medlet och nerra delen al örasiuen ; kanle oc
) Saltet består af bergsalt, och finnes i mång
delar på vestra kusten — äfven i norra de
len af Chile. Det utgör en betydlig del a
de Chilenska fartygens returladdningar ifråi
Peru, och kommer gemenligen i form af sto
ra kuber. Salpetern åter erhålles i trakter
na af Åriquipa vid 17 gr. s. lat. — Er
besynnerlig sammanträffning af ett klimat —
der det alltid regnar — och en sandblandac
jordmån, lärer vara Orsaken att dennas kri-
stallisering här sker utaf sig sjelf, och utar
tillbjelp af menrniskohand. Den betäcker så-
som rimfrost de torra fälten, och samlas uta
invånarne uti säckar eller kalebasser. De
har länge varit bekant att detta fenomen här
existerade ; men att med salpeter härifrån af-
lasta fartyg för Europa — är ett nytt före-
tag. Enligt de sednaste underrättelser jag
erhållit ifrån Chile, skola nu årligen 3 å 4
Franska fartyg ifrån Ariquipa med denna
artikel afgå, fullastade, för Fransk råkning —
och skall arroban (omkring 27 Svenska
skålpund) koste 12 realer (omkring 6 R:dr
R:glds) ombord.
) Jag kände i Valparaiso en der bosatt En-
gelsmam, vid namn Cummins, hvilken, med
ett några och tjugu lästers fartyg, gjorde år-
liga reserätill nämnde öar, och återkom med
en hel last af dessa sorts snäckor, samt en
mängd af petrifikater, sammanvexta snäckor
och sjödjur af förunderligt utseende. Han
underhöll på stället en hop Indianer, som
dykande ifrån hafsbottnen upphemtade des-
sa alster. Få snäckor innehålla perlor; men
sedan man uttagit de som finnas, säljas ska-
len till 6 å 7 piaster arroban.
) Detta Syd-Amerikanska the har ej den
minsta likhet med det Chinesiska, hvarken
till utseende, smak eller lukt. Sjelfva plan-
tan kan jag ej beskrifva, emedan jag ej sett
den; men theet brukis allmänt i den f. d.
Spanska delen af Syd-amerika, och består af
en, nästan till mjöl, af bladen sönderkrossad
massa, uppblandad med örtens trädaktiga
stänglar. Den förträfligaste art af desnz
planta, äfvensom den förnämsta tobak i Syd-
amerika, växer uti republiken Paraguay; och
då dennas Euvåldsherre, Doktor Francia,
icke tillåter kommunikationer med Buenos
Ayres oftare än hvart femte eller sjette år,
blifver så väl den ena sem den andra arti-
keln högst sällsynt och eftersökt. För toba-
ken lemnar Havana ett bättre surrogat; men
Paraguay VYerba kan i ingen mån substitu-
eras af Yerban ifrån Paranagua eller Rio
Grande ; priset på dessa sednare arter var
ifrån 8 till I piaster per arroba, då deremut
den förra gällde 30 till 40 piaster. Örten
kallas Ferha mate utaf namnet mate, sam
invånarne gifva en klotformig kopp af silf-
ver, kokosnöt eller stenporslin, hvaruti de in-
lägga detta slags th, och medelst tillbland-
ning af brändt socker och inusion af sju-
dande vatten, tillreda drycken, som omröres
med ett rör, Bombilla, hvarutur den sedan
i små portioner med munnen uppsuges af den
som vill åtnjuta deraf.