eftersökt af de förnäma och för sin vackra figt
gynnad af de sköna.
Skiljedomare , föresyn och orakel i allt hva
som angick moderaa, utöfvade han innan ko
i St. Petersburg ena suveränile, som icke
mindre tyrannisk derföre att den är efemerisk
En så vigtig och sekularisk företeelse som guld
kedjan på M. G..s bröst, nyligen anländ frå
Paris, kunde icke annat än väcka den lifligas:
sensation bland ryska adeln, ja, en sensatio
långt verkligare och djupare än den Peter de
tredjes mord någonsin frambragt, eller Katarin
den andras hastiga död åtta år sednare åstad
kom. Det fauans kanske icke en enda senjör
som icke skulle velat uppoffra sin makas dyg
för denna leksak. Hvad som hände, var kort
ligen att en ung bojar, drifven af ett omåitt
ligt och oemotståndligt begär efter det präktig
guldsmedsarbetet, en vacker afton stiger fram til
M. G.. midt i en balsalong.
Ni har der, — så började han, — en super
guldkedja. Jag skulle vera i stånd till hva
som helst, för att bli egare af en dylik, ja
skulle icke tveka att ge 5000 rubel för den.
Lika förvånad sem stött öfver denna proposi
tion, svarade Fransmannen icke ett ord.
Pengar göra ingen verkan på er, — fortsatt
Ryssen, utan att på minsta vis låta bringa sigu
koncepterna — men så har jag i mitt palat
några de utsöktaste slafvinnor, som skola kan
ske behaga er.
M. G. hade stor lust att bli ond, men erin-
rade sig att hvad Fransmannen kallar delikates
cke eger någon motsvarande bemärkelse i Ry-
ska språket, och han nöjde sig derföre med at
vända Ryssen ryggen. Den unge ädlingen för
lorade likväl icke modet; han skyndade efte
M. G. och bad hemom på det enträgnaste, at!
han skulle göra homBom den äran och äta fru-
kost hos honom dagen derpå. Besegrad af så
mycken efterhängsemhet, och måhända nyfiken
att se hur långt han skulle kunna drifva sin
man, lofvade Fransmannen ärdtiligen att infinna
sig och höll ord.
Frukosten var utsökt. Den unga bojsren vi-
sade sig under hela tiden ytterst förekommande,
och då man hunnit till deserten, lät han kalla
sin intendent, med hvilken han vexlade några
sakta ord.
Få ögorblick derefter återkom denne med ett
par Circassiska slafvinnor af en verkligen beun-
dransvärd skönhet. Den eua af dem tycktes
vara omkring sexton år, den andra varicke öf-
ver aderton. Båda hade de stora, villustigt
blickamnde ögon, en österländsk prefil, ett rikt,
svart hår, en brunett hy, full af friskhet och ji
färg.
Den unge bojaren steg upp.
Betrakta! — sade han till M. G., låtande!
sin hand halka öfver de båda flickornas kinder, i
— hvilken gudomlig roseufärg!
Cirkassiskorne slogo ner ögonen af blygsel!
och rodnade öfver sin husbondes indiskretta och
närgångna tilltag. Men lingt ifrån att fösta nå-
got afseende vid deras bryderi, fortsatte denne
med en alldeles otrolig kallblodighet sin skanda-
lösa examen. Han beprisade dertillmed derastalan-
ger i musik och fruntimmersslöjder, och detaljerade
deras behag med samma råa skamlöshet, hvar- jä
med en slafhandlare rosar sina offer i Konstan- IK
tinopels basar eller i en paschas seralj. Och :
vär han slutligen ansåg sig tillräckligt ha be-t
örat sin vara, vända han sig till M. G. je
Dessa båda flickor för en guldkedja! ut-j a
opade han, fästande på smycket en blick afo-!s
fversättligt uttryck. k
Fransmannen kunde icke återhålla en rörelse ; t
f harm. d
Denna kedja tillhör er, se der! — svarade N
an med ett föraktligt smålöje, — jag säljer den jh
cke åt er, jag skänker er den! Man skulle ijse
rankrike rodna af blygsel att mottaga en qvin- ly
as ynnest endast såsom offer af hennes lydnad, st
ch vi utöfva på henne aldrig annat välde än tr
örförelsens öfvergående och ögonblickliga ...?de
Bojaren formaliserade sig på intet vis öfver
en tydligen kränkande meningen af dessa ord,
an fattade med förtjusning Fransmannens hand YS
ck kraraade den mellan sina.
Ni har gjort mig en tjenst öfver alla tjen-
er, — sade han med en innerligt rörd ton, —
äkna från min sida på en evig erkänsla !
Han gaf ett tecken att man åter skulle bort-j, .
ra de håda flickorna men den unde Framec 50