Uti sista Onsdagsbladet nämndes ibland de berättelser om afl. Tullförvaltaren Finers lånetransaktioner, hvilka, jemte allt som hör till denna sak på den sista tiden varit föremål för ex så liflig nyfikenhet och kommentarier på börsen, i embetsverkan ech i enskilda kretsar, äfven at åtskilliga skuldförbindelser lära funnits för fordringar i konkurser, hvilka Finer ej hade vågat bevaka, och deriblamnd i Grefve C. v. Rosens samt förre Presidenten Herr Evelii; den förra på 11,250 R:dr B:co. Att dessa rykten till en del vari! grundade, bekräftas af GensralTullstyrelsens skrifvelse till Regeriogen ;-men hvad de sednare deta!jerma beträffar, ha vi blifvit anmodade att beriktiga desamma med följsnds upplysningar. Den omtalta skuldförbindelsen af Grefve von Rosen skall memligen icke bestå i något annat, än att Grefven haft ett lån i Jernkeetoret på ungefär denna summa, oeh då dessa lån äro af den beskaffemheten, att de vid omsättvingen inbatalas den ena dagen oeh åter fås ut den andra, så hade Finer blott biträdt Grefven under den korta tid, som denna tramsaktion erfordrat, och foljaktligen ieke sedermera ägt något att fordra af Grefveu, fastäm reversen funnits qvarliggande, doek utan att ems vara transperterad. — Hvad åter den omtalia berättelsen om en fordran hos Presid. Evelius angår, så har Hr Evrvelius skriftligen hos Red. tillkänmagifvit att densamma varit alldeles ogrundad. Hr Evelius har nemligen förklarat, att han aldrig begärt eller erhål lit någet lån af Findr, icke ens med hezom varit i någon relation eller en enda gång umgåtts i hans hus, hvilket hans närmare bekanta och vänner böra och kunna intyga, och att således framställningen, som sknille Hr E. till någon del till denna uppbördsmans balans bidragit, är falskeligen uppdiktad; hvarjemte Hr E. uppmanar dem som verkställt invercta rium å Finrs sterbhus, nemligen Hrr Fåhreus, Lagerlöf, Harlingson, Almlöf och Finerus, att genom inventerings instrumentets införaude i detta blad tillkännagifva, huruvida underrättelsen är med sanningen öfverensståmmande eller icke. I Ehuru ingenting i detta blad förekommit angående någon Hr Evelii bekantskap eller umgävge i Finrs hus, hafve vi likväl ansett 0ssj böra lemna rum åt He Evelii förklaring äfven i denva del. Vi imsiämma för öfrigt helt och hållet usi den af Hr E. yttrade önskan, att inventerings-izstrumentet efter Finr kunde blifva publiceradt, icke hlott i anledning af nu förevarande otsständighet, utan emedan, enligt den tanka. vi framställde genast, då denna sak börjaderemtalas, en fullständig utredning och offentlighet utgör det enda sättet å ena sidar att förekomma för saken alldeles främmande personers inblandning af ryktet, och å den andra, att verkligen visa, hvilka och huru många inom verket, som varit engagerade i Finers kassa, och till hvad belopp; en omständig-j het, sem måste utgöra ett väsendiligt bidrag till l målets karakteristik. Det är klart att förbållandet icke är detsamma med alla, som t. ex. med Kammarskrifvaren Udden,. att deras financiella ställnisg redam biifvit genom cessioner af dem sjelfva lemnad åt effentiligheten; och der detta sj skett, blir det naturcligtvis svårare, och kunle anses mindre: gramolaga, alt upplaga hyadi som muntligen omtalas, om än 1 sjelfva verket n tjesst skedde åt de personer saken angick, ;enom det tillfälle som endast sålunda bereddes, ch som endast offentligheten kan bereda, att vekrafta eller på en gång vederlägga ett rykte nför allmänheten. nn