fm ge en RO ER Re MN RA
sig emet någon af rättvisam påkallad reform,
stället för bevisning deremot, framkasta or-
det tesri såsem ett slags buse, hvarmed de sö-
ka afskräma åhörarne, ealideles som om teori
skulle vara liktydigt med Zugskott, och inne-
bära moisatsem af praktisk användbarhet. Det-
ta utvisar likväl ett eförlåtligt misstag om be-
greppei; ty lårgt ifrån att teoriem behöfrer stri-
da mot erfarenbeten, kan en teori vara helt och
hållet bygd på erfarenhet, och måste det i ala
praktiska vetenskaper. Sålureda äro den elek-
trochemiska teorien, teerisn om bestämda pro-
portioser m. m.; teorien om tyngdslagarne
ech centrifugalkraften, resultater af erfarenheten.
likasom teorierna för åkesbruket ech national-
ekonomien m. m. Teoriea wmnefattar i alla
dessa fall endast de serskiida resultaterna ord-
nade till vissa allmänna grurdsatser, och le-
der till de lagar, hvarifrån de praktiska re-
gultaterne i npaturlig och mödvändig slutfeljd
härleda sig. Och likasom hvarje organism
i naturen, ifrån det största till det minsta, ly-
der urder vissa bestämda lager för den fysiska
tillvarelsem, hvilka ieke kunna stör2s utan ska-
da för det helas gång, så måste detsamma äf-
ven vara förhållandet med hvarje organism i
statskroppenr, ork denna ej skall lida. Härmed
vilje vi alldeles icke hafva sagt, att allt sen
är saut i teoriem, genast utan irdividuel skada
går an att amvända i verkställigheten, eller att
alltid alla missbruk kunna häfvas på en gång,
i fall de skapat existenser, som från mennisko-
rättens synpunkt fordra afseende, likasom det
då och då kan hända i den animala verlden, att
en sjuklig utvext stundem icke kan borttagas
på en gåag, uten att sätta patientens Lif i fara.
Men det bevisar hkväl, att aldrig någet förslag
borde sättas i utöfning, för hvilket ej en ve-
tenskaplig eller teoretisk grund fiomes Redan
den ska psimvige Baco på sin tid anmärkte det-
ta uti sim nam skunniga sats: Legitimae inqui-
sitionis vera norma est, ut nilhul veniat in
practicam, cujus non fit etiam doctrina ale
gua et theor:a. . Felet med de flesta reformer
i vår 1ids författningar, ock de brister, sem
upperbara sig i samhälls-instituiionerra, består
derföre också icke deri, att reformerne för myc-
ket utgå:t från teorier, utan tvärtom, alt inger
verklig tweeri legat till grund, d. v. s. att man
ej nog tänkt sig ämnet i hela dess ssmmanhang
till grund ech följder, hvarföre det praktiska
(som egentligen betecknar sjelfva hamdlisgen el-
ler tillämpningen) innan kort af en irre nöd-
vändigheti mött sådana hinder, att det alstrat;
abrormilet och stört gången af det hela.
Tillämpningen af det ofvanstiende, på nu fö-j
revararde fsll, ar så mycket lättare, som en
sådan brist på teori just utgör ett hufvuddrag i
Presten HMolms skrift. Hr Prosten förmenar. ;
att erfarerketen i andra länder lärt, att det all
männa valsättet mera ån något annat öppnar;
dörren för korruption oeh intriger. Hvilket
annat valsätt i andra länder har Hr Prosten här ;j
haft ait jemföra med det allmänna? Någet a
exempel härpå hade bort citeras, för att gifva ic
trovärdighet åt bans påstående; ty om man eljest f
bedömer saken blott efter hvad båda valsättens!c
natur måste gifva vid handen, så faller det afl4
sig sjelf, att svårigheterna för korruptienen Ir
måste vara större, i samma mån det blir flere ln
som rmåste korrumperas, för att inverka på va-g
len. Vi erinre oss dessutom, hvsd en ledamot it
på Riddarkuset vid sista riksdag, som jemväl år yv
en af redaktörerne i detta blad yttrade, till svarlr
på samma invärdning emot de allmänna valen, d
då representationsfrågan förevar; gemhligenr att om ju
man äfven måste medgifva, att korruption ofia!b
utöfvats vid de allmänna valen i andra repre- !v
sentaliva stater, äfven utam ast taga i betrak- ja
lande i hvad mer eller mindre mån de bäflö- Ik
ti
1
to ifrån brister i vellagarna, sådana som gjort
Engelsmännvers rotten boroughs namnkunniga,
så hemställde han, hvilketdera vittnade raceral!d
ill fördel för det ena eller amdra representa- lg
ionssättet, sch för den relativa vigt represen-!m
ationen på det ema eller andra stället äger i!p
opinionen, antingen att de sökande våga bstyd- id
liga summor för att erhålla denna förtroende-lu
post, eller att, såsom hos oss i städerna ofta !R
sker, de väljande få gå smart sagdt ifråm dörrjm
ill dörr, innan de kunra öfvertala någem, attigs
åtaga sig denna befattning. Att detta förhål- ln
ande existerar, lär ej kunna nekas, och emjni
corruptiom vid valen hos ess varit mera säll-l!sc
ynt, så är det endast derföre, att inger fun-let
sit det löna mödan, och att representant -be-! d:
attningen med den nuvarande representationen d
fyra Stånd beivder så oäudlisen litet. dels e Ika