jatt utrikes ministern skulle värja sig att vägra; alla möjliga upplysningar. Under hans tjenstetid hade icke em bokstaf af brefvixling med: Ryssland blifrit förelagd huset. Talaren nekade, att Ryss!and äger Cirkassien, att Turkiet ägde afträda det, ech att Ryssland ägt emottaga det, äfven om Turkiet ägt afträda det. Ryssland är icke på rimgaste vis i besittning af landet, med undantag af ett par skansar, utom hvilkas kanonhåll ingea Ryss vågar sticka mäsan. Talarea uppläste stycken ur Cirkassernes förklaring till Europas magter (tryckt il Aftombladet sistlidet år). Ryssland förmår ej kulva dem med vapen, och söker således göra det genom utestängande af förnödenmhetsvaror (salt, krut o. s. v.) Den cirkassiska förklariogen är ingalunda fsbricerad i Europa; den är äkta, och talaren uppmanade Lord Palmerston att neka det, oem ham vågade. En af ta-! larens vänner såg de 93 cirkassiska höfdingarna underskrifva dokumentet. Lord D. St. berättade, huru i Cromwells tid ett Engelsk skepp blef taget och kondemneradt i Frankrike, huru Cromwell fordrat upprättelse, och huru han, då deana dröjde, lät taga några Franska skepp, sålde dem, betalte den lidande Engelsmannen och gaf öfverskottet tillbaka åt Franska regeringen. Detta var ett annat sätt att skaffa Engelsmän upprättelse aech Epvgland aktsing. — Pitt bandlade med lika beslutsamhet år 1790 mot Spanien. Talarem önskade, att den Välborne; Statssekreterarem måtte läsa historien. Det är! icke na första gången, Ryssland förolämpar Englands flagga; för två år sedan hände något: dylikt. En flotta i Svarta Hafvet skulle förekemma dylika förolämpning:r. England är nu: öfvermodigt mot den svage, men krypande för: den starke. Det vore roligt att veta, om. Grefve Nesselrede skall blifva afskedad. Nej, men fartygschefen, som tog Vixen, har fått befordran och hederstecken. I Cartagena äre vi, färdige att försvara Englands välde; men mot Ryssland hafva vi icke lust att vara så djerfva, och der tillåta vi B ittiska flaggan att skändas. — Talaren ville påminna sig, att Hert. af Wellington aldrig erkänt Adrianopeliraktaten. ; Oaktadt alla bemödanden, afslogs motionen, ech det utan votering. BLOCKADEN AF LAGUAYRA. Vi hade för några dagar sedan en berättelse om amledvingarrna tili den blockad, som Eng-; land, eller rättare guvernören på Jamaica, begynt emot Laguayra. Ett sednare Engelski blad! meddelar om ämnet ett bref, som är skrifvet af en Engelsman, men ändock i hög grad egillar både Engelske konsulos (Russells) uppförande och den hämnd, sem styrelsen vill taga för hans bestraffning. Denna uppgifves vara ålagd i full-: komhg eslighet med Jag. Redan den omstämdigheten, att han hade dolda mordvspen på sig, var full anledning till hans inmanande i häkte, der han ännu sitter; och mordet lärer dessutem ingalunda hafva varit nödvära. Följden af blockaden skall, säger brefskrifvaren, säkerligen blifva em krigsförklaring från hela Columbia, eller åtminstone nya Grenad2, och det för att ge ka; parebref åt Nordamerikanska äfventyrare, likasom fallet var under Columbiss krig med Spa-.. nien, då haivet ofverhöljdes af kapare, hvaraf, knappast en var utrustad i den siat, hvars Sty-. relse utfärdat papperen, utan de fleste 1 Balumore och asdra hamnar i Förenta Staterna. Hela svärmen af kapare skola således fram. komma och orea Englands Wesiirdiska handel. Det vore således nödigt, heter det, au! vi såge litet närmare på detta Russelska krångel och ej gjorde oss fullkomligt säkra, det vil endast behöfva lyfta vår arm, för att krossa en skenbart värnlös fiende.? Alla direkta opera: tioner met Nya Grenada äro emöjliga, 1 anseende till klimateis ohelsosamhet, och kriget må-! ste inskränka sig till blockaden ; men under det Westindiska flottan blifver sysselsatt med denna, lemnas sjön fri åt de Amerikanska kaparne, Dessutom är det ea vigiig fråga, om Förenta Staterne ämna erkänna blockaden eler bryta den med våld. Deras hamdel på Laguayra är betydlig, ja, nästan hela handela med decna del af Amerika ligger i deras häsder; och des se republikaner tilläte icke någon makt, som råkat i gräl med deras kunder, att medelst en blockad på papperet stänga dem från att inoch utlöpa. De hafva vid flera tillfällem visat, det de brutit sig igenom blockader, äfven då de vait understödda af flottor. Brefskrifvaren befaI I FN Ma om b— b— Dt x