med de lägre klasserna lika, som de högre, att; de förståndigare vanligen icke hålla sig vid frivola nöjen, endast derföre att de roa dem mindre än sysselsättningar för förståndet. Hvarföre roar mi Er aldrig, sade en lindansare till en filosof. Det är, svarade filosofen förvånad, just hvad jag ämnade fråga Fr. För att icke blifva för vidlyfige, måste vi förbigå en mängd exempel, hvilka Bulwer i det följande framdrager ifrån förhör, hållna i en kommite öfver detta ämne, med hvilka författaren visar att de personer af lägre klesserne för de flesta af dem begångna sahbatsbrott sokt en ursägt ui föredömen från de rikare af medelklassen och aristokratien, och att flere i detta ämse hörda prester yttrat: att de högre klassernas ioflytande, om deras efterdömen i allmänhet vore exemplariska, skulle göra all religiös lagstiftning för de fattiga öfverflödig. Låtom oss nu, säger förf. till slut, noga märka, att medan all den upplysning, som sålunda blifvit framkallad, lägger felet på de stora, så gå alla lagstiftningsåtgärder och författningar i detta ämne, uteslutande ut på, att lägga tvång på de fattige.