hafvandes skrifvelse med anmodan, att denna undersökning företaga, verkställdes densamma i nedanskrifne tillkallade personers närvaro, hvarvid omständigheterna vid Ötverstinnans behandling och död af Krono-befallningsmanren J. Bergstens rapport upplystes som följer. Öfverstinnan Hertzenhjelm, som dog 70 år gammal, hade i lifstiden visat en lindrigare grad af sinnessvaghet, som deck aldrig öfvergått till elakhet. Hon hade under de sista 32 åren af sin lefnad varit af sin man innesluten i ett rum, i hög grad osnyggt och så illa omsedt, att hon ej varit skyddad för kölden, och hade under sistförflutne stränga vinter ej fått eld i kakelugnen förrän nyårsdagen, och sedan ej förr, än under den sjukdom som slutade hennes lefnad. Derjemte hade hon hållits afstängd från alla andra menmniskor än dem, som lemnat henne en högst otillräcklig betjening, njutit en knapp och usel föda, samt till säng några stolar, vedträd, en kudde och en utsliten kappa. Hon hade ej njutit någon läkarevård, ej ens under sin sista sjukdom, ej heller någon tjenligare föda; hade den 10 sistl. Jan, på aftonen ännu befunnits vid lit, men följande morgon död och sedan illa skadad af råttor, utan att upplyst blifvit, om någon varit inne hos henne om natten. Trenne dagar efter hennes död affördes liket till Thorsångs kyrka, der det begrofs, och åter upptogs den 11 Februari för undersökningen. Yttre besigtningen visade en kropp, omsvept; af trasor och mycket afmagrad, ögonen djupt insjunk-: Ma, venstra sidan af ansigtet uppätet af råttor, som äfven illa tilltygat händer och tår, armar och ben; brö ; stet hoptryckt och magen mycket insjunken samt grön. : I öfrigt syntes ingen yttre åkomma. : j Inre besigtningen visade en ovanligt tjock huf! vudskål, med djupa intryck efter hårda hjernhinnans -: pulsådrar. Hjernans hinnor rödblå och slappa, inne-: slöto ett extravasat af blodvatten, och syntes hjernan ; i ytan likasom lindrigt inflammerad. I bröstet vero; lungorna af mycket ljus:blå-grå färg, slappa och blodtomma med undantag af bakre fliken på den högra, som syntes mörkröd. J hjertsäcken fanns intet vattem, och hjertats båda kamrar voro tomma. I buken; befunnos lefrern och mjälten små, slappa och blod-! tomma, tarmarne och magen höllo endast något flu-! idum och småtarmarne något röda. Betyg. Med anledning af de vjd besigtningen och öppningen af Fru öfverstinnan Hertzenhjelms döda kropp, sig företeende omständigheter, anser jag aftyning vara ea hufvudsaklig orsak till hennes död i anseende till den utmärgling, hvarom kroppen bar spår och hvilken synes härflutit, så väl af vanskötsel, som af älderdom och sinnessjukdom. Detta intygas, så sant mig Gud hjelpe till lif och själ. Fahlun d. 14 Februari 1837. J. M. Bergman. Vid liköppningen närvarande: Joh. Sundrvallson, j Länsman. Fjerdingsman Göran Jaeobsson I Tronsjöv I I anledning häraf hade Domhafvanden, till förrättande af ransakning i ofvannamnde mål, utsatt cetta Urtima ting, samt låtit derti!l kalla, ej allenast Hr Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Välberne Adrian Hertzenbjelm, utan ock Hr Kronofogden Bergsten, med föreskri.t för den sistnämnde, att foga anstalt om; de personers instämmande, hvilka han åstundade,. att få till upplysning i målet hörde. Sedan Urtima Tings-rättens ledamöter nu sammanmträdt och ting med tingsfrid utlyst blifvit, inställde sig Hr Kronofogden Bergstgn, samt Hr Öfverstea och Riddarex Hertzenhjelm; hvarvid: till en början upplästes, ej allenast Hr Kronofogdens ofvauberörde rapport och Läkarens bhe-: sigtnings-protokoll, utan ock ett ar Hr Kronefogden Bergsten nu framlemnadt prestbetyg, så lydande: I Hr Öfversten och Riddaren Välborne Å. Herizenhjelm är född 1754, 17 Nov., gift 1803. Har uoder min tjenstetid hvarken bevistat Gudstjersten eller begått H. H. Nattvard. Herr öfverstens kristendomskunskap är öfver mitt omdöme. Wika den 14 Mars 1837. J. C. Köppen, P. L. Hr Öfversten och Riddaren Hertzenhjelm ingaf härefter ett skriftligt azföramde till protokollet af denna erdalydelse: Till Protokollet hållet vid Urtima tinget å Strands gästgifvaregård den 14 Mars 1837. Den 3: sisl. Januari, vid tillfälle af någon tjenstförrättning å Strands gästgifvaregärd i Wika socken, hade herr kronofoseden J. Bergsten utan min vetskap till sig kallat flere personer, och med dem anställt ett inquisitoriskt förhör öfver min den 11: i samma månad vid 70 års ålder aflidaa bustrus, fru Catharina Ulrika Hjorts af Ornäs dödsorsak. Ett förberedande rykte hade förut af onskefulla, rättare sagdt afundsfulla, nedriga pasquillanter blifvit utspridt, att hon skulle ljutit döden af vanskötsel, hvilket jag då skulle hafva förorsakat. När bemälde herr kronofogde af dessa personer insamlat hvad: de härom hade sig bekant, men ej erhållit vidare upplysning, än att äfven de hörti: omtalas det kringlöpande ryktet; så ankom han samwa dag likaledes till mig, som då första gån-. gen i min lefvad såg honom, samt med anständig, men förrädisk höflighet framställde vissa frågor. Som jag ej anade något försåt härunder, fick han till och med inträda i den aflidnas kammare, hvarifrån sängoch andra kläder vore utburne att vädras; men för öfrigt allt lemnadt i den vid ocht efter ett dödsfall vanliga oordning. På min tillfrågan, om anledningen till sitt besök, förebar han först sin önskan, att få vederlägga det utspridda ryktet; men på en ytterliga-1 va frå02n HUnnoeaf han 5 ano medhafvande wittnends 4 FN TATA