serskilda billerae rörande municipal-kKorporatio-
nerne afvika från hvarandra Dessa olikheter I
bestodo dels i den olika valcensus (i England !
10 L., i Skottland och Irland 5 L.), dels i
de olika sätten att utnämna Sheriffer, hvilket il
Skoulsud sker at stadsrådet, i England af kro-
nan, men 1 Irlaud skulle komma att ske af vi-
cekonungen, efter förslag uppsatt af stadsrådet,
.
först på 3 personer, och, i fill vicekonungen
ej vilse utnämna någon af de föreslagne, efter
ett ytterligare förslag af samma autoritet, men
på 6 personer. Skulle vicekonungena icke fia-!
na någon af de 6 föreslagne tjenlig att fylla
sheriffplatsen, så skulle han äga rättighet att på
eget ansvar, utom förslag, dertill utse en skick-
lig person. — Härefter fortfor Lord Russell:
Men, mina Herrar, i sammanhang härmed stål
a dra konsiderationer, på hvilka jag måste fästa l
Husets uppmärksamhet, andra frågor, rörande
hvilka parlamentet måste fatta ett definitift be-
slut. Jag har föreslag:t denna bill för att un-
danrödja de obilligheter och försammelser i bor-
gerligt bänseende, under hvilkas tysgd Irländ-
ska folket suckar, jag har föreslagit denma bill;
såsom en, emot hvars princip ingen gör någon
invändning, utan blott den enda, hvilken jag
ofvanföre betecknat, att, nenligen, de Irländske
katolikerre, till trots af unionsakten och eman-
cipationsakten, böra behandlas annorlunda än
Skoitar och Engelsmän. Jag anser slliså vid
detta tillfälle för nodigt, att angifva från hvilka
grundprinciper regeringen i Irland tror sig böra
utgå, för att kunna någonting verka, och på
hvilka hufvudgrunder således de åtgärder måste
hvila, som vi föreslå lagstiftande makten. Men
derjemte tror jag det vara min pligt att förkla-
ra, det jag anser denna fråga komma at afgöra
nuvarande admimstrations öde. (Högljudda rop
af Hör! Hör!). Jag är trött att år ut och år
in föreslå biller, och sedermera se dem foör-
kastade, utan att komma ett steg. Jag anser
parlamentet och landet böra lemnas rådrum,
att grundligt undersöka förhållandet med styrel-
sen i Irland; men jag tror ej att regeringen kan
vidare låta sakerme gå samma gång som hit-!
tills, utan att förlora sina acspråk på förtroende j
af detta Hus, (Hör! Hör!) Hon skulle icke, säger
jag, mera äga något anspråk på Husets förtroende, j
om hon ännu längre fördroge att,principer an-
togos i afseeride på Irland, emot hvilka detta Hus
förklarat sig, och emot hvilka vi på det hestärmda-
ste protesterat. (Höga rop af Hör! Hörl). Ingeniing i
kan vara mera enkelt och bestämdt, än den!
bill jag denna aftor ämnar föreslå huset. Det I
är icke fråga om religiösa fördomar, om inveck-;
lade theologiska undersökningar, utan frågan är
blott huruvida Irländska folket är herättigadt i
att åtnjuta de rättigheter, dem JS forklaren vara
enliga med detta rikes konstitution, eller om J
viljen förklara dem ovårdige dessa rättigheter, i
och proklamera Irländarne för en underordnad
race inom menriskoslägtet ? Här afbröto omät-
liga biallsrop ministerns stämma, Då tystna-
den blifvit äterställd, öfvergick han till en ut-:
förligare framställmag af regeringens åsigter i
afseende på Irland. Han tog till utgångspuukt
ett tal, som Fox hållit 1797 i Urderhuset, och!
i hvilket denne store statsman säger, att Iland
måste behandlas till alla delar efter samma
grundsatser, som England och Skottland, hvert-
dera landet i enlighet med sia nationalitet; hk-
som England måste styras af Engelsa åsigter,
seder och erfarenheter, ja till och med fördo-
mar, på samma sätt måste Irland styras efter
Irländska; och ju mera Irland eger en natio-
nellt Irländsk regering, desto närmare skall det
sluta sig till de Engelska intressena. Talaren
fordrade således, att Irländarne måste hehand-
las alldeles lika med de öfriga Britterne , och)
sökte visa huruledes Lord Mulgrave, såsom vi-
cekonung i Irland, handlat enligt dessa Foxs!
principer, och det mera än någon vicekonung
före honom , hvilket — raed all aktning för Lord!
Mulgraves egna förtjenster — hufvudsakligen vore
att tillskrifva den omständigheten, att Melbourne-
ska ministeren jemte sina fullkomligt opartiska
och rättvisa afsigter mot Irland, ytterligare ha-
de den fördelen , att vara fullkomligt af lika
åsigter i allt hvad som rörde Irland (hvilket så-
som bekant är, icke var fallet med Greyska
ministeren) och att fullkomligt hårmoniera med
vicekonungen i Irland, statssekrteteraren för Ir-
lard, osh Irlandska general-prekuratorn.i Den-
ne sednare Baron OLoghlen hade i synnerhet
genom tvenne nya åtgärder verkat utomordent-
ligt mycket godt; han hade afskaffat den förut
(under Tories) herskande seden, att vid valet af
jurymän utstryka alla dem från listan, som an-
. 2
5, oo oo wmwaAra kathaliker ollor 2 FM I LM Vf
SNR tnt rs TA AAA