fm ge en RO ER Re MN RA sig emet någon af rättvisam påkallad reform, stället för bevisning deremot, framkasta ordet tesri såsem ett slags buse, hvarmed de söka afskräma åhörarne, ealideles som om teori skulle vara liktydigt med Zugskott, och innebära moisatsem af praktisk användbarhet. Detta utvisar likväl ett eförlåtligt misstag om begreppei; ty lårgt ifrån att teoriem behöfrer strida mot erfarenbeten, kan en teori vara helt och hållet bygd på erfarenhet, och måste det i ala praktiska vetenskaper. Sålureda äro den elektrochemiska teorien, teerisn om bestämda proportioser m. m.; teorien om tyngdslagarne ech centrifugalkraften, resultater af erfarenheten. likasom teorierna för åkesbruket ech nationalekonomien m. m. Teoriea wmnefattar i alla dessa fall endast de serskiida resultaterna ordnade till vissa allmänna grurdsatser, och leder till de lagar, hvarifrån de praktiska regultaterne i npaturlig och mödvändig slutfeljd härleda sig. Och likasom hvarje organism i naturen, ifrån det största till det minsta, lyder urder vissa bestämda lager för den fysiska tillvarelsem, hvilka ieke kunna stör2s utan skada för det helas gång, så måste detsamma äfven vara förhållandet med hvarje organism i statskroppenr, ork denna ej skall lida. Härmed vilje vi alldeles icke hafva sagt, att allt sen är saut i teoriem, genast utan irdividuel skada går an att amvända i verkställigheten, eller att alltid alla missbruk kunna häfvas på en gång, i fall de skapat existenser, som från menniskorättens synpunkt fordra afseende, likasom det då och då kan hända i den animala verlden, att en sjuklig utvext stundem icke kan borttagas på en gåag, uten att sätta patientens Lif i fara. Men det bevisar hkväl, att aldrig någet förslag borde sättas i utöfning, för hvilket ej en vetenskaplig eller teoretisk grund fiomes Redan den ska psimvige Baco på sin tid anmärkte detta uti sim nam skunniga sats: Legitimae inquisitionis vera norma est, ut nilhul veniat in practicam, cujus non fit etiam doctrina ale gua et theor:a. . Felet med de flesta reformer i vår 1ids författningar, ock de brister, sem upperbara sig i samhälls-instituiionerra, består derföre också icke deri, att reformerne för mycket utgå:t från teorier, utan tvärtom, alt inger verklig tweeri legat till grund, d. v. s. att man ej nog tänkt sig ämnet i hela dess ssmmanhang till grund ech följder, hvarföre det praktiska (som egentligen betecknar sjelfva hamdlisgen eller tillämpningen) innan kort af en irre nödvändigheti mött sådana hinder, att det alstrat; abrormilet och stört gången af det hela. Tillämpningen af det ofvanstiende, på nu fö-j revararde fsll, ar så mycket lättare, som en sådan brist på teori just utgör ett hufvuddrag i Presten HMolms skrift. Hr Prosten förmenar. ; att erfarerketen i andra länder lärt, att det all männa valsättet mera ån något annat öppnar; dörren för korruption oeh intriger. Hvilket annat valsätt i andra länder har Hr Prosten här ;j haft ait jemföra med det allmänna? Någet a exempel härpå hade bort citeras, för att gifva ic trovärdighet åt bans påstående; ty om man eljest f bedömer saken blott efter hvad båda valsättens!c natur måste gifva vid handen, så faller det afl4 sig sjelf, att svårigheterna för korruptienen Ir måste vara större, i samma mån det blir flere ln som rmåste korrumperas, för att inverka på va-g len. Vi erinre oss dessutom, hvsd en ledamot it på Riddarkuset vid sista riksdag, som jemväl år yv en af redaktörerne i detta blad yttrade, till svarlr på samma invärdning emot de allmänna valen, d då representationsfrågan förevar; gemhligenr att om ju man äfven måste medgifva, att korruption ofia!b utöfvats vid de allmänna valen i andra repre!v sentaliva stater, äfven utam ast taga i betrakja lande i hvad mer eller mindre mån de bäflöIk ti 1 to ifrån brister i vellagarna, sådana som gjort Engelsmännvers rotten boroughs namnkunniga, så hemställde han, hvilketdera vittnade raceral!d ill fördel för det ena eller amdra representalg ionssättet, sch för den relativa vigt represen-!m ationen på det ema eller andra stället äger i!p opinionen, antingen att de sökande våga bstydid liga summor för att erhålla denna förtroende-lu post, eller att, såsom hos oss i städerna ofta !R sker, de väljande få gå smart sagdt ifråm dörrjm ill dörr, innan de kunra öfvertala någem, attigs åtaga sig denna befattning. Att detta förhålln ande existerar, lär ej kunna nekas, och emjni corruptiom vid valen hos ess varit mera säll-l!sc ynt, så är det endast derföre, att inger fun-let sit det löna mödan, och att representant -be-! d: attningen med den nuvarande representationen d fyra Stånd beivder så oäudlisen litet. dels e Ika