verkligen visa, hvilka och huru många in-
om verket, som varit engagerade i Finers
kassa, och till hvad belopp; en omständig-j
het, sem måste utgöra ett väsendiligt bidrag till l
målets karakteristik. Det är klart att förbål-
landet icke är detsamma med alla, som t. ex. med
Kammarskrifvaren Udden,. att deras financiella
ställnisg redam biifvit genom cessioner af dem
sjelfva lemnad åt effentiligheten; och der detta
sj skett, blir det naturcligtvis svårare, och kun-
le anses mindre: gramolaga, alt upplaga hyadi
som muntligen omtalas, om än 1 sjelfva verket
n tjesst skedde åt de personer saken angick,
;enom det tillfälle som endast sålunda bereddes,
ch som endast offentligheten kan bereda, att
vekrafta eller på en gång vederlägga ett rykte
nför allmänheten.
nn