eftersökt af de förnäma och för sin vackra figt gynnad af de sköna. Skiljedomare , föresyn och orakel i allt hva som angick moderaa, utöfvade han innan ko i St. Petersburg ena suveränile, som icke mindre tyrannisk derföre att den är efemerisk En så vigtig och sekularisk företeelse som guld kedjan på M. G..s bröst, nyligen anländ frå Paris, kunde icke annat än väcka den lifligas: sensation bland ryska adeln, ja, en sensatio långt verkligare och djupare än den Peter de tredjes mord någonsin frambragt, eller Katarin den andras hastiga död åtta år sednare åstad kom. Det fauans kanske icke en enda senjör som icke skulle velat uppoffra sin makas dyg för denna leksak. Hvad som hände, var kort ligen att en ung bojar, drifven af ett omåitt ligt och oemotståndligt begär efter det präktig guldsmedsarbetet, en vacker afton stiger fram til M. G.. midt i en balsalong. Ni har der, — så började han, — en super guldkedja. Jag skulle vera i stånd till hva som helst, för att bli egare af en dylik, ja skulle icke tveka att ge 5000 rubel för den. Lika förvånad sem stött öfver denna proposi tion, svarade Fransmannen icke ett ord. Pengar göra ingen verkan på er, — fortsatt Ryssen, utan att på minsta vis låta bringa sigu koncepterna — men så har jag i mitt palat några de utsöktaste slafvinnor, som skola kan ske behaga er. M. G. hade stor lust att bli ond, men erinrade sig att hvad Fransmannen kallar delikates cke eger någon motsvarande bemärkelse i Ryska språket, och han nöjde sig derföre med at vända Ryssen ryggen. Den unge ädlingen för lorade likväl icke modet; han skyndade efte M. G. och bad hemom på det enträgnaste, at! han skulle göra homBom den äran och äta frukost hos honom dagen derpå. Besegrad af så mycken efterhängsemhet, och måhända nyfiken att se hur långt han skulle kunna drifva sin man, lofvade Fransmannen ärdtiligen att infinna sig och höll ord. Frukosten var utsökt. Den unga bojsren visade sig under hela tiden ytterst förekommande, och då man hunnit till deserten, lät han kalla sin intendent, med hvilken han vexlade några sakta ord. Få ögorblick derefter återkom denne med ett par Circassiska slafvinnor af en verkligen beundransvärd skönhet. Den eua af dem tycktes vara omkring sexton år, den andra varicke öfver aderton. Båda hade de stora, villustigt blickamnde ögon, en österländsk prefil, ett rikt, svart hår, en brunett hy, full af friskhet och ji färg. Den unge bojaren steg upp. Betrakta! — sade han till M. G., låtande! sin hand halka öfver de båda flickornas kinder, i — hvilken gudomlig roseufärg! Cirkassiskorne slogo ner ögonen af blygsel! och rodnade öfver sin husbondes indiskretta och närgångna tilltag. Men lingt ifrån att fösta något afseende vid deras bryderi, fortsatte denne med en alldeles otrolig kallblodighet sin skandalösa examen. Han beprisade dertillmed derastalanger i musik och fruntimmersslöjder, och detaljerade deras behag med samma råa skamlöshet, hvarjä med en slafhandlare rosar sina offer i KonstanIK tinopels basar eller i en paschas seralj. Och : vär han slutligen ansåg sig tillräckligt ha be-t örat sin vara, vända han sig till M. G. je Dessa båda flickor för en guldkedja! ut-j a opade han, fästande på smycket en blick afo-!s fversättligt uttryck. k Fransmannen kunde icke återhålla en rörelse ; t f harm. d Denna kedja tillhör er, se der! — svarade N an med ett föraktligt smålöje, — jag säljer den jh cke åt er, jag skänker er den! Man skulle ijse rankrike rodna af blygsel att mottaga en qvinly as ynnest endast såsom offer af hennes lydnad, st ch vi utöfva på henne aldrig annat välde än tr örförelsens öfvergående och ögonblickliga ...?de Bojaren formaliserade sig på intet vis öfver en tydligen kränkande meningen af dessa ord, an fattade med förtjusning Fransmannens hand YS ck kraraade den mellan sina. Ni har gjort mig en tjenst öfver alla tjener, — sade han med en innerligt rörd ton, — äkna från min sida på en evig erkänsla ! Han gaf ett tecken att man åter skulle bort-j, . ra de håda flickorna men den unde Framec 50