Article Image
serskilda billerae rörande municipal-kKorporationerne afvika från hvarandra Dessa olikheter I bestodo dels i den olika valcensus (i England ! 10 L., i Skottland och Irland 5 L.), dels i de olika sätten att utnämna Sheriffer, hvilket il Skoulsud sker at stadsrådet, i England af kronan, men 1 Irlaud skulle komma att ske af vicekonungen, efter förslag uppsatt af stadsrådet, . först på 3 personer, och, i fill vicekonungen ej vilse utnämna någon af de föreslagne, efter ett ytterligare förslag af samma autoritet, men på 6 personer. Skulle vicekonungena icke fia-! na någon af de 6 föreslagne tjenlig att fylla sheriffplatsen, så skulle han äga rättighet att på eget ansvar, utom förslag, dertill utse en skicklig person. — Härefter fortfor Lord Russell: Men, mina Herrar, i sammanhang härmed stål a dra konsiderationer, på hvilka jag måste fästa l Husets uppmärksamhet, andra frågor, rörande hvilka parlamentet måste fatta ett definitift beslut. Jag har föreslag:t denna bill för att undanrödja de obilligheter och försammelser i borgerligt bänseende, under hvilkas tysgd Irländska folket suckar, jag har föreslagit denma bill; såsom en, emot hvars princip ingen gör någon invändning, utan blott den enda, hvilken jag ofvanföre betecknat, att, nenligen, de Irländske katolikerre, till trots af unionsakten och emancipationsakten, böra behandlas annorlunda än Skoitar och Engelsmän. Jag anser slliså vid detta tillfälle för nodigt, att angifva från hvilka grundprinciper regeringen i Irland tror sig böra utgå, för att kunna någonting verka, och på hvilka hufvudgrunder således de åtgärder måste hvila, som vi föreslå lagstiftande makten. Men derjemte tror jag det vara min pligt att förklara, det jag anser denna fråga komma at afgöra nuvarande admimstrations öde. (Högljudda rop af Hör! Hör!). Jag är trött att år ut och år in föreslå biller, och sedermera se dem foörkastade, utan att komma ett steg. Jag anser parlamentet och landet böra lemnas rådrum, att grundligt undersöka förhållandet med styrelsen i Irland; men jag tror ej att regeringen kan vidare låta sakerme gå samma gång som hit-! tills, utan att förlora sina acspråk på förtroende j af detta Hus, (Hör! Hör!) Hon skulle icke, säger jag, mera äga något anspråk på Husets förtroende, j om hon ännu längre fördroge att,principer antogos i afseeride på Irland, emot hvilka detta Hus förklarat sig, och emot hvilka vi på det hestärmdaste protesterat. (Höga rop af Hör! Hörl). Ingeniing i kan vara mera enkelt och bestämdt, än den! bill jag denna aftor ämnar föreslå huset. Det I är icke fråga om religiösa fördomar, om inveck-; lade theologiska undersökningar, utan frågan är blott huruvida Irländska folket är herättigadt i att åtnjuta de rättigheter, dem JS forklaren vara enliga med detta rikes konstitution, eller om J viljen förklara dem ovårdige dessa rättigheter, i och proklamera Irländarne för en underordnad race inom menriskoslägtet ? Här afbröto omätliga biallsrop ministerns stämma, Då tystnaden blifvit äterställd, öfvergick han till en ut-: förligare framställmag af regeringens åsigter i afseende på Irland. Han tog till utgångspuukt ett tal, som Fox hållit 1797 i Urderhuset, och! i hvilket denne store statsman säger, att Iland måste behandlas till alla delar efter samma grundsatser, som England och Skottland, hvertdera landet i enlighet med sia nationalitet; hksom England måste styras af Engelsa åsigter, seder och erfarenheter, ja till och med fördomar, på samma sätt måste Irland styras efter Irländska; och ju mera Irland eger en nationellt Irländsk regering, desto närmare skall det sluta sig till de Engelska intressena. Talaren fordrade således, att Irländarne måste hehandlas alldeles lika med de öfriga Britterne , och) sökte visa huruledes Lord Mulgrave, såsom vicekonung i Irland, handlat enligt dessa Foxs! principer, och det mera än någon vicekonung före honom , hvilket — raed all aktning för Lord! Mulgraves egna förtjenster — hufvudsakligen vore att tillskrifva den omständigheten, att Melbourneska ministeren jemte sina fullkomligt opartiska och rättvisa afsigter mot Irland, ytterligare hade den fördelen , att vara fullkomligt af lika åsigter i allt hvad som rörde Irland (hvilket såsom bekant är, icke var fallet med Greyska ministeren) och att fullkomligt hårmoniera med vicekonungen i Irland, statssekrteteraren för Irlard, osh Irlandska general-prekuratorn.i Denne sednare Baron OLoghlen hade i synnerhet genom tvenne nya åtgärder verkat utomordentligt mycket godt; han hade afskaffat den förut (under Tories) herskande seden, att vid valet af jurymän utstryka alla dem från listan, som an. 2 5, oo oo wmwaAra kathaliker ollor 2 FM I LM Vf SNR tnt rs TA AAA

22 februari 1837, sida 2

Thumbnail