SUCIHNUCIAT ICKC ORUST ttllvaltaerv al VYIMVAvHR Tor
utan väljas af munieipaliteterne, föll med 5 rö-
ster emot 605.
Lord Russell tillkännagaf i sarema session, att
billen rörande kyrkoskatten icke komme att er-
hålla sista handlägguingen i Underhuset förrän
efter Påskferierne, och att den Canadensiska frågan
äfvenledes komme att hvila tilldess.
En debatt föreföll d. 21 i Underhuset öfver
ett förslag af Hr Robinson, att den spannemål,
som ligger på nederlag, måtte kunna få förma-
Jas till mjöl i England och exporteras. I fall
ena köpman nu vill. foretaga en sådan operation,
måste han låta föra spanamålen till Hamburg
eller Danzig. Ministern för handelsdepartemen-
tet, Hr Powlett Thompson, satte sig emot mo-
tionen, af det skäl, att han påstod sig ej kun-
ma hitta på någon tillfyllestgöramde kontroll mot
underslef, i fall en sådan förmalning tilläts. En
komitE blef dock nedsats, för att inkomma med!
betänkande i ämnet. l
Under den debatt, som föreföll i Underhuset:
rörande Hr Roebucks förut omnämnda begäran:
aut åtskilliga dokumenter, som hade afseende på!
Rysslands blockad af Cirkassiska kusten, måtte )
föreläggas Huset, hade. Lord Palmerston det;
mörkliga yttrandet, att Ryssland i traktaten, som
slöts i Londen 1827, rörande Greklands paci-;
fikation uttryckligen förbundit sig att icke ut-;
vidga sitt gebit, men att detta löfte icke blifvit
till alla delar hållet. - Detta vore ett ämne, som
toge Engelska regeringens uppmärksamhet serde-
les i anspråk.
Geovom Fransyska blad hade det rykte kom-
mit till London, att Konuag Ludvig Filips sö-
ner ämnade göra en resa till England. The
Constitutional inaehåller i aniedning deraf föl-
jande reflexioner:
Fransyska tidningarne omtala en projekte-
rad resa af Fransmännens Konungs söner —
det säges att Hertigarne af Orleans och Ne-
mou:rs ämna hedra detta land med ett besök,
och att de små priusarne, deras bröder, tänka
att göra sammaluuda.
Vår nådige monark har inbjudit detta ut-
märkta sällskap af Kongl. Hoögheter att fara om-
kring i de serskilda städerna i riket, för ätt an-
ställa sina betrsktelser öfver skillnaden emellan
lagarne och inmstitutionerne hos oss och hos dem. I
Dessa illustra ynglingar skola utan tvilvel gifva!
ett patriotiskt företräde åt institutionerne i de-
ras eget land, ty de äro de enda personer, som.
draga nytta deraf. Hertigen af Nemours t. ex.
bör vara en varm beundrare af rättvisan i Frank-
rike, emedan hon kommer att iabringa honom ,
20,000 L. om året. . Hertigen och hans brö-
der kunna dock inhemta åtskilligt tänkvärdt,
om de gifva akt på sederna och brukea i den-:
pa hufvudstad och på derna ö. De skola t.)
ex. finna, att Konucgena af England, fastän han!
icke har hälften så stor makt som hans Herr;
Broder, i Frankrike, åtminstone kan åka på ga-.
torna tan att det skjuies på homom, och kan
lägga sig till hvila utan att behåfva frukta för-
räderi eller mord. Det gifves fullt utlika mån-
ga partier i det ena landet, som i det andra, j
och åundå finnes det icke något parti, som ha-
tar eller fruktar Konungen af England — inga
hemliga samfund smida komplotter emot hans
regering och hans lif. Det finnes två gånger!
så mycken allmän och enskild frihet i vårt land,
som i Frankrike, och ändeck fruktar icke re-
geringen något missnöje eller någon revolution:
Det behöfs aldrig att skjuta med kanoner på nå-
gon Engelsk stad, på det vidtberömda sättet
som det gick till i Lyon, eller att mörda folk
på bufvudstadens gator, såsom det skedde på
gatan Transnoesain i Paris. Deras Kongl. Hög-
heter kunna bivista ett folkmöte af 5000 per-
soner, ulan att der se någon emda soldat, icke
ens någon polisbetjent, med undantag af dem,
som måhända infimna sig på stället för att fre-
da försasclingen från ficktjufvar. Och när prin-
sarne skrifva hem till. sia Pappa, kunna de be-
rätta honom, att det finnes tio gånger så mån-
ga va!män i England som i Frankrike; att om i
några år kommer der sannolikt att finnas ännu 7
tio gånger så mång2, och attregeringen det oak-
tedt kan äga bestånd, och Konungens hufvud
sitta qvar på hans kungliga hals. De kuoma
tillägga, att det icke befannits nödvändigt att
söka omforma eller influera på juryn, och att)
raitvisen ändock har sin: gilla gång; att vi icke.
beböfva hälfen så stor arm, som den ET
j
l
z
j
1
(
ska, för att styra ett område och en folkmängd,
som vida öfverstiger Frankrikes, och är spridd!s
ötver alla delar af klotet, och att vi icke haf-
va skil att misstro den arm vi hålla. Vi-haf-
va inge Vendomeska upplopp, inga vansinniga
Strashurgska komplowuer. Deras Kongl. Hög-
re