jatt utrikes ministern skulle värja sig att vägra;
alla möjliga upplysningar. Under hans tjenste-
tid hade icke em bokstaf af brefvixling med:
Ryssland blifrit förelagd huset. Talaren neka-
de, att Ryss!and äger Cirkassien, att Turkiet
ägde afträda det, ech att Ryssland ägt emotta-
ga det, äfven om Turkiet ägt afträda det. Ryss-
land är icke på rimgaste vis i besittning af lan-
det, med undantag af ett par skansar, utom
hvilkas kanonhåll ingea Ryss vågar sticka mä-
san. Talarea uppläste stycken ur Cirkasser-
nes förklaring till Europas magter (tryckt il
Aftombladet sistlidet år). Ryssland förmår
ej kulva dem med vapen, och söker således
göra det genom utestängande af förnödenmhets-
varor (salt, krut o. s. v.) Den cirkassiska för-
klariogen är ingalunda fsbricerad i Europa; den
är äkta, och talaren uppmanade Lord Palmer-
ston att neka det, oem ham vågade. En af ta-!
larens vänner såg de 93 cirkassiska höfdingar-
na underskrifva dokumentet. Lord D. St. be-
rättade, huru i Cromwells tid ett Engelsk skepp
blef taget och kondemneradt i Frankrike, huru
Cromwell fordrat upprättelse, och huru han, då
deana dröjde, lät taga några Franska skepp,
sålde dem, betalte den lidande Engelsmannen
och gaf öfverskottet tillbaka åt Franska regerin-
gen. Detta var ett annat sätt att skaffa Engels-
män upprättelse aech Epvgland aktsing. — Pitt
bandlade med lika beslutsamhet år 1790 mot
Spanien. Talarem önskade, att den Välborne;
Statssekreterarem måtte läsa historien. Det är!
icke na första gången, Ryssland förolämpar
Englands flagga; för två år sedan hände något:
dylikt. En flotta i Svarta Hafvet skulle före-
kemma dylika förolämpning:r. England är nu:
öfvermodigt mot den svage, men krypande för:
den starke. Det vore roligt att veta, om.
Grefve Nesselrede skall blifva afskedad. Nej,
men fartygschefen, som tog Vixen, har fått be-
fordran och hederstecken. I Cartagena äre vi,
färdige att försvara Englands välde; men mot
Ryssland hafva vi icke lust att vara så djerfva,
och der tillåta vi B ittiska flaggan att skändas.
— Talaren ville påminna sig, att Hert. af
Wellington aldrig erkänt Adrianopeliraktaten.
;
Oaktadt alla bemödanden, afslogs motionen,
ech det utan votering.
BLOCKADEN AF LAGUAYRA.
Vi hade för några dagar sedan en berättelse
om amledvingarrna tili den blockad, som Eng-;
land, eller rättare guvernören på Jamaica, be-
gynt emot Laguayra. Ett sednare Engelski blad!
meddelar om ämnet ett bref, som är skrifvet af
en Engelsman, men ändock i hög grad egillar
både Engelske konsulos (Russells) uppförande
och den hämnd, sem styrelsen vill taga för hans
bestraffning. Denna uppgifves vara ålagd i full-:
komhg eslighet med Jag. Redan den omstäm-
digheten, att han hade dolda mordvspen på sig,
var full anledning till hans inmanande i häkte,
der han ännu sitter; och mordet lärer dessutem
ingalunda hafva varit nödvära. Följden af bloc-
kaden skall, säger brefskrifvaren, säkerligen blif-
va em krigsförklaring från hela Columbia, eller
åtminstone nya Grenad2, och det för att ge ka- ;
parebref åt Nordamerikanska äfventyrare, lika-
som fallet var under Columbiss krig med Spa-..
nien, då haivet ofverhöljdes af kapare, hvaraf,
knappast en var utrustad i den siat, hvars Sty-.
relse utfärdat papperen, utan de fleste 1 Balu-
more och asdra hamnar i Förenta Staterna.
Hela svärmen af kapare skola således fram.
komma och orea Englands Wesiirdiska han-
del. Det vore således nödigt, heter det, au!
vi såge litet närmare på detta Russelska krån-
gel och ej gjorde oss fullkomligt säkra, det vil
endast behöfva lyfta vår arm, för att krossa en
skenbart värnlös fiende.? Alla direkta opera- :
tioner met Nya Grenada äro emöjliga, 1 anse-
ende till klimateis ohelsosamhet, och kriget må-!
ste inskränka sig till blockaden ; men under det
Westindiska flottan blifver sysselsatt med denna,
lemnas sjön fri åt de Amerikanska kaparne,
Dessutom är det ea vigiig fråga, om Förenta
Staterne ämna erkänna blockaden eler bry-
ta den med våld. Deras hamdel på Laguayra
är betydlig, ja, nästan hela handela med decna
del af Amerika ligger i deras häsder; och des
se republikaner tilläte icke någon makt, som rå-
kat i gräl med deras kunder, att medelst en
blockad på papperet stänga dem från att in- och
utlöpa. De hafva vid flera tillfällem visat, det
de brutit sig igenom blockader, äfven då de va-
it understödda af flottor. Brefskrifvaren befa-
I
I
FN Ma om b— b— Dt
x